Presenterad av Bengt Ottefjäll Säkert dricksvatten Presenterad av Bengt Ottefjäll ProMaqua Dricksvatten som är på det sätt vi förväntar oss och är vana vid ska rinna ur våra kranar och hålla god standard. Hur åstadkomma detta? Att detta livsmedel som lämnar producenten – Vattenverket – har en resa till oss i vår matlagning, bordsdryck, dusch eller som ett rengörande media, som är kantat av svårigheter. Förutsättningen att det kommer fram oklanderligt är ganska varierande och beroende på olika inställningar hos dom som hanterar detta viktiga livsmedel.

Vattenverk Den produkt som lämnar Vattenverket och transporteras via rörnät och fördelas till olika grenar med olika förbrukningar för att sedan komma in i fastigheter med skiftande förutsättningar är en utmaning för den som ser ansvaret att vårda vattnet.

Allmänna uppgifter – behandling på Vattenverk mellan behandling Förbehandling slutbehandling KOAGULERING FLOCKNING FÄLLNING Rå- vatten Behandlat vatten FILTRERING Oxidation av oorganiska föreningar ( Fe2+, Mn2+,…) Eliminering av smak och lukt Oxidation av organiska mikroföreningar Acceleration av bionedbrytningen av organiska föroreningar Desinfektion ; varaktigt skydd av distributionssystemet I distributionen från råvattentäkt till tappkran hos konsument måste vattnet ha en genomtänkt behandlingskedja. Att göra en seriös förbehandling och följande steg är vi rätt duktiga på och hanterar bra. Eller?

Vattenverk? Kategoriskt trots alla rapporter om hur man ska tänka på att upprätthålla vattenkvaliténs, tar det alltid stopp vid utsläppet från vattenverket. Påfallande ofta nämns inte ens fortsättningen - ledningsnätet. MRA nämner inte alls eventuella risker eller problem med nätet nedströms.

Vattenverk! ? Vi kan jämföra produktionen av dricksvatten med annan produktion av livsmedel, ex.vis vatten på flaska: Mycket är likt i själva produktionen, men när det kommer till ”transporten”- flaskan/ledningen, skiljer det sig katastrofalt. En flaska görs extremt ren och produkten hålls sådan från tappning till konsumenten. Ett vattenverk släpper vattnet till ledningsnätet och sedan ”hoppas man” att det inte förorenas innan det når konsumenten. Resultaten är tydliga, allt från måttligt förorenat vatten via biofilm eller grundvatteninläckage, till katastrofala inläckage av avloppsvatten. Cryptosporidium ex.vis!

Desinfektion – mobil enhet början förra århundradet Det gamla sättet med klor i rätt höga nivåer och eventuell efterklorering på nätet var ett ganska begränsat arbetssätt med klara nackdelar. Den tiden begränsade verktyg.

Desinfektion: Förtjänst och Biprodukt Risk (Morris) Risk Dos av Desinfektant Mikrobiologisk Risk Optimal Area Det mest grundläggande steget är att skydda vattnet i sin ursprungliga form, med så små mängder av desinfektionsmedel som går och så stora mängder av detta medel, som behövs

Riskanalys från råvatten till tappkran Världshälsoorganisationen WHO framhåller att det krävs ett arbetssätt som inkluderar hela försörjningskedjan, från råvatten till tappkran. WHO pekar på begränsningarna i att uteslutande förlita sig på provtagning av färdigproducerat dricksvatten, så kallad efterkontroll, för att garantera ett säkert dricksvatten till kon­sumenterna (WHO, 2008). Att skapa ett genomtänkt desinfektions och oxidationssystem förutsätter att man har en helhetssyn. Att se systemet som en kedja med lika starka länkar innebär att man måste se från råvatten täkt till tappkran.

Endotoxin i svenskt kranvatten Svenskt Vatten Utveckling Bibliografiska uppgifter för nr 2008-20 Rapportens titel: Endotoxin i svenskt kranvatten 1.7 Vad händer mellan vattenverket och tappstället hos konsumenten? Endotoxin från cyanobakterier och gramnegativa bakterier analyserades i 800 svenska vattenprov. Vattenverken reducerade toxinet 0– 99,9 %. Abonnenters kranvatten hade normalt upp till ca 10 ggr högre halter jämfört med vattenverkens utgående dricksvatten. Syftet med desinfektion på nätet är allmänt att upprätthålla ett överskott av desinfektionsmedel för att hålla tillbaka biologisk efterväxt och utveckling av heterotrofa bakterier. Flera skäl har framförts i litteraturen för att ha ett desinfektionsmedelöverskott på nätet.

Primär och sekundär desinfektion EPA Primär desinfektion: Den första (dvs., primära) desinfektanten som används i ett behandlingssystem, med det primära målet för desinfektanten att uppnå det nödvändiga CT-värdet (dvs., mikrobiell inaktivering). Sekundär desinfektion: Den sekundära desinfektanten som används i ett behandlingssystem, med det primära målet för desinfektanten att upprätthålla en desinfektionsresidual genom hela distributionssystemet. USEPA har en väldigt tydlig inriktning på att desinfektion måste fungera fram till konsumenten.

Välj en desinfektionsstrategi Tre faser (enligt EPA) : Utvärdera den nuvarande primära desinfektionsmetoden Välj en primär desinfektant Välj en sekundär desinfektant Hur USEPA tänker sig förhållningssättet  Bearbetning av befintlig utrustning

Flödesdiagram för att begränsa valet av en ny Sekundär Desinfektant USA ses av många som föregångsland gällande formaliserande av praxis. Blir dock omfattande och tungt att hantera. Är MRA mer lätthanterligt?

Jämförelse av Desinfektanter Nyare tänket att minska klortillskotten är rätt och med dom ”nygamla” verktygen med alternativa desinfektionssystem fungerar mycket bra, förutsatt att rätt verktyg används på rätt plats. De som utkristalliserats till rimligt effektiva, rimligt ekonomiska och fortfarande hanterbara är för närvarande en ganska begränsad mängd. Kort summerat kan man dela in dessa i antingen kemisk behandling såsom klor, klordioxid, ozon eller fysiska såsom UV, Membran eller liknande kombinerade metoder som AOT.

Primär/Sekundär desinfektantkombinationer I Sverige har vi ofta system med en minimal efterdesinfektion för ledningsnätet. Detta har börjat visa sig internationellt och här hemma där man i all välmening haft en väldigt låg desinfektion på ledningsnätet. Detta får till konsekvens att man på sikt bygger upp en risk för olika olyckliga scenarier.

Hur gör andra? 10 km 50 km 35 km 45 km Rimligt låg dosering. German „Zweckverband Landeswasserversorgung“ 100 Mio m³ per year potable water supply to 3 Mio of inhabitants in the area of Stuttgart and NE-Württemberg surface water out of the Danube river after flocculation, oxidation with ozone and AC-filtration distribution network: 770 km length distribution time up to 4 days multiple dosing points for the disinfectant ClO2 instead of chlorine since 1986 high disinfection capacity even at high pH no THM and other AOX improvement of taste and smell 35 km 25 km 45 km 10 km 50 km Rimligt låg dosering. Långt nät och ändå mycket få stöddoseringar nedströms.

Vad händer hos andra? Minskning av klor med ett bättre resultat! Municipal Water Distribution Networks Field test study in Oregon, Canada [C.J. Volk et al, J. Environ. Eng. Sci. 1: 323-330 (2002)] 4.600 m³ per day potable water supply to 2.300 inhabitants surface water out of the Lake Huron after pre-chlorination, flocculation, filtration and post-chlorination 0,7-1,0 mg/L varied water temperature 11-20 °C during the study distribution time up to 72 hours replacement of Cl2 by ClO2 in a 3,5 month test period 0,5-0,6 mg/L ClO2 residual ClO2 residuals averaged 0,27 mg/L in the network and 0,20 mg/L at the end of the system no microbiological difference compared to chlorine dramatic decrease in THM and haloacetic acid levels improved water quality after switching over from Cl2 to ClO2 C.J. Volk et al, J. Environ. Eng. Sci. 1: 323-330 (2002) Minskning av klor med ett bättre resultat!

Vattenverk! En god anledning att göra ett nytänk, för att se helheten på rätt sätt.

Lycka till! Vårt dagliga vatten är mer än någonsin under luppen. Att se framåt är ofta lika mycket att se bakåt! Lycka till.