Forskningslitteracitet – vad innebär det? Sven Persson professor Malmö universitet

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Den svenska förskolan och skolan enligt skollagen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vad som menas med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet har getts flera innebörder. Ställer krav på att yrkesverksamma i det svenska skolsystemet har möjlighet och förmåga att förstå och använda forskning för att utveckla sin pedagogiska praktik.

Hur ska det gå till?

Utveckla en forskningslitteracitet Förskollärare och ledningspersonal behöver erövra en form av litteracitet om forskning. Forskningslitteracitet betecknar förmågan att förstå, värdera och använda vetenskaplig kunskap i ett speciellt sammanhang, i det här fallet förskola. Det innebär inte en implementering av forskning snarare en integrering

Forskning som en del av förskolepersonalens kunskapsbas! Förtrogenhet – det jag införlivat i mig utifrån mina vardagliga erfarenheter av något eller någon. Beprövad erfarenhet – ett gemensamt vi: en gemensam erfarenhet som är dokumenterad, delad och prövad i ett kollegialt sammanhang. Empirisk kunskap – till exempel boklig kunskap och resultat från forskning som stödjer vår argumentation Teoretisk kunskap – en övergripande förståelse av sammanhang som uttrycks med begrepp, till exempel från forskning.

Vilken kunskap produceras i forskning om förskola? Statistisk generaliserad kunskap (variabelstudier) Kontextuell kunskap (fallstudier) Syntetisering och sammanställning av forskning – detta är forskningen överens om, här finns skiljelinjer, detta vet vi för lite om …

Vad ska vi ha forskningen till?

Forskningens funktion – att ständigt pröva och ifrågasätta… Ofta kan man läsa eller höra att ”forskning har visat att förskolan …”. Det kan leda läsaren till att tro att den finns en enhetlig kunskap om skolan och förskolan som alla är överens om. Forskare är emellertid sällan så säkra eller överens att de uttalar sig på detta sätt. Forskningens uppgift är att kritiskt granska (analysera)

… men också att förbättra och utveckla Forskning säger något om hur man bör agera; att det till exempel finns metoder som är bättre än andra. Forskning om förskola och skola har som underliggande mål att förbättra och utveckla och forskare vill oftast att deras forskning ska diskuteras och användas. Viss forskning (till exempel aktionsforskning med frigörande, emancipatoriska grundtankar) har som uttalat mål att förbättra villkor, undervisning etc., medan annan forskning vill vara kritiskt granskande.

Argument – utgångspunkter En analys av vår argumentation hjälper oss att förstå vad vi gör och kommunicera det till andra. Det finns bättre och sämre sätt att argumentera på – man kan alltid bli bättre. Professionell argumentation innehåller flera kunskapsformer som stödjer varandra.

Kunskapsformernas samband Argument Detta vill vi förbättra Min erfarenhet Beprövad erfarenhet Empirisk kunskap från forskning Teoretisk förståelse

Aftonbladet - debatt Det räcker nu – jag vill bara vara med barnen Förskollärare: Jag är så trött på kvalitetssäkring, resultat och måluppfyllelse

Den performativa förskolan Vi sitter på ett APT på förskolan och fyller i kolumner som ska ”synliggöra måluppfyllelse”. När chefen lämnat rummet, fnissar vi. Vad ska vi dra till med där då? Vi är trötta. Vi har egentligen pratat klart för länge sen. Skratt och gråt ringer i våra öron. Älskade ungar! Som inte alls låter sig inrymmas i dessa torra kolumner.

Argumentationens stöd för professionell utveckling - problemet Påstående Detta är problemet… Argument …därför att… Min erfarenhet Vår erfarenhet Empirisk kunskap Teoretisk kunskap

Argumentationens stöd för professionell utveckling - problemet Påstående Förskollärare tvingas fokusera uppgifter som inte gynnar barnen Argument …därför att… Min erfarenhet Vår erfarenhet Empirisk kunskap Teoretisk kunskap

Frågor vi kan ställa Finns det forskning som stödjer argumentationen? Vilket kunskapsbidrag kan forskningen ge om problembeskrivningen?

Investing in our future: The Evidence Base on Preschool Education

Rapportens slutsats “The most important aspects of quality in preschool education are stimulating and supportive interactions between teachers and children and effective use of curricula.”

Vilka kompetenser är viktigast för förskolepersonal? Relationell kompetens Ledarkompetens Didaktisk kompetens Ej omedelbart observerbara kompetenser. En kombination av kognitiva och praktiska förmågor, kunskap (även ”tyst”), motivation, värderingar, attityder, känslor och andra sociala komponenter

I vilka situationer uttrycker barnen i förskolan ett välbefinnande? Förutsättningar Social interaction and play. Exploration alone or with other children and staff members. In situations where the child is seen, understood and recognized as a subject with own intentions, needs and preferences, which may be understood as a relational way of participation in everyday life. Characterizes day care institutions with a high process quality Staff members creating an intersubjective space dominated by high sensitivity and responsivity

Obemärkta kompetenser “Professional competence must be seen as competence that involves all aspects of the work.” “Investment paradigm” – fokus på kvalificering, formella undervisningssituationer. The “unnoticed” professional competence is reflected in welcoming the children in the morning, activities around mealtime and bedtime, changing nappies, dressing and undressing, cleaning up, etc. https://www.youtube.com/watch?v=qRX5IVqHerA Ahrenkiel mfl (2014)

Variabelstudier pekar på samband mellan stöd och lärande/utveckling Emotionellt stöd Själv-förmåga Socialt stöd Samarbeta, kommuni-cera Kognitivt stöd Expanderat, delat o hållbart lärande

Slutsats: Forskning har stor potential att bidra till kvalitetsutveckling Det gäller att förstå och använda den rätt