Telekommunikation, Vt-05

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Föreläsning 4 28 jan 2009.
Advertisements

Illustrationer till kursen I endimensionell analys
FL4 732G70 Statistik A Detta är en generell mall för att göra PowerPoint presentationer enligt LiUs grafiska profil. Du skriver in din rubrik,
Kom igång med DSO-X 2014A Oscilloskopet har inbyggda ”tränings-spänningar” Anslut två mätsladdar med prob till Demouttagen. Starta oscilloskopet. Tryck.
Exempel Utifrån medicinsk erfarenhet är 5% av befolkningen smittade av ett visst virus. Ett nytt test har visat sig ge 80% av de smittade korrekt diagnos.
1 Ingenjörsmetodik IT & ME 2007 Föreläsare Dr. Gunnar Malm.
1 Ingenjörsmetodik IT & ME Dagens tema Att tänka rätt är stort att tänka fritt är större MATLAB programmering är väldigt kreativt men minsta tecken.
Ingenjörsmetodik IT & ME 2011 Föreläsning 12
Föreläsning 15 Matlab överkurs KTH, CSC, Vahid Mosavat.
1 Ingenjörsmetodik IT & ME 2009 Föreläsare Dr. Gunnar Malm.
FL3 732G81 Linköpings universitet.
F11 Olika urvalsmetoder, speciellt obundet slumpmässigt urval (OSU)
Kontinuerliga system: Differentialekvationer
Statistikens grunder, 15p dagtid
Statistikens grunder, 15p dagtid
Amplitudmodulering (AM)
(Några begrepp från avsnitt 14.2)
Tillämpad statistik Naprapathögskolan
Kommentarer F5 BE1 Några nyttiga exempel: Hur ser en enstaka puls ut i frekvensplanet? Pulsen är tidskontinuerlig och icke-periodisk, dvs vi använder FOURIER-transform.
Skattningens medelfel
Efterfrågemodeller R. D. Jonsson, Transportmodellkurs Trafikverket
Telekommunikation, Kiruna
F1_C_be1 Telekommunikation,Kiruna Signalanalys F1_C.
Centrala Gränsvärdessatsen:
FK2002,FK2004 Föreläsning 2.
Föreläsning 81 Sampling och urval Ofta möter vi påståenden av typen “4.5 miljoner svenskar såg VM-finalen i fotboll”, “en svensk tolvåring väger i genomsnitt.
Binomialsannolikheter ritas i ett stolpdiagram
F3_be_03_PS1 Telekommunikation Amplitudmodulering (AM)
F14_B_be1 Telekommunikation, Kiruna Källkodning F14_B /BE /BE.
F1-be-03_PS1 Telekommunikation F1. F1-be-03_PS2 INFORMATION KODNING MODULATION KANALEN tid frekvens.
Täthetsfunktion f(x) (”pdf”) Och fördelningsfunktion F(x) (”cdf”)
Spektrala Transformer
Föreläsning 4: Sannolikhetslära
Sannolikhet Stickprov Fördelningar
Simulering Introduktion Exempel: Antag att någon kastar tärning
Föreläsning 7 Fysikexperiment 5p Poissonfördelningen Poissonfördelningen är en sannolikhetsfördelning för diskreta variabler som är mycket.
Kursplanering och kursmaterial
Normalfördelningen och centrala gränsvärdessatsen
Matematisk statistik och signal-behandling - ESS011 Föreläsning 3 Igor Rychlik 2015 (baserat på föreläsningar av Jesper Rydén)
F8 Hypotesprövning. Begrepp
Talteknologi (vt04): Sannolikhetslära och markovmodeller
William Sandqvist Lab 3 Några slides att repetera inför Lab 3 William Sandqvist
Slumptal Pseudoslumptal Fysikexperiment 5p Föreläsning 2
Diskret stokasticitet Projekt 2.3, Talltita
Spektrala Transformer
F4_A_be1 Telekommunikation, Kiruna FM,PM F4_A. F4_A_be2 Frekvens-och fasmodulering (FM) (PM) Bärvåg: Bärfrekvens Fas Argument.
Mål Matematiska modeller Biologi/Kemi Statistik Datorer
Mathematics 1 /Matematik 1 Lesson 4 – discrete series and their solutions Lektion4 – diskreta serier och deras lösningar.
Fysikexperiment, 5p1 Random Walk 36 försök med Random walk med 1000 steg. Beräknad genomsnittlig räckvidd är  1000  32. Visualisering av utfallsrum.
1 Ingenjörsmetodik IT & ME 2007 Föreläsare Dr. Gunnar Malm.
Matematisk statistik och signal-behandling - ESS011 Föreläsning 1 Igor Rychlik 2015 (baserat på föreläsningar av Jesper Rydén)
Några allmänna räkneregler för sannolikheter
VetU termin 4 moment 3 Analysera nivåer av kalium och kreatinin Mätningar genomförda på 120 män och 120 kvinnor (tidigare studenter KI) Dagens uppgift:
Telekommunikation,Kiruna Digital modulation F7_A
Föreläsning 4 27 jan I en Fourierserie blir en koefficient t.ex. stor om funktionen harmoniserar med resp. trigonometrisk funktion dvs. De sinus-
1 Matlab, föreläsning 1 Oktober MATLAB Perspektiv på materialdesign Lina Kjellqvist Rum: K324 Telefon:
Grundläggande statistik, ht 09, AN1 F6 Slumpmässigt urval 1. Population där X är diskret med fördelningen p(x). Medelvärdet μ och variansen σ². Observationer:
1 Normalfördelningsmodellen. 2 En modell är en förenklad beskrivning av någon del av verkligheten. Beskrivningen måste vara relevant för det vi skall.
1 Stokastiska variabler. 2 Variabler En variabel är en egenskap hos en individ /objekt. En variabel kan, som vi tidigare sett, vara kvalitativ eller kvantitativ.
Deskription Normalfördelningsmodellen 1. 2 En modell är en förenklad beskrivning av någon del av verkligheten. Beskrivningen måste vara relevant för det.
Statistisk hypotesprövning. Test av hypoteser Ofta när man gör undersökningar så vill man ha svar på olika frågor (s.k. hypoteser). T.ex. Stämmer en spelares.
Statistisk inferensteori. Inledning Den statistiska inferensteorin handlar i huvudsak om att dra slutsatser från ett slumpmässigt urval (sannolikhetsurval)
Diskreta slumpvariabler. Stokastiskvariabel En slumpvariabel (stokastisk variabel) är en Funktion eller regel som tilldelar ett tal till varje Utfall.
1. Kontinuerliga variabler
1 Numeriska Deskriptiva Tekniker. 2 Centralmått §Vanligtvis fokuserar vi vår uppmärksamhet på två typer av mått när vi beskriver en population: l Centraläge.
Regression Har långa högre inkomst?. Världsrekord på engelska milen.
Sju sätt att visa data Sju vanliga och praktiskt användbara presentationsformat vid förbättrings- och kvalitetsarbete.
Grundläggande signalbehandling
Grundlägande statistik,ht 09, AN
Grundl. statistik F2, ht09, AN
Presentationens avskrift:

Telekommunikation, Vt-05 Signaler F1_A F1_A_be

SIGNALER och SIGNALBESKRIVNING Nya begrepp att kunna: Deterministisk Stokastisk Medelvärde Varians PDF CDF Periodisk Icke-periodisk Transient Digital Analog F1_A_be

Amplitud-kontinuerlig Tids-diskret Amplitud-diskret Tids-diskret Analog Amplitud-diskret Tids-kontinuerlig Amplitud-kontinuerlig Tids-diskret Amplitud-diskret Tids-diskret Digital F1_A_be

Exempel på digital signal: Inspelat ljud = sampel ( mätpunkt ) Samplingsfrekvens 8192 Hz F1_A_be

STOKASTISKA SIGNALER ( random signals ) Medel(x) = 0.1161 Varians(x) = 0.7697 Variansen skrivs ofta 2 STOKASTISKA SIGNALER ( random signals ) DETERMINISTISKA SIGNALER Amplitud(x) = 1.5 Frekvens(x) = 2 x(t)=1.5*sin(2π*2*t) F1_A_be

RAND Uniformly distributed random numbers. >> help rand RAND Uniformly distributed random numbers. >> x=rand(1,1000);plot(x,'k') >> hist(x) >> var(x) = 0.0833 >> mean(x) = 0.5001 F1_A_be

RANDN Normally distributed random numbers. RANDN(N) is an N-by-N matrix with random entries, chosen from a normal distribution with mean zero, variance one and standard deviation one. >> x=rand(1,1000);plot(x,'k') >> hist(x) >> var(x) 0.9994 >> mean(x) 0.0464 F1_A_be

Fyrkantvåg: ( square wave ) Stokastisk/Deterministisk ? Frekvens ? Amplitud ? Histogram ? F1_A_be

Slumpmässig digital signal. x=rand(1,20)>0.5; stairs( x>0.5,'k'); hist(x); Bit-tid F1_A_be

Stokastisk/Deterministisk ? Frekvens ? Amplitud ? Histogram F1_A_be

Amplitudegenskaper för analoga signaler En sinusformad signal med periodtiden T och frekvensen f kan beskrivas genom sin amplitud A Man kan enkelt beräkna DC-nivå och effektivvärde (RMS) för varje periodisk funktion F1_A_be

A %sin_plot.m A=1; f=2; t=0:0.01:1; uRMS u=A*sin(2*pi*f*t); plot(t,u,'k'); xlabel('t [s]'); ylabel('u(t)'); uRMS uDC F1_A_be

Effekt i Sinus-signal Effekt i Brus-signal Enligt el-läran: där R = belastning i ohm (  ) Effekt i Brus-signal Vid signalberäkningar sätter man ofta R = 1 och får alltså F1_A_be

(Signal + Brus ) - effekt i W ? Signal/Brus-förhållande i dB ? Brus-effekt = 4 [W] Sinus-effekt = (Signal + Brus ) - effekt i W ? Signal/Brus-förhållande i dB ? F1_A_be

Digitala signaler För digitala signaler man man t.ex ange medelvärde och standardavvikelse x=[1 4 6 8]; N=length(x); xmedel=(1/N)*sum(x) temp=sum( (x-xmedel).^2); xstdav=sqrt( (1/(N-1)*temp)) F1_A_be

3 signalanalys-tekniker Frekvensanalys – används för att beskriva vilka frekvenser som bygger upp signalen Korrelation – används för att jämföra signaler Beräkning av täthetsfunktion och sannolikhetsfunktion F1_A_be

Amplitudtäthetsfunktion Probability Density Function (PDF) Sannolikheten att signalen har en Amplitud i intervallet y till y+dy: y+dy y dt1 dt2 F1_A_be

Sannolikheten beror av dy, varför vi inför: Amplitudtäthetsfunktionen: Vidare sannolikheten att signalens amplitud ligger i intervallet a till b: F1_A_be

Några viktiga samband: En signals medelvärde ( mean, expected value ) och dess effektivvärde eller standardavvikelse =  F1_A_be

Exempel: Bestäm täthetsfunktionen för en sinussignal. dy dt T F1_A_be

Ex: Sannolikheten att sinuskurvans värde < -0.5: F1_A_be

Amplitudsannolikhetsfunktion ( Cumulative Distribution Function, (CDF) ) y=-1:0.01:1; cdf=(1/pi)*(asin(y)-asin(-1)); F1_A_be

Hur ser PDF och CDF ut för kast med symmetriskt mynt resp. symmetrisk tärning ? F1_A_be

Den mest berömda Amplitudtäthetsfunktion: Gauss-fördelningen eller Normalfördelning m = 0 σ = 1 m = medelvärde σ = standardavvikelse m = 1.5 σ = 0.5 F1_A_be

Hur stor är sannolikheten att Signalens amplitud > 2 σ? σ = 1 ”Svans” Hur stor är sannolikheten att Signalens amplitud > 2 σ? Sannolikheten blir = svansens yta som beräknas: I MATLAB 0.5*erfc(2/sqrt(2)) = 0.0228 Alternativt kan Q(x)-funktionen som finns i formelsamlingen användas: Q(2)=0.0275 F1_A_be

Motsvarande CDF: m = 0 σ = 1 y F1_A_be

KORRELATION Korrelation kan användas för att hitta en signal y[n] i en annan signal x[n] Korrelationen är ett mått på likheten mellan x och y vid tidpunkten j F1_A_be

Korrelationen = ”Kors”-korrelationen blir: Exempel: Ett känt mönster x: 0 1 0 sökes i signalen y: 0 0.2 1.25 0.12 0 0 Korrelationen = ”Kors”-korrelationen blir: Tolkning: x verkar finnas i y med en offset på 1. F1_A_be

MATLAB-program som genererar figuren ovan. %Cross-correlation %Look for pattern in data x=[ 0 0.2 1.25 0.12 0 0 0];%Data y=[ 0 1 0 ];%Pattern Lx=length(x); Ly=length(y); M=max(Lx,Ly); L=2*M-1;%Correlation length L2=round(L/2); Rxy=xcorr(x,y); %Cross-correlation function j=-L2+1:L2-1;%Offset stem(j,Rxy,'filled','k'); F1_A_be

En sinusfunktion med frekvens 5 Hz korrelerad med sig själv ( ”Auto-korrelation” ): %F23 %Auto-correlation dt=0.001; t=0:dt:1; x=sin(2*pi*5*t);%Data 5 Hz Lx=length(x);Ly=length(y); M=max(Lx,Ly); L=2*M-1;%Correlation length L2=round(L/2); Rxy=xcorr(x,x); j=-L2+1:L2-1;%Offset plot(j*dt,Rxy,'k'); F1_A_be

Gaussiskt brus korrelerat med sig själv F1_A_be

Var finns Signalen i bruset ? Ex: sinus i brus Signal Var finns Signalen i bruset ? F1_A_be

Korrelation mellan Signal och Signal i brus F1_A_be

x1=sin(2*pi*2*t1);%Signal 2 Hz % figure(1) plot(t1,x1,'k'); %Search for signal %in noise dt=0.01; t1=0:dt:1; x1=sin(2*pi*2*t1);%Signal 2 Hz % figure(1) plot(t1,x1,'k'); m1=randn(1,1001);%Gaussian Noise m1(201:301)=m1(201:301)+x1;%Insert Signal t=0:dt:10; figure(2) plot(t,m1,'k'); Lx=length(m1);Ly=length(y); M=max(Lx,Ly); L=2*M-1;%Correlation length L2=round(L/2); Rxy=xcorr(m1,y); j=-L2+1:L2-1;%Offset figure(3) plot(j*dt,Rxy,'k'); F1_A_be

Några MATLAB-övningar 1. Beräkna medelvärde och standardavvikelse (=effektivvärde) för dessa periodiska signaler, alla med amplitud 1 xmedel = 0.6358 xstdav = 0.3088 0.3179 0.3858 0.5005 0.2892 Användbara funktioner: sin och sawtooth F1_A_be

a. Medelvärdet = 0 och standardavvikelse = 0.5 (3.1671e-005) Beräkna sannolikheten att en normalfördelad signal har en amplitud >+2 om a. Medelvärdet = 0 och standardavvikelse = 0.5 (3.1671e-005) b. Medelvärdet = 1 och standardavvikelse = 2 (0.3084) 3. Generera ett bitmönster på t.ex 10 bitar med 10 sampel/bit. (Nivåer –1 och +1 ) Addera gaussiskt ( normalfördelat brus) med effektivvärdet 1 : F1_A_be

Beskriv någon metod att avkoda denna signal, dvs återskapa bit- Den brusiga signalen kan se ut så här: Beskriv någon metod att avkoda denna signal, dvs återskapa bit- mönstret. Beräkna sannolikheten för bitfel (”BER” ) som funktion av signal/brus- kvoten i dB. Räkna på t.ex 1000 bitar F1_A_be