XHTML och CSS En föreläsning om webbteknik 2007-11-08, SK, PK TFE Umeå Universitet.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
HTML - grunder. Program •Html kan skrivas i anteckningar, eller vilket annat textbehandlingsprogram som helst. Mitt tips: Notepad ++ Notepad ++ •Grafiska.
Advertisements

HTML – vad är det och varför ska vi använda det Och vad är XHTML.
Datavalidering med JavaScript
II130V Konstruktion av webbsidor Välkommen till föreläsning 3 September 2007.
XHTML.
FTP, HTTP, HTML, XML och XHTML
1 MSPEL Föreläsning 1 DSV Peter Mozelius XML, XHTML, CSS och Java applets.
Introduktion till CSS CSS1 - EXEMPEL. Denna webbsida vill vi kopiera och förbättra.
Att bygga en fungerande webbplats
XHTML 1 Designa din egen webbsida. Idag  Struktur och uppmärkning  Vad är (X)HTML?  Element, taggar och attribut  Validering.
Programmering?. Förslag till innehåll programmeringens grundläggande teori webbredigering, webbprogrammering html xml wml (wap 1) xhtml css javascript.
DCV Idéskiss Design Jag tror att jag ska ha en mörk och stilren design på mitt DCV. Det ska finnas dynamisk funktionalitet där designen byts utan att sidan.
HEAD – HUVUDET I huvudet hittar du information om dokumentets titel, sökord, referenser till stildokument och annan information som normalt inte visas.
Programmeringteknik Webbdelen. HTML H yper T ext M arkup L anguage Märker upp sidans innehåll så att webbläsaren kan avgöra hur innehållet ska visas.
Webbteknik En kort introduktion. Innehåll Historisk återblick Tim Berners Lee 1992 Teknisk beskrivning Märkspråk Standardisering Trender.
HTML – vad är det och varför ska vi använda det
Webbutveckling grundkurs DA7710
Webbteknik lektion 3 Det handlar mer om stilmallar Per K, 2012.
Webbteknik lektion 2 Det handlar om stilmallar Per K, 2012.
Webbteknik lektion 4 Det handlar mer om stilmallar Per K, 2012.
Webbteknik En kort introduktion. Innehåll Historisk återblick Teknisk beskrivning Märkspråk Standardisering Trender.
Webben – intro Första föreläsningen i kursen Webbutveckling.
Introföreläsning CS Om publiceringssystem, lektion ett.
Stilark: CSS Digitalisering av text April 2005 Mats Dahlström.
Responsive design i praktiken Johan Kling
WEBMASTER DAG 4 Mahmud Al Hakim
Textkodning 2 Dokumentrepresentation. Idag  Teckenuppsättningar  Validering  Metadata  Elementen div och span  Klasser och.
CSS3 Några exempel på nyheter i CSS3. Basdokument – som används i flertalet exempel Pingvinsång Fyra små pingviner, klädda i svart och.
Programmeringsteknik
DHTML Designa din egen webbsida.
1 ITK:P2 F2 Stilsättning av XHTML DSV Peter Mozelius.
(Cascading Style Sheets) Rebecca Landmér 2007 CSS.
Första sidan Underrubrik Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Kontakta.
1. Var förberedd och ha ett tydligt budskap!
CSS del 3 Kvarnbrinkx Medietyper En XHTML-sida kan ha olika CSS-filer för olika medier! Definieras med attributet “media” i link- taggen,
Knappar i artikelredaktionen som formaterar texten:
Webbutveckling Med fokus på grunder i html och css.
XHTML och något om CSS Produktion för tryckta Webbutveckling Kvarnbrink
XHTML & CSS Introduktion Erik Nahkala
TEXT – GRUNDERNA Det huvudsakliga innehållet i XHTML- dokument är text – brödtext, rubriker, avgränsande linjer.
Webbteknik En kort introduktion. Innehåll Historisk återblick Teknisk beskrivning Märkspråk Standardisering Trender.
Välkommen till årets andra nätverksträff Sundsvall 30 maj, 2006 Funda Denizhan och Magnus Burell Verva, Nätverket 24-timmarswebben.
XHTML & CSS 2 del 2 Designa din egen webbsida. Idag  Boxmodellen  Bakgrundsbilder  Rubriker  Clear och float  Positionering.
XHTML 1 Elektronisk publicering. Idag  Struktur och uppmärkning  Vad är (X)HTML?  Element, taggar och attribut  Klasser och.
XHTML – Dokumentets grundstruktur Body - head. Grundläggande dokument
UTVECKLING MED RAMVERKET.NET Marcus Medina. Dagens visdomsord ”Google is your friend”
Dreamweaver fortsättning DAG 1 VT09 Mahmud Al Hakim
Föreläsning 13 Appletprogram/fristående grafiska program Arv Rita linjer, rektanglar mm Skriva text, byta färg Appletprogram & HTML Grafiska användargränssnitt.
2I1073 Lektion 1 KTH-MI Peter Mozelius XHTML, stilmallar och Javascript.
1 2I1073 Föreläsning 1 KTH-MI Peter Mozelius XHTML, stilmallar och Javascript.
CSS del 2 Kvarnbrink Mer elementreferens ID refererar man till med #-tecken #content { width: 600px; } Klassnamn har en punkt före.newsitem.
CSS del 1 Kvarnbrink I början… Bakgrunden var det enda man kunde byta färg på Allt var satt i Times Texten flödade över hela webbläsarfönstrets.
Copyright, Mahmud Al Hakim, Lektion 3 Ramar, Navigeringsfält, Lager Mahmud Al Hakim
CSS del 3 Samuel Kvarnbrink Medietyper En XHTML-sida kan ha olika CSS-filer för olika medier! Definieras med attributet “media” i link- taggen,
XHTML & CSS 2 del 1 Elektronisk publicering. Idag  Repetition  Teckenuppsättningar  Metadata  Mer om klasser och ID:n  CSS.
CSS del 3 Kvarnbrink* Färdiga layouter Yaml builder Dreamweavers mallar Free css templates.
Textkodning 1 Dokumentrepresentation. Idag  Struktur och uppmärkning  Vad är (X)HTML?  Element, taggar och attribut  Standarder.
CASCADING STYLE SHEETS Digitalisering av kulturarvet.
Repetition webbteknik Per K. Selektorer metod 1 1. Elementreferens CSS-kod: p { font-family: georgia, serif; } HTML: Text skrivs i en brödtext.
Webbteknik En kort introduktion. Innehåll Historisk återblick Tim Berners Lee 1992 Teknisk beskrivning Märkspråk Standardisering Trender.
Webben – en sammanfattning Sista föreläsningen i kursen Produktion för tryckta medier och webb.
Wordgenomgång.
CSS del 2 Samuel Kvarnbrink
CSS del 2 Samuel Kvarnbrink
CSS del 3 Samuel Kvarnbrink
Introduktion till CSS CSS1 - EXEMPEL.
CSS del 2 Kvarnbrink
CSS del 1 Kvarnbrink
Internet A HTML Grunder
CSS del 1 Samuel Kvarnbrink
Presentationens avskrift:

XHTML och CSS En föreläsning om webbteknik , SK, PK TFE Umeå Universitet

I början HTML 1.0 (1990) var bara avsett för akademiska rapporter, hanterade bara text Vissa ad hoc-finesser lades till på eget bevåg av webbläsarutvecklarna Dessa finesser formaliserades i HTML 2.0, som blev en IETF-standard 1994

Babels torn Allt urartade runt 1995 Kreativa webbskapare med dålig smak fick för mycket att säga till om Netscape Extension Tags HTML blev en sörja av struktur, utseende och beteende

Uppstyrning (~1997) W3C – the World Wide Web Consortium Webben skulle göras tillgänglig för alla Webben skulle bli mer teknikoberoende Väldefinierade, formaliserade, standarder för struktur, utseende och beteende

Uppdelning Struktur HTML 4.01 XHTML UtseendeCSS Beteende JavaScript (ECMAscript)

Vad är XHTML? Omdefinition av HTML, från ett separat språk till en delmängd av XML Funnits sedan 1999 Kraftigt rationaliserat Total uppdelning av struktur, beteende och utseende

HTML 4.01 då? Tre varianter: Transitional, Frameset, Strict Strict är nästan samma sak som XHTML Transitional är för bakåtkompatibilitet Frameset är för sidor med frames Låt bli Transitional och Frameset! (brodera – visa exempel)

HTML 4.01 en annan tolkning Strict är nästan samma sak som XHTML och kan inte innehållanågot om utseende hos taggarna Transitional får och kan innehålla vissa attribut som styr utseende Titta på w3c:s sida - där hittar du attribut som är “descripted” = utgågna

En trädstruktur html |–> head | |–> title | |–> “Min webbsida” |–> body |–> h1 | |–> “Detta är en sida som…” |–> p | |–> “Inte för att det finns…” |–> a |–> “Till TFE:s webbsida”

Identifikatorer Talar om att det är ett XML-dokument Anger att dokumentet är skrivet i XHTMLhttp:// Båda identifikatorerna ska alltid finnas med! (Fel – IE blir lurad av den första)

Taggar utan innehåll I XHTML och HTML 4.01 Strict har alla taggar en starttagg och en sluttagg Det gäller även taggar som inte får ha något innehåll, t.ex. “hr”, “br”, “img” etc. Man kan deklarera en tagg som självavslutande i stället Man skriver alla taggar med små tecken

Taggar utan innehåll Gammal syntaxNy syntax

Semantisk markup HTML ska hantera strukturer och innebörder, inte utseende Semantik = “ordets betydelse” Taggar som detaljstyr utseende hör inte hemma i modern HTML Bara fördelar: Lätt att byta utseende, bättre ranking i sökmotorer, underlättar för synskadade, fungerar i mobiltelefoner…

Spagetti-HTML

Modern HTML

”Uppifrån och ned - head”” Doctype ska vara med! meta = information om informationen Infoga script, css m.m. i headern Visa exempel på detta!

”Uppifrån och ned – body” - = rubriker = stycke = bild = länk,, = listor = tabeller

”Uppifrån och ned – body” = radbrytning = vågrätt streck Logiska taggar: m.fl.

”Uppifrån och ned – body” Här kommer det som man också måste ha: = division = avdelning = avdelning inline (textradnivå) id=”left” class = ”red”

Hur ska man tänka Inte så svårt som det låter Tänk bara på vad innehållet betyder! Tänk inte det minsta på hur sidan ska se ut, det problemet löser du med CSS i stället

Bra taggar (Emphasis) används för att betona (Strong emphasis) är till för stark betoning, d.v.s. saker som är jätteviktiga betecknar ett stycke, etc. anger rubriknivåer

Arbetsmetoder Läs på w3c eller w3cschools eller webbdesignskolan eller … Jobba - gör - testa – diskutera – töj gränser Forum, webbplatser (Alistapart, EricMayerWebb), Blogga, Samla RSS:er etc. Surfa – titta - analysera

CSS del 1

I början…

Bakgrunden var det enda man kunde byta färg på Allt var satt i Times Texten flödade över hela webbläsarfönstrets bredd

I början… Kreativa webbskapare upptäckte att man kunde styra upp layouten med tabeller Netscape tryckte ur sig nya markuptaggar i hejdundrande fart Microsoft ville inte vara sämre… Webbsidorna blev en enda sörja av innehåll och utseende

Ljusning Håkon Wium Lie utarbetade 1994 ett förslag till språk enbart för att styra utseende CSS-standarden publicerades i dec 1996 Microsoft (av alla) högg direkt, Internet Explorer 4.0 var först med användbart CSS- stöd

Uppdelning Struktur HTML 4.01 XHTML UtseendeCSS Beteende JavaScript (ECMAscript)

CSS CSS-information kan inkluderas på tre sätt: - i varje html-tagg, med “style”-attributet - inom -taggar i -sektionen - globalt genom att länka till en separat css-fil

Lokalt (i taggar) Se upp!... Ska normalt undvikas!

Lokalt för hela filen body { background-color: blue; color: white; } h1 { color: orange; }... Används i vissa specialfall

Globalt med separat fil <link rel=”stylesheet” type=”text/css” href=”/style.css” />...

Syntax body { background-color: #ddf; font-family: verdana, arial, sans-serif; margin-left: 30px; margin-top: 20px; } p { margin-bottom: 20px; } Taggnamn EgenskapVärde

Taggnamn Ett rött och fett citat! blockquote { font-weight: bold; font-family: arial; color: red; } Gäller för alla -taggar i hela dokumentet

ID-attributet Den här texten ska bli blå! #content { font-weight: bold; font-family: arial; color: blue; } OBS: Varje ID måste vara unikt!

Klassnamn Saab mil Pris: 3000 kr.carinfo { border-width: 1px; border-color: #000; padding: 5px; } Kan användas på mer än ett element

Vanliga textattribut font-weight: fet eller vanlig stil font-weight: bold; font-style: kursiv eller vanlig stil font-style: italic; text-decoration: t.ex. understruken text text-decoration: underline; color: anger textfärg color: #fff;

Vanliga textattribut font-family anger vilket typsnitt som ska användas Typsnitten anges som en lista Ange alltid en generisk familj på slutet! font-family: helvetica, arial, sans-serif;

Färger Kan anges på fyra sätt: Färgnamn: blue, red, purple, orange… 1-byte hexadecimalt: #FFF, #006, #0A0 2-byte hex: #FFFFFF, #000066, #00AA00 Decimalt: rgb(255,255,255), rgb(0,0,0)

Resurser W3Schools CSS-skola: Orienterande om CSS: _Sheets _Sheets

CSS del 2

Mer elementreferens ID refererar man till med #-tecken #content { width: 600px; } Klassnamn har en punkt före.newsitem { width: 600px; } Också möjligt att vara mer specifik div.newsitem { width: 600px; } h1#page_title { color: black; }

Pseudoklasser Fungerar precis som vanliga CSS-klasser... men: Du kan inte själv tilldela dem! Är en sorts CSS-klasser som webbläsaren delar ut och tar bort automatiskt

Pseudoklasser a:link { color: blue; } a:active { color: red; } a:visited { color: purple; } a:hover { color: red; text-decoration: underline; } input:focus { border: 3px solid red; } p:first-letter { font-size: 24pt; } Partiellt stöd i Explorer, fullt stöd i övriga mer:

Enkel elementreferens h1 { font-size: 30pt; color: green; } Kurts bilskrot Välkommen!... Länkar

Nästlad elementref. Kurts bilskrot Välkommen!... Länkar #header h1 { font-size: 30pt; color: green; } #content h1 { font-size: 30pt; color: green; } #sidebar h1 { font-size: 30pt; color: green; }

Indirekt nästlad elementref. Man bet hund Lorem ipsum dolor... Läs mer... #content.nyhet a:hover { text-decoration: underline; font-weight: bold; color: red; }

Indirekt nästlad elementref. Man bet hund Lorem ipsum dolor... Läs mer... #content a:hover { text-decoration: underline; font-weight: bold; color: red; }

Direkt nästlad elementref. Man bet hund Lorem ipsum dolor... Läs mer... #content > a:hover { text-decoration: underline; font-weight: bold; color: red; } Ingen matchning

Direkt nästlad elementref. Man bet hund Lorem ipsum dolor... Läs mer....nyhet > a:hover { text-decoration: underline; font-weight: bold; color: red; }

Direkt nästlad elementref. Man bet hund Lorem ipsum dolor... Läs mer... #content >.nyhet > a:hover { text-decoration: underline; font-weight: bold; color: red; }

Boxmodellen padding margintop/left width height top/right

Absolut positionering (position: absolute) flyttar elementet till en “egen värld” och placerar det relativt till föräldraelementet. Liten “kluring” – föräldraelementet måste också delklareras med position absolute Relativ positionering (position: relative) får ett element att anta en position relativ till det läge elementet annars skulle ha haft Positionering

Z-index Z-index bestämmer positionen i djupled Tänk lager i Photoshop! Ju högre Z-index, desto längre upp hamnar ett element Normalt har alla element Z-index noll

Flytande objekt Får ett element att flytta sig till vänster (float: left) eller höger (float: right) i det inneslutande elementet Bra för figursatta bilder, anfanger, och en del oväntade saker ation.asp ation.asp

CSS del 3

Medietyper En XHTML-sida kan ha olika CSS-filer för olika medier! Definieras med attributet “media” i link-taggen, t.ex. ‘media=”screen”’ all, aural, braille, handheld, print, projection, screen, tty, tv

CSS-signaturer En och samma CSS-fil kan definiera flera stilar (t.ex. alternativ bakgrund) Kopplingen görs genom att sätta ett ID-värde på body-taggen Bra om man t.ex. vill ha lite avvikande förstasida men utan att bolla med olika CSS- filer

Sliding doors Ren CSS-lösning för snygga menyer Fixar bakgrunden på menyflikar med varierande bredd Ett grundkrav: Varje -tagg måste innehålla en annan tagg (en meny med länkar uppfyller det kravet)

CSS del 4

CSS Hacks and IE7 Det finns nästan oändligt att läsa om webbläsare och deras ofullkomligheter! Resultatet är alltid detsamma – en sida ser konstig ut i olika läsare. Internet Explorer är troligen värst! Speciellt mac-versionen. IE6 är den som är jobbigast. Varför?

CSS Hacks and IE7 Det har att göra med antalet användare… Se denna länk om Browser Statistics!Browser Statistics! Kommentarer?

CSS Hacks and IE7 Kort – IE6 är störst av de sämsta läsarna. Hack eller inte? CSS-hack är ett inlägg i stilmallen. Vanligen ser det ut så här: * html body{ margin: 0; } It’s called that ”star html hack”

CSS Hacks and IE7 Vad händer vid ett * html? 1. Alla webbläsare utom Internet Explorer hoppar över raderna 2. IE läser och skriver över det man skrivit tidigare 3. Observera att html-hack skrivs efter den ordinarie beskrivningen

CSS Hacks and IE7 Och IE7 som är ganska hygglig jämfört med IE6? Då duger inga * html! Goodbye – You are dead!

CSS Hacks and IE7 Nix då får man trixa till det i html-koden som här där alla webbläsare utom IE läser stilmallsinformationen: --> body { font-size:16px; }

CSS Hacks and IE7 Eller som här då man länkar in tre olika stilmallar: --> --> -->

CSS Hacks and IE7 Lite jobbigt men möjligt att genomföra. Bättre att: 1. Undvika att göra layouter som ger skillnader! 2. Lägga in en normaliserande stilmall, vanligen global.css. Den ”slätar ut” skillnaderna mellan läsarna.global.css 3. Det finns en listigare variant också.listigare variant

Ramverk för stilmallar… Artikel i Alistapart Någonstans därute finns en bra bas att bygga på - det är bara att leta! T.ex. här…