Fysikaliska grunder.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
En vetenskaplig revolution
Advertisements

Patricia Larsson Fribergaskolan
Naturens innersta bild
Atom och kärnfysik Madame Curie Heliumatom Albert Einstein
Atomfysik.
Radioaktivitet Kap 12.2 s Upptäckt  Upptäcktes av en slump av fransmannen Henri Becquerel år 1896 när han undersökte ett uransalt.  Marie.
Atomfysik Marie Curie, kärnfysiker, 1867 – Heliumatom
Atomen och atompartiklar
ATOMFYSIK.
Atomen och periodiska systemet
Periodiska systemet Periodiska systemet Periodiska systemet
Atomfysik ht 2010.
Strålning inifrån Vi har strålning runt omkring oss och faktiskt i oss
Radioaktiva ämnen En atomkärna kan också avge strålning om den innehåller för mycket energi. Många grundämnen har isotoper där kärnan innehåller för mycket.
Elektromagnetiska krafter Den starka kärnkraften Den svaga kärnkraften
Ämnenas smådelar Ingenting försvinner.
Atomer och isotoper I en atomkärna finns neutroner och protoner
Elektronskal och valenselektroner
Kap 12.1 s  En genomsnittlig atom är kring 0, mm i diameter, vilket är det samma som en tiomiljontedels millimeter.  En rad av 12 miljoner.
Radioaktivitet-grundämnen som blir andra grundämnen
Atom och kärnfysik.
STRÅLNING ELEKTROMAGNETISK STRÅLNING (VÅGOR) PARTIKEL- STRÅLNING SYNLIGT LJUS MIKROVÅGOR INFRARÖD STRÅLNING (IR) RADIO / TV-VÅGOR ULTRAVIOLETT STRÅLNING.
Periodiska systemet Historia Atomens byggnad Periodiska systemet
Förmågor och centralt innehåll
Atomen Trådkurs 7.
Föreningar Kemi.
Atomer skapar ljus – elektromagnetisk strålning
Atomens inre Förra veckan lärde vi oss att atomen bestod av tre partiklar. Protoner, neutroner och elektroner.
Radon- vad är problemet och senaste nytt
Materia Sammanfattning.
”Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du?”
KEMI VAD ÄR KEMI? NO år 7 Källängens skola KEMINS GRUNDER 1.
Grundämnen Består endast av ett slags atomer Metaller Icke metaller.
Grundämne byggnad.
- Atommodellen & periodiska systemet
Atomfysik Trådkurs 7.
ATOM & KÄRNFYSIK.
Farliga ämnen.
Ämnens olika faser.
Atom och kärnfysik.
Isotoper Elektroner kan ge sig iväg till ett yttre skal om man tillför energi t Elektroner kan ge sig iväg till ett yttre skal om man tillför.
Anders T Nygren, Klinisk fysiologi & Nuklearmedicin, DS Bildgivande diagnostik Ultraljud, Rtg & MR –Skapar en anatomisk bild av kroppen Nuklearmedicin.
Strålning.
Atom och kärnfysik.
Atom- och kärnfysik.
ATOMEN.
Repetition.
Atom och kärnfysik Kap 1 Atomens inre Sven SvenssonNorregård 2010.
Atomfysik och kärnenergi.
Atomfysik och kärnfysik
Kärnfysik och energiproduktion
Tre strålningstyper från atomkärnan
Radioaktivt ämne Det behövs lagom många neutroner för att protonerna
Man kan ha nytta av detta men det kräver viss förförståelse
Atomfysik Mälarhöjdens skola Ht 15.
Radioaktivt ämne Det behövs lagom många neutroner för att protonerna
betyder odelbar är så liten att man inte kan se den
Atomer skapar ljus – elektromagnetisk strålning
Radioaktiva ämnen Föreläsning nr2 Sid Upptäckt av en slump 1896, Fransmannen Henri Becquerel hade lagt ett salt (jonförening) som innehöll uran.
Repetition och övningar med alfa och beta strålning Vi försöker komma ihåg vad vi lärde oss förra terminen.
Atomfysik Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz. Heliumatom Marie Curie, kärnfysiker, 1867 – 1934.
Sönderfall.
Kärnfysik Naturens minsta byggstenar
Atomer finns överallt Supersmå Bygger upp allting
Atom och kärnfysik Mot materiens inre.
Atomfysik Mälarhöjdens skola Ht 15.
Atom och kärnfysik.
Atomen och periodiska systemet
Vad kan du om kemi?.
Radiofysik.
Presentationens avskrift:

Fysikaliska grunder

Fysik Film! https://www.youtube.com/watch?v=Gi-ItrJISQE Fysik (från grekiska φυσικός eller physikos, "naturlig") är vetenskapen om naturen i dess vidaste bemärkelse. Fysiken handlar om de beståndsdelar som bygger upp universum, de fundamentala krafter som verkar mellan dessa beståndsdelar, och de resultat som dessa krafter ger. Film! https://www.youtube.com/watch?v=Gi-ItrJISQE

Atomens uppbyggnad Namn Symbol Beteckning Laddning Proton p +1 Neutron Elektron e -1 ca 10-15 m ca 10-10 m

Skala

Begreppet jon Jon En jon är en atom eller molekyl som har fler eller färre elektroner än protoner. Joner har en nettoladdning. Joner är reaktiva och kan skada vävnad jon neutral atom

Beteckningar inom kärnfysik antalet protoner + antalet neutroner antalet neutroner antalet protoner Allmänt: X = grundämnets kemiska beteckning Z = atomnummer = antalet protoner N = neutrontal = antalet neutroner A = masstal = antalet protoner + antalet neutroner

tretungt väte (Tritium) Exempel på isotoper Isotoper av väte vanligt väte tungt väte (Deuterium) tretungt väte (Tritium)

Stabilitet och kärnans storlek N = Z Z = antal protoner N = antal neutroner Antalet protoner avgör hur stor andel neutroner som behövs för att kärnan skall vara stabil. stabila kärnor

Sönderfall  - sönderfall (partikelstrålning)  - sönderfall (foton, elektromagnetisk strålning)

Alfasönderfall Sönderfall som resulterar i att en alfapartikel sänds ut kallas alfasönderfall. ex) Vad är  för partikel? Antag att antalet neutroner och antalet protoner inte förändras vid sönderfallet. 86 – 84=2 2 protoner  är en heliumkärna: 222 – 218=4 4 – 2=2 neutroner.

Beta- och gammasönderfall Betasönderfall är en elektron eller positron som sänds ut från atomkärnan (partikelstrålning) Gammasönderfall är en foton som sänds ut från atomkärnan, sker i samband med alfa- eller betasönderfall (elektromagnetisk strålning)

Genomträngningsförmåga   Gammastrålning har ingen maximal räckvidd, men dess intensitet dämpas vid passage genom materia. Bly ger kraftig dämpning.  hudens hornlager aluminium betong bly

Räckvidd i luft    Några centimeter Några meter Några hundra meter figuren är ej skalenlig Några meter  Några hundra meter  Gammastrålning har ingen maximal räckvidd, men dess intensitet dämpas vid passage genom materia.

Aktivitet Ett ämnes aktivitet bestäms av antalet sönderfall per sekund. (1 Becquerel (Bq) = 1 sönderfall per sekund) Aktivitet när mätningen börjar, t=0 t Aktiviteten har sjunkit till hälften av t = = halveringstiden

Aktivitet: matematisk beskrivning är aktiviteten vid tiden är halveringstiden t , där är sönderfallskonstanten

Halveringstid Halveringstid är den tid det tar för ett preparat att halvera sin aktivitet. Antal halveringstider Aktivitet 100% 1 50% 2 25% 3 12.5% 4 6.25% 5 3.125%

Seriesönderfall

Dos och dosrat Dos = absorberad energi per kg vävnad, J/kg, benämns sievert (Sv). Vanligen används millisievert (mSv) eller mikrosievert (µSv) Dosrat = dos per tidsenhet, t.ex. µSv/h Effektiv dos = är ett mått på skaderisken, anges som sievert. Dosrat kan mätas Instrumentet visar miljödosekvivalentrat

Dosratens avtagande med avståndet Punktformig källa: Fördubbling av avståndet ger en fjärdedels dosrat

Vår strålmiljö Stråldos till en genomsnittlig svensk – 3,0 mSv/år Övrigt (kärnkraft, kärnvapen och Tjernobyl) 0,02 mSv/år Mat 0,2 mSv/år 40K i kroppen 0,2 mSv/år Mark o. byggnads-matrl 0,6 mSv/år Medicinsk undersökn. 0,9 mSv/år Genomsnittlig radonhalt inomhus: 83 Bq/m³ Kosmisk stråln. 0,3 mSv/år Radon inomhus 0,8 mSv/år