©interRAI 2009 – Do not duplicate or distribute without permission Introduktion till interRAI och dess bedömningsinstrument Gunnar Ljunggren, M.D., Ph.D. Överläkare, medicinsk rådgivare Analyser och jämförelser Medicinskt kunskapscentrum Landstingsstyrelsens förvaltning Stockholms Läns Landsting Stockholm, September 2010 Mäta – Dokumentera – Samverka - Jämföra

©interRAI 2009 – Do not duplicate or distribute without permission Innehåll interRAI och dess familj av bedömningsinstrument Användningsområden för interRAI-data Slutsatser

©interRAI 2009 – Do not duplicate or distribute without permission Vad är interRAI? En internationell icke vinstdrivande organisation, formellt grundad tal forskare med olika bakgrund från 30 länder Huvudintressen: Vetenskapliga (t.ex internationella jämförelser) Utveckling och breddning av bedömningsinstrument Stöd till implementering i många länder Innehar copyright till instrumenten och beviljar gratislicenser till myndigheter och vårdaktörer Licensierar mjukvaruföretag över hela världen

©interRAI 2009 – Do not duplicate or distribute without permission interRAI Medlemsländer och Aktiviteter Sydamerika Chile, Brasilien, Peru Europa Island, Norge, Sverige, Danmark, Finland, Nederländerna, Tyskland, Storbritannien, Schweiz, Frankrike, Polen, Italien, Spanien, Belgien, Estland, Tjeckien, Litauen, Österrike, Portugal Fjärran Östern/Australien Japan, Sydkorea, Taiwan, Kina, Australien, Hong Kong, Nya Zeeland, Singapore Mellanöstern/Asien Israel, Indien Nordamerika Kanada, USA, Mexico, Belize, Kuba

©interRAI 2009 – Do not duplicate or distribute without permission Vad skiljer ut interRAIs bedömningsinstrument? Utvecklade av internationell expertpanel med bl.a geriatrik, gerontologi, psykometri, statistik, omvårdnad, hälso- och sjukvårdsforskning Noggrann testning av egenskaper i flera länder Bedömningen ger beslutsstöd såväl för enskilda patienter som för policy-arbete Data insamlas en gång men kan användas på olika nivåer Utvecklar kompatibla system för olika delar av hälso- och sjukvården

©interRAI 2009 – Do not duplicate or distribute without permission Vad skiljer ut interRAIs bedömningsinstrument? Försöker täcka alla relevanta områden Personens styrkor och svagheter Inkluderar frågor om anhöriga, boendeförhållanden, omgivningen Balans mellan bredd och djup Mindre medicin, mer funktion Använder tillgängliga källor för info Inkluderar hel definition, tidsbegräns- ningar, exempel, uteslutningar Kompletterande extensiva manualer

©interRAI 2009 – Do not duplicate or distribute without permission interRAIs “Suite” eller familj Wellness Community Health (CHA) Home Care (HC) Assisted Living (AL) Nursing Home (LTCF) Post-acute Care (PAC) Palliative Care (PC) Acute Care (AC) Under utveckling: Pediatrisk vård, Personer med funktionsnedsättningar, Cancer, Demens mm Inpatient Mental Health (MH) Forensic supplement Community Mental Health (CMH) Intellectual Disabilities (ID) Correctional Facilities (CF) Subjective Quality of Life (SQoL) Mindre instrument: ED screener, Deaf-blind supplement, Contact Assessment (CA)

©interRAI 2009 – Do not duplicate or distribute without permission interRAI Home Care-områden Intagning, bakgrund Kognition Kommunikation/Syn Humör/Beteende Psykosocialt välbefinnande Funktionellt tillstånd Kontinens Sjukdomsdiagnoser Hälsotillstånd Nutritionsstatus Hud Läkemedel Behandlingar Ansvarsförhållanden Socialt stöd/Anhöriga Omgivningen Utskrivningspotential Utskrivning

4. SYN Förmåga att se i tillräckligt ljus (med glasögon el hjälpmedel som brukar användas) 0. Normal syn– ser detaljer, inkl. text i tidningar och böcker 1. Mindre nedsättning - Ser större bokstäver men inte vanlig text i tidningar och böcker 2. Måttlig nedsättning - kan inte läsa tidningsrubriker men kan identifiera föremål 3. Allvarlig nedsättning – Osäker igenkänning av föremål, men ögonen förefaller följa föremål. Ser bara ljus, färger, former 4. Ingen syn Exempel från interRAI Home Care Instrument (generellt för senaste tre dagarna)

©interRAI 2009 – Do not duplicate or distribute without permission Mål med nya instrumentfamiljen (sedan 2002/2003) Harmonisera variabler och tidsgränser mellan olika instrument Underlätta överföring av information mellan olika sektorer av vården genom enhetlig datastruktur Ta bort dåliga variabler. Minska längden Uppdatera manualerna Förbättra och förankra vårdplaneringsprocessen genom evidens-baserad medicin och omvårdnad Uppdatera övriga applikationer, skalor, algoritmer

©interRAI 2009 – Do not duplicate or distribute without permission Agenda interRAI och dess familj av bedömningsinstrument Användningsområden för interRAI-data Slutsatser

©interRAI 2009 – Do not duplicate or distribute without permission Användning av interRAI-data BEDÖMNING Vårdplanering genom CAPs ScreeningKvalitet Case-MixPolicy

©interRAI 2009 – Do not duplicate or distribute without permission Vad är CAPs? Små vårdprogram som hjälper till att fokusera på viktigaste behoven för varje individ Triggas/utlöses av svaren på flera variabler Triggrarna baserade på internationell FoU Riktlinjer baserade på evidens-baserade rekommendationer och best practice GER INTE en automatisk vårdplan!

©interRAI 2009 – Do not duplicate or distribute without permission Nya CAP-triggrar Identifiera individer med skillnader i resultat om man gör något resp. låter bli (patientnytta) Har använt tillgången till interRAI-data för validering Patient triggar nu om vårdinsatser förmodas: Lösa el förbättra problemet Minskar risken för försämring Ökar potentialen för förbättring för individen Alla interRAI-instrument har/kommer att ha CAPs med triggrar

©interRAI 2009 – Do not duplicate or distribute without permission 25 Home Care CAPs FUNCTIONAL PERFORMANCE Physical Activities Promotion Instrumental Activities of Daily Living Activities of Daily Living Home Environment Optimization + Institutional Risk COGNITION/MENTAL HEALTH Cognitive Loss Delirium Communication Mood Behavior Abusive Relationship SOCIAL LIFE Informal Support Social Relationships CLINICAL ISSUES Falls Pain Pressure Ulcer Cardio-Respiratory Conditions Undernutrition Dehydration Feeding Tube Prevention Medications Tobacco and Alcohol Use Urinary Incontinence Bowel Conditions

CAP-frekvenser: Home Care

Personal Health Summary Name: John Doe Assessment Reference Date: March 14, 2008 Personal Information Age90.5BMI26.5SexMaleMarital statusMarried Health Profile Mental Health Cognitive Performance Scale (CPS) 0-6 range: Intact, Borderline, Mild, Moderate, Moderate/Severe, Severe, Very Severe 5 out of 6 / Severe Impairment Depression Rating Scale (DRS) 0-14 range; Score of 3 or greater suggests possible depression 3out of 14 / Possible Depression Communication and Vision Making self understood Often understood Ability to understand others Sometimes understands Hearing Moderate Difficulty Vision Adequate Social Functioning, Social Support & Home Situation Concern with Caregiver Distress 0-3 range; Caregiver unable to continue, Caregiver distress, Caregiver overwhelmed 3out of 3 / Caregiver Distressed Lives Alone No Home Environment Concerns 0-5 range; Home disrepair, Squalid conditions, Poor heating/cooling, Unsafe, Poor access 3out of 5 / Environmental Concerns Present

K. Berg Australia 2010 Activities of Daily Living (Adl ) Hierarchy (0-6), Short Form (0-16) and Long Form (0-28) Reference: Morris, Fries, Morris. Scaling ADLs Within the MDS. Journal of Gerontology: Medical Sciences 54A(11): M546-M553,1999 Criterion validity: ADL Long strongly correlated with FIM, and Barthel scores

K. Berg Australia 2010 ADL Long Form Responsiveness Detect differences in patients who received home care by PT or OTs- after 6 months Large degrees of improvement in post-acute care (effect size comparable to FIM change scores) Detect decline in physical function in cognitively impaired nursing home residents (Carpenter et al BMC 2006)

K. Berg Australia 2010 Cognitive Performance Scale (CPS) Criterion validity- strong relationship with: MMSE (Mini Mental State Exam) Test for Severe Impairment Nursing judgments of disorientation Neurological diagnoses of Alzheimer's disease and other dementias.

K. Berg Australia 2010 Depression Rating Scale (DRS) Clinical screen for depression if score of 3 or greater/14. Original reference: Burrows A, Morris JN, Simon S, Hirdes JP, Phillips C. (2000) Development of a Minimum Data Set-based Depression Rating Scale for Use in Nursing Homes. Age and Ageing 29(2):

K. Berg Australia 2010 Validation of DRS Criterion validity based on comparison of the DRS with the Hamilton Depression Rating Scale and the Cornell Scale for Depression. Compared to DSM-IV Major or minor depression diagnoses, the DRS was 91% sensitive and 69% specific at a cut-point score of 3.

K. Berg Australia 2010 Pain Scale 4 category pain scale Original development: Fries BE, Simon SE, Morris JN, Flodstrom C, Bookstein FL. “Pain in US Nursing Homes: Validating a Pain Scale for the Minimum Data Set” Gerontologist 41(2): , 2001

K. Berg Australia 2010 CHESS ( Changes in Health, End-stage Disease and signs and symptoms) medical complexity and health instability Scores range from 0 to 5. items: vomiting, dehydration, leaving food uneaten, weight loss, shortness of breath, edema, end-stage disease, and decline in cognition and ADL. Original reference: Hirdes JP, Frijters D, Teare G. (2003) The MDS CHESS Scale: A New Measure to Predict Mortality in the Institutionalized Elderly. Journal of the American Geriatrics Society 51(1):

K. Berg Australia 2010 Additional scales Social Engagement Scale and the RISE or Revised Social Engagement Scale Aggressive Behaviour Scale (ABS) Delirium Scale BBC crosswalk to Berg Balance Scale Communication Scale

K. Berg Australia 2010 Conclusion Existing scales have good measurement properties Distribution of scale scores consistent with expectation Advocate for use in research and clinical practice Opportunities exist to further enhance scales

©interRAI 2009 – Do not duplicate or distribute without permission Innehåll interRAI och dess familj av bedömningsinstrument Användningsområden för interRAI-data Slutsatser

©interRAI 2009 – Do not duplicate or distribute without permission Slutsatser Data från interRAIs bedömningar kan användas för policy-relevanta frågeställningar Användning av en datakälla – en generell bedömning – är effektivt. Kompletterar traditionell e-journal. Bör integreras i denna. Validerade skalor finns. Möjliggör jämförelser över tid, med andra enheter och verksamheter. Gemensamt språk för många vårdnivåer

©interRAI 2009 – Do not duplicate or distribute without permission Resource Utilization Groups ResursUtnyttjandeGrupper, RUG

©interRAI 2009 – Do not duplicate or distribute without permission Case-mix Relativt mått för kostnaden att vårda en patient (“vårdtyngd”) Kan ackumuleras till en grupp av patienter el personer

©interRAI 2009 – Do not duplicate or distribute without permission Till vad kan case-mix användas? Ersättning Jämförelser mellan sjukhus e.dyl Management Fastställa kriterier för viss vårdnivå/form Mäta resultat Policy-skapande

©interRAI 2009 – Do not duplicate or distribute without permission Ersättning Jämförelser mellan sjukhus e.dyl Management Fastställa kriterier för viss vårdnivå/form Mäta resultat Policy-skapande Till vad kan case-mix användas?

©interRAI 2009 – Do not duplicate or distribute without permission Basalt om CM-ersättning Bedömning av patient  case-mix- mått erhålles  ersättningen fastställs Skilj på case-mix och ersättning!! Case-mix är ett vetenskapligt mått. Ersättningsmodeller är politik Case-mix påverkar bara kostnader som kan variera, inte investeringar och andra fasta kostnader

©interRAI 2009 – Do not duplicate or distribute without permission

©interRAI 2009 – Do not duplicate or distribute without permission Karakteristika för RUG-III 44 grupper (finns även 34- och 53-grupps- modeller) Möter basala kriterier: Statistiska Kliniska Administrativa/”Morötter” Grupperna definieras genom: ADL-funktion Viktigare kliniska karakteristika: Rehabilitering, Specialvård, Kliniskt komplex, Beteenderubbn etc.

©interRAI 2009 – Do not duplicate or distribute without permission Internationella studier Validerat i flera länder och typer av vård Fyra studier i USA Japan, Sverige, Nederländerna, Finland, Storbritannien, Spanien, Tjeckien, Italien Viktigaste resultatet: Case-mix, den relativa vårdkostnaden är tämligen konstant mellan länder och vårdnivåer

©interRAI 2009 – Do not duplicate or distribute without permission RUG-III, implementering USA – nationellt och hälften av delstaterna Kanada – Ontario Island - nationellt Spanien - Barcelona Italien - pågår Finland - planerat

©interRAI 2009 – Do not duplicate or distribute without permission Comparing US and Italian CMIs

©interRAI 2009 – Do not duplicate or distribute without permission interRAI Case-Mix System Särskilt boende – RUG-III, RUG-IV Hemvård – RUG-III/HC Förståndshandikapp – RUG-III/ID Psykiatrisk slutenvård – SCIPP Framtiden - Akutsjukvård

©interRAI 2009 – Do not duplicate or distribute without permission Slutsatser Case-mix är ett effektivt verktyg i ersättningsmodeller och för andra syften interRAI har utvecklat case-mix-system för olika vårdsektorer RUG-III och RUG-IV predikterar kostnader per dag för olika patienttyper RUG-systemet har vetenskapligt visats fungera i olika länder och samhällen