Konjunkturer

Konjunkturer Högkonjunktur Lågkonjunktur Hög produktion Hög efterfrågan Hög konsumtion Lägre arbetslöshet Ofta högre inflation Räntorna höjs Låg produktion låg efterfrågan Låg konsumtion Högre arbetslöshet Ofta låg inflationstryck Lägre räntor

EKONOMISKA POLITISKA MÅL ekonomisk tillväxt, dvs. ökad BNP stabilt penningvärde, dvs. låg inflation hög sysselsättning, dvs. låg arbetslöshet balans i utrikeshandeln hänsyn till miljön

Ekonomisk politiska mål Många menar att även dessa mål är viktiga: regional balans (”Hela Sverige ska leva”) social utjämning

Ekonomisk-politiska medel finanspolitik (regeringen, riksdagen) – statens budget penningpolitik (Riksbanken) – reporäntan arbetsmarknadspolitik (regeringen, riksdagen, AMS) – statens budget, andra lagar och förordningar valutapolitik (regeringen, riksdagen, Riksbanken) – köp / försäljning av SEK

Målkonflikter Relation inflation och arbetslöshet Hur stort budgetunderskott kan accepteras för att stimulera ekonomin (statsskuld) Regional balans och tillväxt – ”hela Sverige ska leva” Miljö och tillväxt

Finanspolitik Den politik som via offentliga utgifter och inkomster styr efterfrågan i ekonomin. Med syfte:   Att reglera och motverka konjunktursvängningar Att lindra konjunkturarbetslöshet

I lågkonjunktur innebär detta att man försöker få ner arbetslöshet genom:   att öka efterfrågan i samhället genom att underbalansera budgeten – dvs. att ta in mindre inkomster i form av skatter och avgifter att staten gör offentliga investeringar som väg- och järnvägsbyggen detta leder till en ökad köpkraft som stimulerar till ökad produktion Detta kallas Multiplikatoreffekten

Genom åtstramningspolitik kan man minska efterfrågeinflationen. I högkonjunktur försöker man:   ha ett budgetöverskott som ska användas för att betala tillbaka på lån och spara inför framtida lågkonjunkturer. Genom åtstramningspolitik kan man minska efterfrågeinflationen.

SVÅRIGHETER 1. Att ju mer vi köper från utlandet desto mindre effekt få en finanspolitik med underbalanserad budget inom landet. 2. Fördröjningseffekter – att det tar tid innan finanspolitiken ger den avsedda verkan. 3. Den bygger på principen att det är antingen är hög inflation eller stor arbetslöshet på samma gång. I verkligen är det inte ovanligt att vi har både och. 4. Fungera dåligt när vi har en rörlig växelkurs. 5. Politikerna har lättare att fatta beslut om en expansiv finanspolitik i dåliga tider än att ta beslut om åtstramning i goda tider.