Saklighet och opartiskhet i biblioteksverksamheten Om du vill lägga till egna bilder till serien är det bara att klicka på ”Ny bild” i Start-menyn så får du en ny bild med samma typsnitt i mallen som på övriga bilder.

Historisk bakgrund JO inrättades genom 1809 års regeringsform Lars Augustin Mannerheim 1810 Självständig granskare Del av riksdagens kontrollmakt I början främst åklagare Begreppet ombudsman inrättades under Karl XII då kungen utsåg en ”högste ombudsman” vars uppgifter lades fast i en särskild instruktion som gavs av Karl XII i Timurtasch i det dåvarande Osmanska riket den 26 oktober 1713. Uppgifterna var att ha ett allmänt inseende över ”huru lagar och författningar efterlevdes och huru varje ämbete fullgjorde sin skyldighet”. Karl XII befann sig ofta utomlands på krigståg och behövde någon som utövade tillsyn i hans frånvaro. Kungens högste ombudsman. Högste åklagare. Kungens högste ombudsman bytte namn till Justitiekanslern 1719. Under en period 1766-1772 utsågs JK av riksdagen, ständernas ombudsman, men återgick till att vara kungens ombudsman från 1772 efter Gustav III:s statskupp. Statsvälvningen 1809, kungen Gustav IV Adolf (Gustav III:s son) avsätts i en oblodig kupp. Utarbetande av en ny författning med fokus på maktbalans mellan riksdagen och kungen. Riksdagen inrättade en ”egen” ombudsman som skulle väljas av riksdagen och tillvarata medborgarnas intressen gentemot myndigheterna.

Några årtal 1809 års regeringsform. 1810 L.A. Mannerheim, den förste JO:n. 1915 MO (militieombudsmannen) införs. JO:s praxis med kritikbeslut lagfästs. 1941 Regeln att endast män kan bli JO tas bort. 1957 Kommunala myndigheter under JO:s tillsyn. 1967 MO avskaffas och antalet JO utökas till 3 stycken. 1975 Antalet JO utökas till 4. 1915 Ur H-G Axbergers bok: [...] Men så småningom utvecklades en praxis där åtal kunde underlåtas om saken inte var alltför allvarlig och den felande medgav sitt ansvar. Åtalet ersattes då av en erinran. Denna praxis hade på sitt sätt sin förebild i domstolarna, som i mål om ämbetsbrott många gånger tillät sig att inte utdöma något straff trots att den åtalade bedömdes ha handlat felaktigt. I stället erinrades befattningshavaren om sin försummelse; vederbörande fick, som det hette, ”en skrapa”. Något lagstöd för att ”döma till skrapa” fanns inte, men förfarandet användes även av högsta domstolen och legitimerades på det sättet. JO:s motsvarande praxis lagfästes år 1915. Redan då hade ”kritikbeslut” ersatt åtalen som den vanligaste formen av reaktion från JO:s sida. 1941 Den första kvinnliga JO:n valdes dock inte förrän 1987, Gunnel Norell Söderblom (1987–1995)

Tillsyn och rättsvårdande uppgift JO:s allmänna uppgift: tillsyn över att myndigheter och domstolar tillämpar lagar korrekt och i övrigt sköter sin uppgift med god myndighetsetik. JO:s särskilda uppgift: tillsyn över att den offentliga verksamheten utförs sakligt och opartiskt att grundläggande fri- och rättigheter inte överträds. JO:s rättsvårdande uppgift: att verka för att avhjälpa brister i lagstiftningen JO:s beslut handlar främst om en juridisk bedömning av ärendets hantering. Tar som regel inte ställning i sakfrågan, men det förekommer – till exempel att proportionalitet eller liknande diskuteras. Ur instruktionen (1986:765): 1 § […] Chefsjustitieombudsmannen och justitieombudsmännen har i den omfattning som anges i 2 § tillsyn över att de som utövar offentlig verksamhet efterlever lagar och andra författningar samt i övrigt fullgör sina åligganden. 3 §  Ombudsmännen skall särskilt tillse att domstolar och förvaltningsmyndigheter i sin verksamhet iakttager regeringsformens bud om saklighet och opartiskhet och att medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter ej träds för när i den offentliga verksamheten. 4 §   Ombudsmännen ska verka för att brister i lagstiftningen avhjälps. Uppkommer under tillsynsverksamheten anledning att väcka fråga om en författningsändring eller någon annan åtgärd från statens sida, får en ombudsman göra framställning i ämnet till riksdagen enligt tilläggsbestämmelsen 9.17.5 till riksdagsordningen eller till regeringen.

Vilka kan JO granska? Statliga myndigheter och domstolar, kommunala och landstingskommunala myndigheter, och dess tjänstemän. Andra som anförtrotts myndighetsutövning. Ur instruktionen (1986:765): 2 §  Under ombudsmännens tillsyn står 1) statliga och kommunala myndigheter, 2) tjänstemän och andra befattningshavare vid dessa myndigheter, 3) annan som innehar tjänst eller uppdrag, varmed följer myndighetsutövning, såvitt avser denna hans verksamhet, 4) tjänstemän och uppdragstagare i statliga affärsverk, när de för verkens räkning fullgör uppdrag i sådana aktiebolag där staten genom verken utövar ett bestämmande inflytande. I fråga om befattningshavare vid försvarsmakten omfattar tillsynen dock endast befäl av lägst fänriks grad och dem som innehar motsvarande tjänsteställning.

Ärende hos JO Ett ärende väcks genom anmälningar (vanligast) inspektioner egna initiativ Utredning JO har långtgående utredningsbefogenheter ingen sekretess gäller mot JO myndigheterna är skyldiga att lämna uppgifter – sanningsplikt efterhandsgranskning Ett ärende kan väckas på olika sätt hos JO. Det vanligaste är genom de anmälningar som kommer in till JO. Runt 8000 anmälningar per år görs. Men JO har möjlighet också att på eget initiativ starta en utredning. Det skulle kunna vara utifrån något fall som tagits upp i media, något som man uppmärksammat vid en inspektion, eller anonyma klagomål. Under 2015/16 togs 36 initiativ. JO har också möjlighet att göra inspektioner på olika myndigheter. Det sker regelbundet och inspektionerna ger ökade möjligheter, än vid enskilda anmälningar, att se systematiska fel och brister. Under 2015/16 genomfördes 30 ordinarie inspektioner. Opcat-enheten, som tidigare nämnts, besöker platser där människor hålls i förvar. Protokollet från ett sådant besök skulle också kunna ge upphov till ett initiativärende. Under 2015/16 genomfördes 18 Opcatinspektioner. Obegränsad tillgång till myndigheternas handlingar Inga sekretessregler gäller gentemot JO All statliga och kommunala tjänstemän är skyldiga att lämna upplysningar Ur instruktionen (1986:765): 5 §  Ombudsmännens tillsyn bedrivs genom prövning av klagomål från allmänheten samt genom inspektioner och andra undersökningar, som ombudsmännen finner påkallade. ----- Extraordinärt organ - Självständig ställning - Tar inga direktiv - Ej skyldig utreda klagomål – klaganden ej part - Deltar inte i myndigheternas beslutsfattande - Ingen överklagandeinstans - Kan inte ändra domar eller beslut - Uttalar sig i princip inte om domstolars rättstillämpning eller bevisvärdering - Kan inte ge order till myndigheter

Verktyg Beslut med kritik och/eller vägledande uttalanden Peka på brister i lagstiftning Förundersökning – åtal, begära disciplinåtgärder De viktigaste besluten publiceras i JO:s ämbetsberättelse, andra viktiga beslut webbpubliceras JO kan inte ändra på domar eller beslut, det kan endast ske genom överklagande. JO:s arbete handlar främst om att det ska bli rätt i framtiden. Det vanligaste är att JO gör uttalanden i frågan om en åtgärd av en myndighet eller tjänsteman strider mot lag eller annars är fel eller olämplig. JO kan kritisera en tjänsteman för att han/hon brustit i sin myndighetsutövning eller en myndighet för exempelvis bristande rutiner. JO kan föreslå åtgärder för att avhjälpa bristerna. Inget krav på att agera utifrån JO:s uttalanden, men det sker oftast. JO-anmälningar och -beslut får mycket uppmärksamhet i media. JO har gjort mellan 600–800 kritik- eller vägledande uttalanden per år de senaste åren. Ur instruktionen (1986:765): 6 §  Ombudsman avgör ärende genom beslut, vari han eller hon får uttala sig om huruvida åtgärd av myndighet eller befattningshavare strider mot lag eller annan författning eller annars är felaktig eller olämplig. Ombudsman får även göra sådana uttalanden som avser att främja enhetlig och ändamålsenlig rättstillämpning. Ombudsman får som särskild åklagare väcka åtal mot befattningshavare som genom att åsidosätta vad som åligger honom eller henne i tjänsten eller uppdraget har begått annan brottslig gärning än tryckfrihetsbrott eller yttrandefrihetsbrott. Ger utredningen i ärende ombudsman anledning anta att sådan brottslig gärning begåtts, tillämpas vad som föreskrivs i lag omförundersökning, åtal och åtalsunderlåtelse samt om allmän åklagares befogenheter i övrigt i fråga om brott under allmänt åtal. I mål som har väckts vid tingsrätt bör talan fullföljas till Högstadomstolen endast om synnerliga skäl föranleder det. Om befattningshavare genom att åsidosätta vad som åligger honom eller henne i tjänsten eller uppdraget gjort sig skyldig till fel, som kan beivras genom disciplinärt förfarande, får ombudsman göra anmälan till den som har befogenhet att besluta om disciplinpåföljd. Om det, när det gäller den som är legitimerad eller annars behörig att utöva yrke inom hälso- och sjukvården, tandvården, detaljhandeln med läkemedel eller inom djurens hälso och sjukvård, finns skäl att besluta om återkallelse av legitimationen eller behörigheten, får ombudsman göra anmälan om detta till den som har befogenhet att besluta i frågan. Motsvarande anmälan får göras i fråga om begränsning av sådan legitimerad yrkesutövares behörighet, om denne har missbrukat sin behörighet på något annat sätt. Om det, när det gäller den som är legitimerad yrkesutövare inom hälso- och sjukvården, tandvården, detaljhandeln med läkemedel eller djurens hälso- och sjukvård, finns skäl att föreskriva prövotid, får ombudsman göra anmälan om detta till den som har befogenhet att besluta i frågan. Anser ombudsman det vara påkallat att befattningshavare avskedas eller avstängs från sin tjänst på grund av brottslig gärning eller grov eller upprepad tjänsteförseelse, får han eller hon göra anmälan härom till den som har befogenhet att besluta om sådan åtgärd.

JO-beslut om boklån Falköpings bibliotek, beslut den 28 juni 2017 (dnr 4650-2016) - JO 2017/18 s. 569 Tumba bibliotek, Botkyrka kommun, beslut den 28 juni 2017 (dnr 2654-2016) – JO 2017/18 s. 560 Se också JO 1998/99 s. 534 och JO:s beslut den 9 januari 1998 (dnr 4338-1996)

Falköpings bibliotek - bakgrund en person ville långa boken Världsmästarna: när Sverige blev mångkulturellt beslut att inte köpa en eller fjärrlåna; boken är främlingsfientlig och brister i vederhäftighet Kultur- och fritidsnämnden hänvisade till bibliotekets medieplan i medieplanen; tre kvalitetsaspekter - litterär kvalitet, värderingar och vederhäftighet värderingar var enligt planen den viktigaste faktorn vid kvalitetsbedömningen av en bok

Kommunens svar till JO att anledningen till att värderingar tillmäts sådan vikt i riktlinjerna är att man vill säkerställa att en låntagare inte får sina mänskliga rättigheter kränkta genom att läsa lånad litteratur. Kultur- och fritidsnämnden ansåg inte att kriteriet värderingar innebär att utbudet inskränks utifrån ideologiska, politiska eller religiösa utgångspunkter nämnden ansåg alltså inte att biblioteket gjort fel

Tumba bibliotek, Botkyrka - bakgrund en person begärde att få låna boken Invandring och mörkläggning – en saklig rapport från en förryckt tid Tumba bibliotek beslutade att varken köpa in eller fjärrlåna boken Skäl: kvalitetsbrister, framför allt när det gäller saklighet och källhantering samt boken strider på ett flertal punkter mot den interkulturella handlingsplan som gällde för biblioteken i Botkyrka

Tumba, forts. samma person begärde att få låna boken Muhammeds flickor: våld, mord och våldtäkter i Islams hus biblioteket beslutade med en allmän hänvisning till sin verksamhetsplan och förvaltningens värdegrund att inte köpa in eller fjärrlåna den boken i verksamhetsplanen angavs bl.a. att när värden som demokrati, yttrandefrihet och mänskliga rättigheter står emot varandra i medieurval är mänskliga rättigheter det överordnade värdet

Kommunens svar till JO KF-nämnden i Botkyrka ansåg att bedömningen av boken Invandring och mörkläggning var problematisk utifrån objektivitetsprincipen nämnden är mindre tydlig när det gäller den andra boken – Muhammeds flickor - men anger att det hade varit en fördel om det funnits fastslagna riktlinjer och kriterier som stöd för urvalet

JO:s bedömning Det urval som måste göras ska ske med utgångspunkt i det demokratiuppdrag som folkbiblioteken har följer av bibliotekslagen och dess förarbeten genom ett allsidigt och kvalitativt utbud ska folkbiblioteken bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning ska ske utan inskränkningar utifrån ideologiska, politiska eller religiösa utgångspunkter

Min bedömning, forts. brister i den vetenskapliga kvaliteten eller rena sakfel i en bok är relevanta aspekter av kvalitet fördel om det finns fastställda riktlinjer för hur urval av böcker vid inköp ska göras beslutet tar sikte på - folkbibliotek, inte skolbibliotek - annan litteratur än skönlitteratur (faktaböcker)

De viktiga slutsatserna: så länge ett yttrande inte är brottsligt finns inte något utrymme för ett folkbibliotek att ta hänsyn till de värderingar och åsikter som förs fram i en bok ett urval på sådan grund står i direkt strid med bibliotekslagens krav på allsidighet och fri åsiktsbildning är inte heller förenligt med objektivitetsprincipen i 1 kap. 9 § regeringsformen.

Kritik mot kultur- och fritidsnämnderna i resp. kommun Falköping: beslutet att avslå lånebegäran med hänvisning till bl.a. värderingar var inte förenligt med bibliotekslagens och regeringsformens krav på objektivitet Kultur- och fritidsnämnden kritiserades för detta nämnden fick också kritik för sina riktlinjer om att värderingar ska beaktas vid kvalitetsbedömningen

Forts. Botkyrka: de skäl biblioteket angett beträffande Muhammeds flickor visar att man i sin bedömning har beaktat de åsikter som förs fram i boken de skäl som biblioteket angett beträffande Invandring och mörkläggning gav intryck av att man beaktat åsikterna i boken. biblioteket har därmed inte levt upp till bibliotekslagens och regeringsformens krav på objektivitet vid handläggningen av låneframställningarna kritik för det

Avbokning av en hörsal m.m. Göteborgs stadsbibliotek, beslut den 1 februari 2016 (dnr 4650-2016) - JO 2016/17 s. 671 en förening hade bokat bibliotekets hörsal för en föreläsning på temat invandring och mörkläggning den avbokades så småningom Kulturnämnden kritiserades för sin hantering av ärendet se också JO 2016/17 s. 661 om en avbokning av en musikgrupp med hänvisning till de åsikter gruppmedlemmarna uttryckt; stod i strid med kravet på saklighet och opartiskhet

Bakgrund: det kom kritik mot föreläsningen biblioteket beslutade att samtidigt med föreläsningen arrangera ett samtal med bl.a. en migrant om livet som papperslös bibliotekschefen förklarade i en intervju att det var viktigt för biblioteket att klargöra att föreningens föreläsning inte var arrangerad av biblioteket hon uppgav också att det egna arrangemanget var ett sätt för biblioteket att stiga fram för att olika röster skulle få komma till tals när man fick klart för sig vad föreningen tänkte bjuda på

Min bedömning: svårt att dra någon annan slutsats än att biblioteket genom det egna arrangemanget ville markera sitt avståndstagande mot det förväntade innehållet i föreläsningen biblioteket sa upp avtalet med föreningen - dvs. bokningen av hörsalen - med hänvisning till risken för ordningsstörningar; beslutsunderlaget var dock begränsat bibliotekets eget arrangemang genomfördes som planerat. omständigheterna gav intryck av att innehållet i föreläsningen och den negativa opinionen påverkade bibliotekets beslut att avboka föreningens föreläsning vid bedömningen av objektiviteten har det betydelse hur myndighetens agerande uppfattas; alltså inte enbart de verkliga skälen för ett agerande

Avslutande tankar Frågan är både lätt och svår En svårighet – t.ex. debattböcker där författaren har vävt ihop sina åsikter med sakuppgifter En texts kvalitet kan bedömas med utgångspunkten att det är en faktatext om innehållet framstår som en redogörelse för sakförhållanden Avvägning mellan att urval inte får göras utifrån värderingar och åsikter i en bok och regeringsformens uttalanden om människors lika värde och respekten för deras frihet och värdighet Viktig uppgift för biblioteken och bibliotekarierna

Tid för frågor och samtal Slut www.jo.se