Nordmaling "Att alla invånare har tillgång till ett allsidigt och tillgängligt utbud av utbildningar av hög kvalité från förskola till och med universitetsutbildning, i ett livslångt lärande." "Ökad överensstämmelse mellan arbetskraftsutbud, arbetsmarknadens efterfrågan av kompetens och utbud av utbildningar."
Befolkning Arbetsmarknad Kompetensförsörjning Pendlingsmönster Utbildning
Befolkning
Befolkningen Visar folkmängden i dagbefolkningen, inhämtats från SCB. Kommun Antal 2017 Utveckling 2015-2016 Utveckling 2016-2017 Utveckling 2007-2017 (%) Bjurholm 2 451 1 st -3 st -4 % Dorotea 2 646 -21 st -73 st -12 % Lycksele 12 257 10 st 70 st -2 % Malå 3 133 -9 st 33 st -6 % Nordmaling 7 103 72 st -29 st Norsjö 4 086 -51 st -39 st -7 % Robertsfors 6 784 13 st 0 st Skellefteå 72 723 235 st 457 st +1 % Sorsele 2 516 19 st -19 st -10 % Storuman 5 902 -44 st 3 st -8 % Umeå 125 080 2 115 st 2 188 st +12 % Vilhelmina 6 787 -24 st -18 st Vindeln 5 412 42 st -1 st Vännäs 8 776 102 st 81 st +5 % Åsele 2 809 43 st -66 st -14 % Västerbotten 268 465 2 503 st 2 584 st +4 % Visar folkmängden i dagbefolkningen, inhämtats från SCB.
Befolkningsprognos Nordmalings kommun, mindre kommuner och Västerbotten Antalet invånare i Nordmalings kommun har minskat i genomsnitt med 0,2 % varje år. År 2017 hade de 7 103 invånare och om befolkningsutvecklingen fortsätter i samma takt som tidigare kommer de år 2037 ha 6 834 invånare, en minskning med 269 personer. Befolkningstillväxten I Västerbottens län har varit stabilt positiv och ökar i genomsnitt med 0,3 % per år. Fortsätter denna utveckling kommer Västerbotten år 2037 att ha 285 731 invånare. En ökning med 17 266 personer sedan 2017. De mindre kommunerna minskar i genomsnitt med 0,5 % varje år. I jämförelse minskar således Nordmalings kommuns invånare i långsammare takt än de små kommunerna i länet sammanlagda utveckling. I diagrammet visas befolkningsutvecklingen för Nordmaling kommun på primäraxeln (den vänstra) medan Västerbottens län och de mindre kommunernas sammanlagda utveckling visas på sekundäraxeln (den högra).
Arbetsmarknaden
Antal förvärvsarbetande efter bransch i Nordmalings kommun
Könsfördelning per bransch i Nordmalings kommun
Könsfördelning per bransch i Nordmalings kommun och Västerbottens län
Antal anställda per yrkesområde i Nordmaling samt Nordmalings andel av yrkesområdet i länet Störst andel av de förvärvsarbetande i Nordmaling relativt länet finns framförallt inom maskinell tillverkning och transport m.m., lantbruk, skogsbruk, trädgård och fiske samt yrken inom byggverksamhet och tillverkning. Flest antal förvärvsarbetande finns i Nordmaling inom yrkesområdet service-, omsorg- och försäljningsyrken.
De största yrkesgrupperna i Nordmaling Nordmaling (länet) Män (länet) Kvinnor (länet) Undersköterskor 160 (5667) 3 % (11 %) 97 % (89 %) Processoperatörer, trä- och pappersindustri 140 (891) 87 % (89%) 13 % (11 %) Grundskollärare , fritidspedagoger och förskollärare 120 (5573) 18 % (20 %) 82 % (82 %) Vårdbiträden 114 (3258) 13 % (25 %) 87 % (87 %) Butikspersonal 106 (6508) 29 % (39 %) 71 % (61 %) Bland de 5 största yrkesgrupperna domineras 4 av kvinnor. Andelen kvinnor är något större i Nordmaling relativt andelen kvinnor i länet inom 2 av yrkesgrupperna. För de övriga 2 områdena är andelen kvinnor i yrkesgrupperna i paritet med andelen kvinnor i länet. Den yrkesgrupp som domineras av män har en andel som motsvarar könsfördelningen i länet.
Kompetensförsörjning
Antal förvärvsarbetande i Nordmaling 2017 och antal pensionsavgångar bland dessa fram till 2037
5 största yrkena 2017 och pensionsavgångar i yrkena fram till 2037 i Nordmaling De fem största yrkena bland kvinnor i Nordmaling De fem största yrkena bland män i Nordmaling Störst pensionsavgångar förväntas i gruppen lantbruks- och trädgårdsyrken där 84 % av antalet förvärvsarbetande lämnar. Störst pensionsavgångar förväntas i gruppen kontorsassistenter och sekreterare där 64 % av antalet förvärvsarbetande lämnar.
Pendlingsmönster
Riktad in- och utpendling i Nordmaling 2017 År 2017 var det 291 inpendlande män respektive 192 inpendlande kvinnor till Nordmaling Samma år var det 805 män och 558 kvinnor som pendlade ut från Nordmaling
Utbildningsmönster
Utbildningsnivå Utbildningsnivå Män (%) Kvinnor (%) Andel av befolkning med utbildning Motsv. andel i Västerbotten Motsv. andel i riket Förgymnasial utbildning < 9 år 160 (63 %) 95 (37 %) 5 % 3 % 4 % Förgymnasial utbildning, 9 (10) år 470 (58 %) 345 (42 %) 16 % 11 % 13 % Gymnasial utbildning, högst 2 år 827 (54 %) 707(46 %) 31 % 22 % 20 % Gymnasial utbildning, 3 år 680 (57 %) 508 (43 %) 24 % 23 % Eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år 230 (46 %) 271 (54 %) 10 % 15 % 14 % Eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer 181 (31 %) 405 (69 %) 12 % 21 % Forskarutbildning 10 (42 %) 14 (58 %) 0 % 2 % 1 % Uppgift saknas 70 (69 %) 31 (31 %) Statistiken visar att 21 % av befolkningen (16-74 år) i Nordmaling har en förgymnasial utbildning vilket är en högre andel än i Västerbottens län och riket. 55 % har en gymnasial utbildning vilket är högre än i länet (46%) och riket (43%). 22 % har en eftergymnasial utbildning. Motsvarande andelar i länet och riket är högre (36 % respektive 35 %). Statistiken visar utbildningsnivå för befolkningen 16-74 år i Nordmaling och är inhämtad från SCB:s statistikdatabas.
Behörighet gymnasium och högskola Statistik rörande behörighet till gymnasium avses andel elever i årskurs 9 med behörighet att söka yrkesprogram. I Nordmaling är andelen kvinnor behöriga till gymnasium lägre än andelarna i länet och riket. I statistiken från Skolverket definieras ~100 som att mest 4 elever saknar behörighet till gymnasiets yrkesprogram. I Skolverkets databas saknas information om andel behöriga till högskola från gymnasium i Nordmaling. Region Andel män behöriga till gymnasium Andel kvinnor behöriga till gymnasium Andel behöriga till högskola Nordmaling ~100 83,8 % --- Västerbotten 84,4 % 87,1 % 94,1 % Riket 82,3 % 86,7 % 91,2 % Statistiken visar andel behöriga till gymnasium och högskola år 2016 uppdelat på kön och har inhämtats från SCB:s statistikdatabas. Behöriga till gymnasiet: Täljaren består av personer som slutade grundskolan år t och som var folkbokförda i regionen vid utgången av år t och hade behörighet till gymnasiet (fr.o.m. 2011 behörighet till minst ett nationellt program, se mer information nedan). Nämnaren består av personer som slutade grundskolan år t och som var folkbokförda i regionen vid utgången av år t. För att en elev ska vara behörig till ett nationellt yrkesprogram krävs godkänt i ämnena svenska/svenska som andra språk, engelska och matematik samt ytterligare betyg i fem ämnen, det vill säga totalt åtta. Källa: <a href="http://www.scb.se/stativ">Databasen STATIV</a> Behöriga till högskolan: Täljaren består av personer som slutade gymnasiet år t och som var folkbokförda i regionen vid utgången av år t och hade behörighet till högskolan. Nämnaren består av personer som slutade gymnasiet år t och som var folkbokförda i regionen vid utgången av år t. Fr.o.m. 2010 avser folkbokföring och vistelsetid utgången av år t-1. År 2014 var det första året då studenter tog examen enligt den nya läroplanen GY 2011. Källa: <a href="http://www.scb.se/stativ">Databasen STATIV</a> Lägg till behörgihet2
Behörighet till gymnasiet – läsår 2017/18 Region Antal elever åk 9 Andel elever behöriga till yrkesprogram Andel behöriga till estetiskt program Andel behöriga till ekonomi-, humanistiska och samhälls-vetenskaps-program Andel behöriga till naturvetenskapligt och tekniskt program Andel elever ej behöriga Nordmaling 71 90,1 % -- Västerbotten 2 831 85,7 % 84,9 % 83,4 % 83,2 % 14,3 % Riket 110 583 84,4 % 83,5 % 81,9 % 81,0 % 15,6 % Nordmaling visar en högre andel behöriga avseende alla inriktningar på gymnasiet relativt länet och riket. Statistiken är inhämtad från Skolverkets statistikdatabas Siris.
Betyg åk 9 – läsår 2017/18 Förgymnasial eller gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Antal elever Andel elever Andel som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Anden behörighet yrkes-program Genomsnittligt meritvärde Anden behörighet yrkesprogram Nordmaling 42 62,7 % 76,2 % 88,1 % 218 25 37,3 92 % 100 % 244,6 Västerbotten 1098 41,0 % 70,0 % 81,7 % 205,0 1577 59,0 % 87,7 % 94,0 % 245,7 Riket 45 386 43,1 % 65,8 % 78,1 % 204,5 59 881 56,9 % 87,2 % 93,5 % 253,7 Statistiken är uppdelad på föräldrarnas högsta utbildningsnivå. Andelen elever med föräldrar som högst har eftergymnasial utbildning är något fler i Nordmaling än i länet och i riket. Andelen elever som uppnått kunskapskrav respektive behörighet till yrkesprogram är generellt högre i Nordmaling relativt jämförelseområdena. Det genomsnittliga meritvärdet är högre i Nordmaling för elever vars föräldrar som högst har förgymnasial eller gymnasial utbildning men något lägre i gruppen elever där föräldrarna har en eftergymnasial utbildning. Framförallt finns skillnaden i jämförelse mellan Nordmaling och riket. Statistiken har inhämtats från Skolverkets statistikdatabas Siris. ~100 % innebär att det är 1-4 ej behöriga
Betyg gymnasium Region Genomsnittligt betygspoäng hos avgångseleverna 2015 Genomsnittligt betygspoäng hos avgångseleverna 2016 Genomsnittligt betygspoäng hos avgångseleverna 2017 Nordmaling - Yrkesprogram 12,8 13,1 - Högskoleförberedande program 13,6 14,3 14,0 Västerbotten 13,2 14,8 14,9 Riket 12,9 13,0 14,5 14,6 Statistiken visar genomsnittligt betygspoäng 2014-2016 i yrkesprogram och högskoleförberedande program och har inhämtats från Skolverkets statistikdatabas Siris. Ansökningar till högskola per kommun finns ej
"Att alla invånare har tillgång till ett allsidigt och tillgängligt utbud av utbildningar av hög kvalité från förskola till och med universitetsutbildning, i ett livslångt lärande." "Ökad överensstämmelse mellan arbetskraftsutbud, arbetsmarknadens efterfrågan av kompetens och utbud av utbildningar."