KEMISK BINDNING Krafter som håller samman materia.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner
Advertisements

Atomer och kemiska reaktioner
Intermolekylära krafter
När sker en kemisk reaktion?
Kemi.
Olika typer av bindningar DEL 1
Syror och baser Syror och baser.
Vad är energi? Energi är något som har förmågan att utföra ett arbete eller göra att det sker en förändring.
Kemisk bindning del 2 Kovalenta bindningar Niklas Dahrén.
Introduktion till kemisk bindning
Genomgång av tentamen Biologisk kemi del 1 9 feb 2010
Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2010 Märit Karls
Periodiska systemet.
Ämnen har egenskaper Lukt surt beskt Smak sött salt.
Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2011 Märit Karls
Grundläggande kemi Spektrum kemi Allt är byggt av atomer sid. 29 – 41
VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad
Jonföreningar och molekyler
Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Ämnenas smådelar Ingenting försvinner.
Kemisk Bindning Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken –
Elektronskal och valenselektroner
Grundläggande kemi För att kunna skilja på olika ämnen så talar man om ämnens olika egenskaper. Till exempel syrgas och kvävgas. Dessa båda gaser är osynliga.
Periodiska systemet.
KEMISKA FÖRENINGAR MOLEKYLFÖRENINGAR eller JONFÖRENINGAR
Periodiska systemet Historia Atomens byggnad Periodiska systemet
Metaller Jonföreningar Minsta enhet Bindning inom minsta enhet Fe-Fe
Mat, myter och molekyler
Atomen Trådkurs 7.
Materia "allt som har både massa och volym"
Föreningar Kemi.
Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Föreningar.
Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
KEMI VAD ÄR KEMI? NO år 7 Källängens skola KEMINS GRUNDER 1.
Grundämnen Består endast av ett slags atomer Metaller Icke metaller.
Farliga ämnen.
Kemiska reaktioner & fysikaliska förändringar
Kemi - Materia Begrepp inom Kemin.
Repetition.
Kemisk Bindning.
KEMISKA REAKTIONER KAP.2
Fasta ämnen (solidus) + Metaller 2. Jonföreningar 3. Nätverk
Joner En jon är en lika vanlig partikel som atomer.
Joner Li+ F-.
KEMI NO år 6 Källängens skola KEMI.
Dessutom leder de värme väldigt väl. Leder ström Har metallglans
Dipol eller ej-verktyget Här är en metod för att ta reda på om en molekyl är en dipol eller om molekylen inte är en dipol. Vi använder verktyget på vattenmolekylen.
Man kan ha nytta av detta men det kräver viss förförståelse
Salter och metalloxider Kap 5
Elektronskal Igår lärde vi oss att atomerna har flera elektronskal. De hade namnen k, l och m.
Kemisk bindning Stationsförsök.
Metaller Kap 12 Sid
Elektrokemi. Kärna Positiva Protoner Neutrala Neutroner Runt om Negativa Elektroner ATOMENS BYGGNAD.
Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
Löslighet och lösningsmedel. Lösning En blandning där ämnena som ingår har delats upp i små bitar att vi inte kan se dem. En lösning är klar och genomskinlig,
Ämnen har egenskaper Lukt surt beskt Smak sött salt.
Kemisk bindning Ke1 Kap 9.
Respons från förra lektionen
Teorier/modeller/problemlösning:
Atomer finns överallt Supersmå Bygger upp allting
Joner Li+ F-.
Joner Li+ F-.
Teorier/modeller/problemlösning:
Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Bindningar mellan molekyler Intermolekylära bindningar
Kemiska bindningar.
Vad kan du om kemi?.
Atomen består av tre partiklar. Protoner, neutroner och elektroner.
Salter och metalloxider Kap 5
Presentationens avskrift:

KEMISK BINDNING Krafter som håller samman materia. -Intramolekylära krafter -Intermolekylära krafter

Intramolekylära krafter (krafter som verkar inom molekylen) -Jonbindning -Kovalent bindning -Polär kovalent bindning -Metallbindning

Intermolekylära krafter (Krafter som verkar mellan molekyler) -Dipol-dipol bindning -van der Waals bindning, dispersionskrafter -Väte bindning

INTRAMOLEKYLÄRA KRAFTER Jonbindning -Attraktionskrafter mellan joner av motsatt laddning ger upphov till jonbindning. -Jonföreningar kallas också för salter. Bildar i fast form kristaller. -Jonföreningar leder inte elektricitet i fast tillstånd, men gör det både i smält och i löst tillstånd. -Vanligast att metallatomer bildar positiva joner (katjoner) och icke metaller bildar negativa joner (anjoner).

Kovalent bindning -Oladdade partiklar som består av två eller flera lika eller olika atomer. -I en kovalent bindning är ett eller flera elektronpar gemensamma för två atomer.

Kovalenta bindningar i sammansatta joner. En sammansatt jon består av flera atomer som är sammanbundna med kovalenta bindningar. En sådan molekyl är Kaliumsulfat K2SO4. Kaliumjonen är en katjon K+ och sulfatjonen SO42- är en sammansatt anjon. Inom sulfatjonen är bindningen kovalent.

Polär kovalent bindning Polär kovalent bindning uppstår då de sammanbundna atomerna attraherar bindningsatomerna olika starkt. Vissa atomer har högre elektronnegativitet än andra atomer, dvs, elektronnegativiteten beror på atomernas förmåga att attrahera elektroner från andra atomer. FONClBrISCH Väteklorid HCl

Metallbindning I en metall bildar en eller flera valenselektroner från varje atom ett elektronmoln som är gemensamt för alla atomer. Detta ger upphov till god ledning av elektrisk ström.

INTERMOLEKYLÄRA KRAFTER Dipol-dipol bindning Attraktionskrafter mellan polära molekyler Väteklorid HCl

van der Waal - dispersionskrafter Typ av bindning som finns mellan opolära atomer eller molekyler. Svag attraktionskraft. Tillfälliga oregelbundenheter i elektronfördelningen bildar ”tillfällig dipol”. Kallas för ett inducerande dipol moment.

Väte bindning Väte bindning kan endast ske mellan molekyler som har ett eller flera väte bundna till fluor (F), syre (O) eller kväve (N).

Vatten Ytspänning på vattnet beror på gränsytan mellan vattnet och luften. Vid gränsytan har vattnet fått bryta väte bindningar med andra vattenmolekyler och det kostar energi att bryta bindningar. Därmed har de vatten molekyler som ligger på gränsytan ett högre energitillstånd än de övriga vattenmolekylerna.

Den kemiska reaktionen Spontan kemisk reaktion sker endast om systemet vinner på det rent energimässigt. Lägsta möjliga energitillstånd och strävan efter jämvikt.