Trygghetspyramiden Individuell försäkring Kollektivavtalsreglerad försäkring Socialförsäkring Den svenska försäkringsmodellen som den utvecklades från 1950 till 1990. Bottenplattan här representerar både täckningsgrad och innehåll. Sedan 1990-talets mitt har denna modell dock skakats i grunden både genom införandet av det nya pensionssystemet och efter 2006 genom ingreppen i övriga socialförsäkringar, den allmänna sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen. Har triangeln idag förvandlats någon annan figur? En liten fyrkantig låda i botten? Ibland läggs ytterligare en nivå till, nämligen gruppförsäkring en kollektiv försäkring tillkommen genom andra former än kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter ex. tecknade LO:s medlemsförbund eller dess klubbar tidigare ofta någon sjukförsäkring för medlemmarna - förvandlades dock genom kollektivavtal 1971 till försäkringarna AGS, AGS-K en rad andra gruppförsäkringar som fackföreningar tecknat som kollektiv hemförsäkring, kollektiv familjeförsäkring osv. exempel på andra gruppförsäkrade kollektiv: edlemmar i en bostadsrättsförening eller en idrottsklubb.

Allmänna pensionssystemets historiska utveckling I 1913 Folkpension införs. I två delar: en avgiftsbestämd, en behovsprövad 1916 Yrkesskadeförsäkring - inkomstbortfallsprincipen knäsätts för första gången i allmän försäkring 1937 Årlig pension 100 kr till alla – oberoende av tidigare intjänande 1939 Ingen påfyllning till premiereserven, dvs omvandling till fördelningssystem. Folkpensionsfonden en buffert- fond. Inget pensionsåtagande i nationalbokföringen 1948 Höjning av folkpensionen, motsvarar en tredjedels industriarbetarlön. 1950 Folkpensionen värdesäkras Det världsunika med folkpensionen 1913 var att den omfattade hela befolkningen, också jordbruksbefolkningen – i motsats till Bismarcks arbetarförsäkringar Äldreförsörjningen var en kommunal angelägenhet. Efter storstrejken 1909 fanns det socknar som tömdes på sina yrkesaktiva genom utvandring. Detta är en bakgrund till den behovsprövade delen. Den avgiftsbestämda delen skulle ha varit fullt utbyggd först kring 1960 om inga ändringar gjorts dessförinnan. Premiereserven omvandlas till en buffertfond, folkpensionsfonden från 1939. Avvecklades på initiativ av Gösta Boman kring 1980. Användes främst för kommunala investeringar. Inkomstbortfallsprincipen får ett brett genomslag med förre fackföreningsmannen Gunnar Sträng som socialminister från 1951. Företrädaren Gustav Möller representerade grundskyddsmodellen. Sjukförsäkring, ATP, arbetslöshetsförsäkringen Värdesäkring (1950).Bibehållen köpkraft ansåg viktigt!

Allmänna pensionssystemets historiska utveckling II 1960 ATP-systemet startar 1963 Första utbetalningarna av ATP. Förkortad intjänandetid 1969 Pensionstillskott 1984 Parlamentarisk pensionsberedning 1991 RFV anser: En strategi för ATP-systemets framtid 1991(1992)Särskild pensionsarbetsgrupp tillsätts 1994 Principbeslut om nya pensionssystemet 2001 Nya systemet igång fullt ut: inkomstpension, PPM och garantipension. Notera att utbetalningar av ATP-pension börjar betalas ut redan 1963. Kallas av vissa doktrinära marknadsfundamentalister för en inbyggd orättvisa i systemet, se Wikipedia rubriken ”ATP-frågan”! Använd sålunda Wikipedia med försiktighet! Citat därifrån: ”Detta betyder att systemet urholkades redan från starten genom att de äldre lyfte pension som de aldrig hade tjänat in.” Rent struntprat om ett fördelningssystem ! Fråga :Vilka hade byggt det samhälle som genererade 1960-talets ekonomiska tillväxt? Och legat inne beredskapen under kriget? Arbetarna var de främst som vid det laget saknade tilläggspension. Pyramidspel är också ett liknande slängord kring ATP! Pensionsberedningen 1984. Alla samhällssystem måste anpassas till samhälls-utvecklingen, så ock ATP-systemet! I ett remissvar på Pensionsberedningens (resultatlösa ) betänkande kom från RFV (KG Scherman) 1991 ett förslag till ändringar i ATP utan systemskifte! Förslaget kritiserades kraftigt av TCO! LO ansåg att den klassbundna dödligheten missgynnade LO:s grupper i ATP – bortsåg då från ftp. Därefter var fackföreningsrörelsen körda från allt inflytande på förändringar i pensionssystemet, när Bildtregeringen gav PAG ny inriktning! Ett helt annat system än principförslaget byggs upp mellan 1994 och 2001. Se Schermans bok AP-fonden, bromsen och din pension (2004). Notera att både folkpensionssystemet och ATP-systemet konstruerades av professionella försäkringsmän – liksom USA:s Social Security - medan det som kallas det reformerade systemet hade ekonomer som upphovsmän (Skattebetalarnas förening)

Nationalräkenskaperna BNP = konsumtion + reala investeringar + (export – import) (produktionssidan = användningssidan = inkomstsidan) Ekvationen är en utlöpare av dubbel italiensk bokföring. En kostnad för någon är en intäkt för någon annan! Pensioner är konsumtion av varor och tjänster – här och nu (i huvudsak). Ur ett makroekonomiskt perspektiv är pensioner alltid en fördelningsfråga och de hämtas ur den produktion som utförs varje enskilt år. Alltså själva grunden för fördelningssystem! Enda gången det tillåts bli synligt är när politiker som Reinfeldt säger, att vi måste höja pensionsåldern till 75 år! Men sedan är frågan om fördelnings raskt avglömd igen! Att maximera pensionen kräver enligt formeln ovan en stark produktion. En påtaglig paradox är att de finansiella marknaderna so m hanterar pensionspengar kräver nedskärningar av de offentliga finanserna och då inte minst av pensioner! Brukar aldrig föranleda höjda ögonbryn! BNP + import, dvs. konsumtion + reala investeringar + export , brukar kallas försörjningsbalansen. Därmed klart att det behövs en långsiktig ekonomi, inte kvartalskapitalism som exempelvis AP-fonderna ska ägna sig åt enligt nuvarande regelsystem! Tillbaka till den gamla AP-fonds regleringen. Det nya pensionssystemet är ett utslag av de senaste 30 årens ekonomiska stollepolitik! Notera att finansiella marknader inget skapar - de omfördelar

Pensionsstabilitet enl. professorerna Robert Brown och Nicholas Barr The widely held (but false) view that funded schemes are inherently ‘safer’ than pay-go is an example of the fallacy of composition1. A funded social security scheme and a pay-as-you-go scheme both depend on the ability of the economy to create and transfer wealth. As far as social security is concerned, the funding mechanism is irrelevant. For individuals, the economic function of a pension scheme is to transfer consumption over time. But, ruling out the case where current output is stored in holes in people’s gardens, this is not possible for society as a whole; the consumption of pensioners as a group is produced by the next generation of workers. 1 The fallacy of composition is to assume that, if something is true for an individual, it must also be true for an aggregate of individuals. The fallacy of composition är beteckningen för följande situation: Om du ställer dig upp på bänken i en teatersalong, ser du alldeles säkert bättre! Men om alla ställer sig upp blir det bara kaos! Detsamma gäller investeringar på aktiemarknaden. Enskilda personer kan göra ifrån sig mycket bra, men hela PPM-systemet omfattande hela befolkningen kan inte lösgöras sig från realekonomin (alltså produktionen) - annat än temporärt! Pensionsfonder är inte tryggare än fördelningssystem. Jfr Börskraschen 1929 i New York krossade många pensionslöften och är den främsta orsaken till Social Security skapades! Av Roosevelt. Premiereservsystemet för folkpensionen avskaffades på 30-talet. Först efter det kunde folkpensionerna förbättras! Tyskarna har förlorat alla sina besparingar två gånger under 1900-talet! Och man har därför också skapat fördelningssystem två gånger under denna tid. Fransmännens pensionsfonder försvann under andra världskriget. Därför har det svenska nya pensionssystemet inte fått några efterföljare i den utvecklade industrialiserade världen!

Vanföreställning Det finns en utbredd vanföreställning om att fonderade system i sig skulle vara tryggare än fördelningssystem (dvs. mer ”riktiga” pensionssystem). Ytterst beror föreställningen på att det som kan förefalla sant på individuell nivå också skulle vara det på aggregerad (nationell) nivå. Den ekonomiska funktionen hos ett pensionssystem är att omfördela konsumtion över tiden. För samhället i sin helhet fungerar detta inte. Vi bortser från möjligheten att stoppa ned delar av produktionsresultatet i små hål i trädgården; pensionärers konsumtion idag produceras av dagens arbetande. Fördelningen mellan olika generationer kan göras efter olika nycklar. ATP-poäng är ett sätt – bland flera! Enligt denna nyckel skaffar sig pensionärsgenerationen en dragningsrätt - enligt nyckeln - på vad den yrkesarbetande generationen producerar!

Nationalförmögenheten Inkomstpensionens balansräkning jämförd med nationalförmögenheten (miljarder kronor) Årsredovisningen 2005 Tillgångar 6490 Åtagande 6490 AP- fonder 769 Överskott 28 Nationalförmögenheten 5406 Förmögenhetsstocken (netto) 5406 Avgiftstillgång dvs. en fiktiv tillgång 5721 Pensions- åtagande 6462 Bilden visar att fullfondering är omöjlig i ett nationellt system med pensionsnivåer som ska följa inkomstbortfallsprincipen! AP-fonderna är från början tänkta att vara en buffert och inget annat! Syftet skulle vara att hantera svängningar i ekonomin - på kort sikt! Fram till 1994 hade AP-fonderna hela tiden vuxit realt! Det betyder, att man aldrig tärt på kapitalet, trots ett allmänt medialt prat i den vägen. Det finns mycket babbel som aldrig korrigeras – man kan fråga sig varför? Däremot har ATP-systemet brukat en del av avkastningen för utbetalningar -på samma sätt som sker i försäkringsbolag! Bilden visar också att överföringen av 258 miljarder från AP-fonderna till statsbudgeten var ett alldeles förryckt steg! Den så kallade överlämnings-promemorian Ds1998:7 är ett enda bedrägligt aktstycke – ett beställningsverk - syfte var att klara EU:s budgetregler (det inses av varje neutral försäkringskunnig person)! Både pensionssystemet och sjukförsäkringssystemet är fördelningssystem, utan fonderring för åtagandena. Det fanns en sjukförsäkringsfond (dvs. en utjämningsfond) om cirka 20 miljarder kr som avskaffades under Bildtregeringen) Enskilda livförsäkringsbolag ska ha en konsolidering om minst 4 % (i praktiken mer än 10 %) – för att klara svängningar i ekonomin! Vi den högre nivån frågor från och vid den lägre ingripande från Finansinspektionen! Begränsad aktieandel!

Försäkringsåtaganden och nationalförmögenheten Nationalförmögenheten, enl. nationalräkenskaperna (2005) 5 406 Allmän försäkring Inkomstpensionssystemet Åtagande (utgående 2010) 7 367 Avtalsförsäkring och individuell försäkring Försäkringsbranschen, inklusive skadeförsäkring Tillgångar (inkl. konsolidering), 2 975 Livförsäkring och fondförsäkring 2 434 Förstärker den föregående bilden!

Balansräkningen 2008 inkomstpensionsdelen Så går en balansering till - avhyvling på pensionerna bara! Därmed har man eliminerat den eftersträvade följsamheten med löneutvecklingen!

Arbetslöshet och betalningsbalans Sverige 1970 - 2009 Ett utslag av nymerkantilismen! Sverige samlar utlänska tillgångar på hög ( i stället för att investera sig ur krisen) medan arbetslösheten ligger på en omåttligt hög nivå! Källa http://www.tradingeconomics.com/sweden/unemployment-rate