Evolution av syskonrivalitet hos brun glada i nationalparken Doñana, Spanien. Forskningspresentation av Lars Hillström, Fredrik Åhman och Anders Johansson
Livshistoria och kullreducering Föräldrarna etablerar en avvägning (trade-off) mellan kvantitet och kvalitet En strategi för att justera storlek på familjen är sk kull- reducering (brood reduction). Hos vissa arter förekommer aggressivt beteende mellan syskonen, som kan sluta fatalt, sk ’siblicidal brood reduction’. Siblicide (ungefär lika med Kainism)
Kainism (siblicide) hos fåglar Kejsarörn Kohäger Brun glada Vit pelikan
Obligate siblicide Förekommer ex hos en hel del arter av örnar
Vilken fördel med Cainism? Black eagle i Afrika, en studie av Dr Valerie Gargett i Matopos hills, Zimbabwe A-ungen visar aggressivt beteende mot unge B strax efter den har kläckt
Cainism Paradoxen, det fanns ca 4.7 kg mat i boet, av klippgrävlingar (Rock Dassies, släkte Hyrax) Vilken fördel är det då med Kainism, då det ändå finns tillräckligt med föda?
Facultative siblicide - Ungarna inom en kull kan ibland slåss häftigt om födan, och detta kan ibland eller ofta, men inte alltid, leda till ungmortalitet. Brun glada Kungsörn
Syftet med studien (1) att studera samband mellan ’kainism’ (siblicidal behavior) och kullreduktion hos familjer av brun glada, (2) att studera ’kainism’ och kullreducering i relation till lokal täthet av en population av brun glada.
Områden med olika täthet av brun glada i Coto Doñana Algaida - Låg täthet av glador Biol. Reserva - Medel täthet Matasgordas - Hög täthet
Black Kite´s nesting areas Chipiona Sanlúcar B. El Rocío Palacio Doñana Mediterranean Sea Doñana National Park Black Kite´s nesting areas Matasgordas High Density Biol. Reserve Medium Density La Algaida Low Density
Förväntningar 1) Mer kullreducering hos familjer där kainism tidigare hade blivit observerat 2) kainism mer vanligt i områden eller habitat med en högre lokal täthet av brun glada.
¤ Medelstor rovfågel, långlivad ¤ Kainism har observerats Brun Glada - Milvus migrans ¤ Medelstor rovfågel, långlivad ¤ Kainism har observerats i tidigare studier i Doñana National Park ¤ Antal ägg, 1-4 ägg
Metoder Kainism observerades : 1) observationer vid boet, vi noterade beteende hos syskon när vi kom fram till boet, 2) genom att notera sår och pecking marcs* på ungarna i boet. (*) Dessa är indikationer av tidigare ’slagsmål’ mellan ungarna i boet.
Resultat – Kullreduktion Identitet av den unge som strök med - det var den sist kläckta ungen i 87 % av alla dessa bon
Resultat Tabell 1 Variabler Std.err p-level Syskonhierarki/Asynkroni 1.49 0.03 Ålder på föräldrar 0.11 0.125 Kullstorlek 1.06 0.355 ___________________________________________ N = 33, Wald Chi-square = 11.55, p = 0.009 Av dessa tre variabler, så hade storleksskillnad mellan syskon den starkaste effekten för att förklara närvaro av kullreduktion.
Resultat – relation mellan kainism och kullreducering * Kullreducering i 89% av alla bon där kainism observerades tidigare. * X2-test, noll-hypotes, det fanns ett signifikant samband (X2 = 11,1, p < 0.001) mellan kainism och kullreduktion.
Results – kullreducering och lokal täthet F = 3.68, p = 0.035, n = 39 Kull reducering Täthet av häckande par
Resultat Kainism i relation till lokal täthet av brun glada P < 0.05 Ordered Heterogeneity test
Sammanfattning av resultat En ökad storlekshierarki mellan ungarna var den starkaste variabeln för att förklara kullreduktion Det fanns ett klart och tydligt samband mellan kainism och kullreduktion Kainism och kullreduktion var mest vanlig i området/habitat med den högsta tätheten av bruna glador.
Slutsatser Konkurrensen om maten mellan syskonen, var mest intensiv i området med högst täthet av glador.
Slutsats Favorisera ökad storlekhierarki mellan syskon i områden med hög täthet. Detta kan vara en strategi som gör det möjligt till en snabb justering av kullstorleken, om födotillgången skulle avta under säsongen. Kullreduktion kan vara en mekanism att reglera familjestorleken och kan ha effekter på populationsstorleken i ormrådet.
Tack för er uppmärksamhet!