Förslag till dagordning

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Rör vi oss? Det beror på vad vi jämför oss med.
Advertisements

Uppgifter/Läxa Lös uppgifterna: 120, 121, 123, 125, 126, 128, 130, 133, 142, 144, 145.
Hud & hudsjukdomar Fredrik Hieronymus.
Behandlas under 4 kursträffar i mineralmuseet
Administration Distribution Metabolism Exkretion
Kap. 3 Derivator och Integraler
Kapitel 3 Sannolikhet och statistik
Kap. 3 Derivator och Integraler
Sol i Syd Projektdagen 2017 Region Blekinge
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
KONJUNKTURINSTITUTET
KPP053, HT2016 MATLAB, Föreläsning 2
Praktiska grejer Lärare: Erik Ramm-Schmidt Läxorna finns på Wilma
Kapitel 1 Algebra och linjära modeller manada.se.
Kursintroduktion Brukarorienterad design
Kapitel 2 Förändringshastigheter och derivator manada.se.
Behandlas under 4 kursträffar i mineralmuseet mars-april 2017
Sällsynta jordartsmetaller
GEOGRAFI.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Men kolla bildspelet vecka 18 först
Nordiska Lärarorganisationers Samråd
Arbetsgrupp ”Hat och hot mot förtroendevalda”
Är en radikal omställning till hållbar konsumtion möjlig och hur påverkar det våra möjligheter till välbefinnande? Jörgen Larsson Assistant professor in.
X Avrundning och överslagsräkning
Välkommen till.
ULA Kompetenscenter - en del av TPY
VISBY IBKs FÖRENINGSTRÄD
Styrelsen i stallet vecka 20
Framgångsfaktorer för en global projektverksamhet
Gotlands energieffektiviseringsnätverk
Medelhavsbuffé 11/ Bildkavalkad.
Nya regler om energi i BBR
Sannolikhet och statistik
Lagen om Energikartläggning i stora företag
Växtekologisk orienteringskurs
Tularemi.
Information till primärvården Herman Nilsson-Ehle Catharina Lewerin
Inför avtalsrörelsen 2016 Lars Calmfors
Lagen om Energikartläggning i stora företag
KPP053, HT2016 MATLAB, Föreläsning 3
Lars Calmfors Föreläsning 2 för Riksrevisionen 25/2-2016
Fosfor från Östersjöns djupbottnar är problemet
Täthet hos flänsförband mellan stora polyetenrör och ventiler
Arbetsbeskrivning Sportkommittén
Dagens ämnen Matriser Räkneoperationer och räknelagar
Mellankrigstiden
Ledarutveckling över gränserna
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Hur får vi fler att söka till Teknikcollege ?
det är den här processen
Uppföljning av år 2016 HFS-nätverket
BILDSPEL ABISKO, ev. YOUTUBE KLIPP
Visit Karlskoga Degerfors
Vårdprevention - en introduktion för medarbetare på sjukhus
Trygg, säker och samordnad vård- och omsorgsprocess
Föräldraenkät 2017 Förskola
BYGDSAM Anundsjö Grundsunda BLT Nätra.
Nyheter i tredje upplagan av Handbok Riskanalys och Händelseanalys
Så här säljer du med SMS.
Finansiell samordning
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016
Dagläger MTB i Högbobruk
Sportlovsläger 9-12 feb Årshjulet med läger på skolloven börjar med ett dagläger för våra tävlingsgymnaster Vi hälsar alla gymnasterna i S- och R-ben samt.
Medlemsinfo Tenhults IF
Välkommen till vårt Öppet Hus, SeniorNet Huddinge
Fortum: Lars Modigh Agneta Molinder Synovate Temo: Gun Pettersson
Attraktiv Hemtjänst Introduktion i att utvärdera hemtjänst
Presentation av verksamhetsplan
20% rabatt (På ordinarie priser)
Presentationens avskrift:

Regional årlig uppföljning av Hav i balans samt levande kust och skärgård Lyncmöte 10 september 2018

Förslag till dagordning Välkomna och presentation Syfte Anvisningar inför RÅU Genomgång av underlag för bedömningarna På gång på nationell nivå På gång på regional nivå Egna frågor från länsstyrelserna (till målansvarig myndighet, till andra länsstyrelser) Övrigt

Vilka är vi

2. Syftet med mötet Stöd inför den årliga regionala uppföljningen av miljömålen. Främja kontakten mellan länsstyrelser och nationella myndigheter och mellan länsstyrelserna. Mötena ger oss möjlighet att: diskutera hur ”åtgärder” och ”tillstånd” samt bedömning av måluppfyllelse och utveckling i miljön ska tillämpas på det specifika miljökvalitetsmålet få stöd för hur målmanualerna kan och ska tillämpas på det specifika miljökvalitetsmålet diskutera målspecifika frågor med kollegor på andra länsstyrelser och nationellt ansvarig få information från ansvarig målmyndighet om vilka aspekter de önskar få särskilt belysta under årets uppföljning och bedömning lyfta fram bra exempel på ett eller några läns tidigare bedömningar som den nationella myndigheten har haft nytta av

2. Syfte med regional årlig uppföljning Länsstyrelsernas och Skogsstyrelsens regionala uppföljning syftar till att: ge underlag till den årliga miljömålsuppföljningen (nationellt och regionalt) förse regeringen och riksdagen med underlag till budgetpropositionen kommunicera kring miljömålen med aktörer i länet Dessutom ska RUS bedöma vilka hållbarhetsmål och delmål i Agenda 2030 som de redovisade åtgärderna bidrar till och göra en sammanfattning av länsstyrelsernas bedömningar. RUS sammanfattning kommer att användas för publicering på Sverigesmiljömål.se och som underlag till Naturvårdsverkets årliga uppföljningsrapport till regeringen.

3. Anvisningar - Nytt för i år! Ny kapitelindelning! (Åtgärder + Miljötillstånd & Bedömning) Fler tecken (max 8000) Agenda 2030 (försök koppla till delmålen) Genus (fanns även förra året) Vi ska inte mata in i IA

Genus- exempel från Gotland Hav i balans: ”Kvinnor och barn påverkas i högre utsträckning av miljögifter”. Ett rikt odlingslandskap: ”I primärproduktionen är kvinnor en underrepresenterad grupp, vilket Länsstyrelsen lyfter fram och tar hänsyn till vid prioriteringarna för vilka som ska få investeringsstöd.” God bebyggd miljö: ”Eftersom kvinnor och mäns resandemönster generellt skiljer sig åt är satsningar på cykel- och kollektivtrafik viktiga för att uppnå en mer jämställd transportinfrastruktur”. Ett rikt växt- och djurliv: ”Besökarundersökningen visade att 55 procent av de som deltar i naturums guidningar var kvinnor/flickor, och 45 procent män/pojkar”.

3. Anvisningar - Kapitelindelning Åtgärdsarbete för miljökvalitetsmålet (fd Resultat), 4000 tecken inkl blanksteg Åtgärder och beslut från senaste året, dvs vilka styrmedel som använts och åtgärder som genomförts och vilken effekt det gett Tydligt regionalt perspektiv Har inget hänt det senaste året så ska det konstateras. Tillståndet och målbedömning för miljökvalitetsmålet (fd Analys), 4000 tecken inkl blanksteg Bedömning av måluppfyllelse med kortfattad förklaring Bedömning av utvecklingen i miljön Har inget påtaglig förändring skett behöver texten inte uppdateras mellan åren

3. Anvisningar - Rapporteringsform Senast 30 nov skickas samtliga texter skickas som ett samlat word-dokument (efter beslut av Länsstyrelsen) till RUS OBS! Ingen inmatning till miljömål.se. I år kommer de regionala bedömningarna att publiceras på RUS webbplats (tillfällig lösning)

D. Tillstånd och bedömning max 4 000 tecken Målansvariga Samordnare B. Ingress max 300 tecken C. Åtgärder max 4 000 tecken D. Tillstånd och bedömning max 4 000 tecken A. Sammanfattning max 2 000 tecken

B. Ingress för miljökvalitetsmålet = Inledning för respektive miljökvalitetsmål Ett par, tre meningar med det viktigaste för länets bedömning av miljökvalitetsmålet (”ingress”) Visas i tablåer tillsammans med ikon för JA, NÄRA, NEJ … samt pilsymbol för utvecklingen i miljön POSITIV, NEUTRAL, NEGATIV eller OKLAR Bedömningsmeningen ska inte stå här! Max. 300 tecken inkl. blanksteg

C. Åtgärdsarbete för miljökvalitetsmålet (struktur) Om möjligt använd som struktur de preciseringar som är relevanta för länet. De mest centrala miljöåtgärder som har genomförts under följande rubriker: på regional nivå på kommunal nivå inom näringslivet övriga åtgärder Max. 4 000 tecken inkl. blanksteg

C. Åtgärdsarbete för miljökvalitetsmålet (innehåll) De mest centrala miljöåtgärder som har genomförts på regional nivå på kommunal nivå inom näringslivet övriga åtgärder Regionala styrmedel, åtgärder eller ev. övriga beslut som motverkar måluppfyllelse Hållbarhetsmål och delmål i Agenda 2030 Effekter/resultat i miljön till följd av (förändrade eller nya) styrmedel och (genomförda) åtgärder i samhället (positiva och negativa). De mest angelägna nya eller förändrade styrmedel eller åtgärder som skulle behövas för att uppnå målet i länet.

D. Tillståndet och målbedömningen för miljökvalitetsmålet (struktur) Övergripande text för målet som helhet (analys och bedömning) Bedömning av måluppfyllelse med kortfattad förklaring (ange om bedömningen är samma som tidigare år eller förändrad) (inte klimat, ozon, strålmiljö) Bedömning av utvecklingen i miljön + viktigaste aspekterna (väga samman miljötillståndet och/eller uppskattade effekter av genomförda åtgärder) För efterföljande text använd om möjligt som struktur de preciseringar som är relevanta för länet Max. 4 000 tecken inkl. blanksteg Kontrollera att texten överensstämmer med ja/nära/nej och trendpil!

D. Tillståndet och målbedömningen för miljökvalitetsmålet (innehåll) Miljötillståndet/miljökvaliteten, i synnerhet ev. regionala särarter eller ansvarsområden; nya regionala data. Bedömning av möjligheten att nå målet. Klargöra orsaker till situationen för målet: Beskriv det viktigaste för bedömningen av måluppfyllelse. Viktiga regionala aspekter eller förhållanden av betydelse för måluppfyllelse Vad avser länsstyrelsen prioritera under det kommande året?

Länens bedömningar 2017 (inga större förändringar sedan 2013) 10 3 1 2013: Kalmar hade negativ trendpil Västernorrland hade tom cirkel 2013-2015: Halland hade negativ trendpil

4. Genomgång av underlag för bedömning Verksamhet i länet: länsstyrelsens egna rapporter, miljöövervakningsdata, projekt och övrig ”vardagskunskap” Målmanualen http://extra.lansstyrelsen.se/rus/Sv/kalender/2018/Pages/webbmote-regional-arlig- uppfoljning-hav-i-balans.aspx Nationell årlig uppföljning 2018 http://extra.lansstyrelsen.se/rus/Sv/kalender/2018/Pages/webbmote-regional-arlig-uppfoljning-hav-i- balans.aspx Regionala uppföljningar av HiB 2017 http://extra.lansstyrelsen.se/rus/Sv/kalender/2018/Pages/webbmote-regional-arlig-uppfoljning- hav-i-balans.aspx Indikatorer (kustnära byggande, ekologisk och kemisk status) FU 2019 – remissversionen http://extra.lansstyrelsen.se/rus/Sv/kalender/2018/Pages/webbmote-regional-arlig-uppfoljning-hav-i- balans.aspx Kulturmiljö http://extra.lansstyrelsen.se/rus/SiteCollectionDocuments/Uppf%c3%b6ljning%20och%20utv%c3%a4rdering/ Uppf%c3%b6ljning%202018/KulturmiljoRUSstodRAU180904.pdf

4. Kulturmiljö i RÅU Tre argument för varför kulturmiljön ska inkluderas väl i årlig uppföljning Årlig uppföljning syftar till att förse regering och riksdag med underlag till budgetpropositionen. Kulturmiljöaspekter finns i minst 11 av de 16 miljömålen. Stora, obefogade variationer mellan länsstyrelser och mellan miljökvalitetsmål avseende i vilken utsträckning kulturmiljövärden har uppmärksammats/bedömts vad gäller såväl resultat som analyser. Om kulturmiljö inte inkluderas, tappar vi viktiga delar av miljömålen och kulturmiljövården/länsstyrelserna tappar en viktig kanal till regering och riksdag för att kommunicera behov och möjligheter.

4. Kulturmiljö i åtgärdsarbetet Arbete med inventeringar, planerings- och kunskapsunderlag, mm. Finansieringen av olika projekt, dvs vilka medel det är som använts för åtgärder och projekt, tex kunskapsunderlag etc. Behov av ytterligare styrmedel eller resurser (tex kunskapsunderlag, lagstiftning, vägledning etc) för att genomföra åtgärder inom kulturmiljöområdet. Riksintresseöversyn, Information och dialog Kulturmiljön som resurs i t.ex. regional utveckling, Skydd, t.ex. kulturreservat, skydd i dp/ob Vårdinsatser, Särskilda projekt av relevans för kulturmiljö, till exempel inventeringar av särskilda miljövärden. Tvärsektoriella insatser av betydelse för kulturmiljö Det saknas generellt övervakning av kulturmiljön. Det finns därför få data om tillståndet för kulturmiljön. Detta kan kompenseras genom att använda sig av expertkunskaper inom området (expertbedömningar).

4. Kulturmiljö i tillstånd och bedömning Målkonflikter mellan olika intressen, inom miljömålet såväl som i förhållande till andra mål och samhällsintressen.   Om underlag och aktiviteter har resulterat i att kulturmiljövårdens intressen har kunnat tillvaratas genom att brukas, bevaras eller utvecklas. Konsekvenser av styrmedel eller resursfördelning. Behov av ytterligare styrmedel eller resurser (tex kunskapsunderlag, lagstiftning, vägledning etc) för att tillvarata kulturmiljöns värden. Övergripande trender, tex strukturomvandling. Hur påverkas kulturmiljöns värden av, t.ex. glesbygdsproblematik eller högt exploateringstryck? Använd befintliga indikatorer kreativt. Kompetens och underlag (GBM) Skyddad bebyggelse (GBM) Gör en expertbedömning av kulturmiljötillståndet! Effekter av styrmedel? Förändrad lagstiftning. Behov av ökad kompetens? Inventeringar, kunskapsunderlag Personal Det saknas generellt övervakning av kulturmiljön. Det finns därför få data om tillståndet för kulturmiljön. Detta kan kompenseras genom att använda sig av expertkunskaper inom området (expertbedömningar).

4. Särskilt OBS! från RUS kulturmiljöansvariga Precisering: Bevarade natur- och kulturmiljövärden Vad pågår på länsstyrelserna beträffande planeringsinstrument för havsmiljön? Terrestra värden i skärgårds- och kustlandskapet! På senare år har fokus varit på ”under-vatten-värden”

5. På gång på nationell nivå Fördjupad utvärdering 2019 - Målvis - Temaområden Uppdatering av målmanual Indikatorer på www.sverigesmiljomal.se Havsmiljödirektivet, Inledande bedömning https://www.havochvatten.se/hav/samordning--fakta/miljomal-- direktiv/havsmiljodirektivet/inledande-bedomning-i-havsmiljoforvaltningen.html Havsplanering, förslag till havsplaner https://www.havochvatten.se/hav/samordning--fakta/havsplanering.html Regeringsuppdrag https://www.havochvatten.se/hav/uppdrag--kontakt/vart- uppdrag/regeringsuppdrag.html Nya publikationer från HaV https://www.havochvatten.se/hav/uppdrag-- kontakt/publikationer.html HaV:s länsturné

6. På gång på regional nivå (Kort info om viktigaste åtgärder, projekt, mm på gång i länet) Kalmar: Marint omrskydd, rest ålgräs, internbelastning fiosfor, musselodling i Kalmarsund, vik för vik Södermanland: Kustinventering 8-10 m makrofyter; Kustprovfiske sedan 12 år tillbaka, vik för vik, AB, E, K, H, D, ReFisk Skåne: Nya inventeringsdata videokarteirngar, kustnära bottnar, djupa mjukbottnar; ökad kvot för mera regionalt fiske, invventering av Disken med DK Västerbotten: Frågor till kommuner om inv enskilda avlopp m.fl. åtgärder, länsmodelleringsprojekt avslutat, SeaGIS avslutat, grunda vikar fiskrekrytering -> restaurering av grund vik Norrbotten: Restaurering av lekbottnar i älvarna (harr, öring); Gävleborg: Kustfiskprogram samordnat med Y län (sedan 2015), Inventering av vegetationsklädda bottnar sedan 2002 vartannat år; Marina områdesskydd Gävleborg har låg andel skyddad yta. Halland: Kartering av bubbelrev? Inventering av makrofyter, marint områdesskydd (MNO) Uppsala: Maring områdesskydd (stort maring reservat), handlingsplan, ytterligare kartläggningar (länskartering av marina naturvärden); ReFisk; Kompis-projekt (båtmiljö o båtliv), Restaurering av internbelastning av fosfor, Blekinge: Inventering Torhamns skärgård o grunda iakr för maring biotopskydd, överv fiskyngel och vegetation, recipientkontroll fiskhälsa utanför de 4 tätorterna, Vik för vik årgärder för restaurering av grunda vikar, interkomm havsplaneringsprjekt, internbelastningsprojektet, Inventering av tumlare samarbete med militären, Västra Götaland: Översyn bef områdesskydd, rest ålgräs (5årigt proj); kommunal kustplaerning (beslut norra delen), GI,

7. Egna frågor från länsstyrelserna (till målansvarig myndighet, till andra länsstyrelser)

8. Övrigt Frågor om anvisningar mm skickas till miljomal.arliguppfoljning@lansstyrelsen.se Frågor och svar läggs upp på RUS webbplats under Uppföljning och utvärdering> Regional årlig uppföljning av miljömålen> Information och riktlinjer 2018 (länk)