Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Den öppna ekonomin: en kort introduktion

Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 10.2 Nu öppnar vi ekonomin… Hittills har vi antagit att Finland är en sluten ekonomi, alltså en ekonomi utan utrikeshandel och kapitaltransaktioner med omvärlden. Men detta är en förenkling. För i Finland spelar kontakter med utlandet en viktig roll. Den makropolitik ni rekommenderar får därför inte ignorera övriga världens inflytande. –i synnerhet via effekter på valutan.

Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 10.3 Utrikeshandelns storlek (export i % av BNP)

Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 10.4 Valutamarknaden - den internationella marknad där valutor växlas mot varandra - Priset på en valuta uttryckt i en annan valuta kallas växelkursen. Kvantitet euro Växelkurs (kr/euro) Två länder: Sverige och Finland! Två varor: Ericsson- och Nokia-telefoner. Anta att en Nokia kostar 100 euro. Om växelkursen är 2 kr/euro, så kostar telefonen 200 kronor. Om växelkursen är 1 kr/euro kostar den bara 100 kronor. Ju lägre växelkurs desto högre efterfrågan på euro från svenskar som vill köpa Nokia. DD DD visar efterfrågan på euro från svenskar som vill köpa Nokia.

Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 10.5 Priset på en valuta uttryckt i en annan valuta kallas växelkursen. Kvantitet euro Växelkurs (kr/euro) Två länder: Sverige och Finland! Två varor: Ericsson- och Nokia-telefoner. SS Anta att en Eriksson kostar 500 kronor. Vid växelkursen 2 kr/euro, så kostar telefonen 250 euro. Om växelkursen är 1 kr/euro kostar den 500 euro. Ju högre växelkurs desto mer Ericsson vill finländare köpa. SS visar utbudet av euro av finländare som vill köpa Ericsson. Valutamarknaden - den internationella marknad där valutor växlas mot varandra -

Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 10.6 Priset på en valuta uttryckt i en annan valuta kallas växelkursen. DD DD visar efterfrågan på euro från svenskar som vill köpa Nokia-telefoner. Kvantitet euro Växelkurs (kr/euro) e0e0 SS 1 e1e1 SS SS visar utbudet av euro av finländare som vill köpa Ericsson-telefoner. Jämviktsväxelkursen vid e 0. Om finländare vill ha fler kronor vid varje växelkurs (kanske för att Ericsson gör bättre telefoner) så ökar utbudet av euro till SS 1. Och ny jämvikt skapas vid e 1. Valutamarknaden - den internationella marknad där valutor växlas mot varandra -

Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 10.7 Olika valutasystem 1.Rörlig växelkurs –C–Centralbanken tillåter växelkursen att anpassa sig efter utvecklingen på valutamarknaden. 2.Fast växelkurs –C–Centralbanken står redo att försvara växelkursen genom stödköp, räntehöjningar etc..

Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 10.8 Intervention på valutamarknaden Kvantitet euro kr/euro SS DD e1e1 Säg att staten vill hålla växelkursen vid e 1... ECB måste öka utbudet av euro med AC euro och få kronor (som läggs i valutareserven) DD 1 Om efterfrågan på euro är DD 1 finns efterfrågeöverskott AC. AC DD 2 Om efterfrågan är DD 2 finns efterfrågeunderskott EA. E ECB får själva efterfråga EA genom att köpa euro för de kronor som finns i valutareserven.

Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 10.9 Stabiliseringspolitik i en öppen ekonomi Vi har hittills sett hur stablisieringspolitik på kort sikt kan påverka produktionen men att det på lång sikt bara påverkar prisnivån. I en öppen ekonomi måste vi också ta in effekten av vad som händer med valutan när vi bedriver finanspolitik och penningpolitik. Hur kraftfulla dessa är för att påverka AD beror på om valutan är fast eller rörlig.

Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Vid fast växelkurs: –Penningpolitiken ineffektiv, eftersom den måste underordnas växelkursmålet, –Finanspolitiken effektiv, eftersom bromseffekten neutraliseras av valutainflödets effekt på räntan. 2.Vid rörlig växelkurs: –Penningpolitiken effektiv, eftersom räntan kan användas för att styra efterfrågan och man behöver inte ta hänsyn till effekten på valutan. –Finanspolitiken ineffektiv, eftersom bromseffekten förstärks av att en valutaeffekt. Stabiliseringspolitik i en öppen ekonomi

Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Penningpolitik under fast växelkurs En ökning i nominella penningmängden –leder till att räntan sänks och kapital lämnar landet, depricieringstryck mot valutan –för att hålla den fasta valutakursen måste staten minska penningmängden igen. Fast växelkurs ger maktlös penningpolitik –Staten kan inte uppnå oberoende mål för både penningmängden och växelkursen.

Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi En ökning i de offentliga utgifterna G –Stimulerar efterfrågan AD, vilket leder till ökad produktion Y. –Men högre Y leder till att räntan går upp. Utländskt kapital strömmar in i landet för att utnyttja den här höga räntan. –Så penningmängden måste ökas för att hålla växelkursen fast. –Räntan ligger därför kvar oförändrad; det blir ingen undanträngning. Fast växelkurs ger kraftfull finanspolitik –Eftersom undanträngningen som vanligen uppkommer då högre Y leder till högre räntor, nu inte längre kommer till stånd. Finanspolitik under fast växelkurs

Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi En ökning i nominella penningmängden –leder till att räntan sänks (AD ökar) och kapital lämnar landet, valutan faller (staten ingriper inte). –Konkurrenskraften höjs, vilket ökar exporten. AD skiftar utåt ännu mer. Rörlig växelkurs ger kraftfull penningpolitik –Räntan kan användas för att påverka efterfrågan, utan att man behöver ta hänsyn till att hålla växelkursen vid en specifik nivå. Penningpolitik under rörlig växelkurs

Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Ökade offentliga utgifter, G, ger… Ännu större undanträngning eftersom vi förutom höjda räntor får en starkare valuta –ty ju starkare valuta desto svårare att exportera. Rörlig växelkurs ger maktlös finanspolitik –Eftersom en expansiv finanspolitik leder till en starkare valuta vilket minskar exporten. Finanspolitik under rörlig växelkurs