Effektutvärdering av ROT-reformen Marcus Jernström

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Rör vi oss? Det beror på vad vi jämför oss med.
Advertisements

Uppgifter/Läxa Lös uppgifterna: 120, 121, 123, 125, 126, 128, 130, 133, 142, 144, 145.
Hud & hudsjukdomar Fredrik Hieronymus.
Behandlas under 4 kursträffar i mineralmuseet
Administration Distribution Metabolism Exkretion
Kap. 3 Derivator och Integraler
Kapitel 3 Sannolikhet och statistik
Kap. 3 Derivator och Integraler
Sol i Syd Projektdagen 2017 Region Blekinge
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
KONJUNKTURINSTITUTET
KPP053, HT2016 MATLAB, Föreläsning 2
Praktiska grejer Lärare: Erik Ramm-Schmidt Läxorna finns på Wilma
Kapitel 1 Algebra och linjära modeller manada.se.
Kursintroduktion Brukarorienterad design
Kapitel 2 Förändringshastigheter och derivator manada.se.
Behandlas under 4 kursträffar i mineralmuseet mars-april 2017
Sällsynta jordartsmetaller
GEOGRAFI.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Men kolla bildspelet vecka 18 först
Nordiska Lärarorganisationers Samråd
Arbetsgrupp ”Hat och hot mot förtroendevalda”
Är en radikal omställning till hållbar konsumtion möjlig och hur påverkar det våra möjligheter till välbefinnande? Jörgen Larsson Assistant professor in.
X Avrundning och överslagsräkning
Välkommen till.
ULA Kompetenscenter - en del av TPY
VISBY IBKs FÖRENINGSTRÄD
Styrelsen i stallet vecka 20
Framgångsfaktorer för en global projektverksamhet
Gotlands energieffektiviseringsnätverk
Medelhavsbuffé 11/ Bildkavalkad.
Nya regler om energi i BBR
Sannolikhet och statistik
Lagen om Energikartläggning i stora företag
Växtekologisk orienteringskurs
Tularemi.
Information till primärvården Herman Nilsson-Ehle Catharina Lewerin
Inför avtalsrörelsen 2016 Lars Calmfors
Lagen om Energikartläggning i stora företag
KPP053, HT2016 MATLAB, Föreläsning 3
Lars Calmfors Föreläsning 2 för Riksrevisionen 25/2-2016
Fosfor från Östersjöns djupbottnar är problemet
Täthet hos flänsförband mellan stora polyetenrör och ventiler
Arbetsbeskrivning Sportkommittén
Dagens ämnen Matriser Räkneoperationer och räknelagar
Mellankrigstiden
Ledarutveckling över gränserna
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Hur får vi fler att söka till Teknikcollege ?
det är den här processen
Uppföljning av år 2016 HFS-nätverket
BILDSPEL ABISKO, ev. YOUTUBE KLIPP
Visit Karlskoga Degerfors
Vårdprevention - en introduktion för medarbetare på sjukhus
Trygg, säker och samordnad vård- och omsorgsprocess
Föräldraenkät 2017 Förskola
BYGDSAM Anundsjö Grundsunda BLT Nätra.
Nyheter i tredje upplagan av Handbok Riskanalys och Händelseanalys
Så här säljer du med SMS.
Finansiell samordning
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016
Dagläger MTB i Högbobruk
Sportlovsläger 9-12 feb Årshjulet med läger på skolloven börjar med ett dagläger för våra tävlingsgymnaster Vi hälsar alla gymnasterna i S- och R-ben samt.
Medlemsinfo Tenhults IF
Välkommen till vårt Öppet Hus, SeniorNet Huddinge
Fortum: Lars Modigh Agneta Molinder Synovate Temo: Gun Pettersson
Attraktiv Hemtjänst Introduktion i att utvärdera hemtjänst
Presentation av verksamhetsplan
20% rabatt (På ordinarie priser)
Presentationens avskrift:

Effektutvärdering av ROT-reformen Marcus Jernström Kort muntlig presentation, om du inte hinner med en längre Jag arbetar på Tillväxtanalys. Vi är en analysmyndighet under Näringsdepartementet som har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik. Det betyder att vi hjälper regeringen genom att analysera både nuläge och konsekvenser av politiken som förs i dag. Vi ger regeringen kvalificerade kunskapsunderlag och rekommendationer för att utveckla, ompröva och effektivisera statens arbete. Vi gör utvärderingar, analyser och har en del av Sveriges officiella statistik. Tillväxtanalys har cirka 35 anställda. Vårt huvudkontor finns i Östersund och vi har även ett kontor i Stockholm.

Disposition Kontext Bakgrund Förutsättningar Effektutvärdering Raps modellsystem Ramprojekt Kontext: Detta arbete i ett studie- och projektsammanhang utifrån Tillväxtanalys perspektiv.

Kontext Branschspecifika skattelättnader Teman Delprojekt Huvudprojekt RUT ROT Delprojekt Internationell jämförelse RUT deskriptiv ROT deskriptiv RUT effekt utvärdering ROT effekt utvärdering Ramprojektets övergripande fråga är vad branschspecifika skattelättnader har för betydelse. Detta studeras specifikt utifrån RUT- och ROT-avdragen. Vi utvärderar effekter av RUT-reformen genom med en difference-in-difference modell. Detta innebär att vi kontrollerar för skillnader mellan företag som använder Rut och andra företag (kontrollgrupp) innan reformen och sedan studerar om gruppen som ”behandlats” genom en policyförändring utvecklar sig signifikant annorlunda än kontrollgruppen efter reformen. Finns en signifikant skillnad efter reformen, så tyder detta på att policyförändringen påverkade den behandlade gruppen. Kontrollgruppen består av andra tjänsteföretag som inte omfattas av RUT-avdraget. MJ-kommentar: Detta får till följd att vi jämför företag som inte producerar riktigt ”samma” tjänst.

Bakgrund ROT-reformen Avgränsningar Flera stycken Detta arbete tittar på reformen från juni 2009 Villkor: Köpare måste vara minst 18 år gammal. Utföraren måste ha F-skattsedel. Köparen måste äga bostaden där arbetet utförs. Arbetet får endast gälla till- och ombyggnad av bef, värdegränser. Syfte med reformen: här tolkat ur ett näringspolitiskt perspektiv = sysselsatta Avgränsningar Tidsperiod (2009) 2010 - 2015 RUT- respektive ROT-nishade företag Första ROT-reformen; februari 1993-1994. Andra; april 1996-1997, blev förlängd fram till 1999. Tredje april 2004-2005. Fjärde och nu aktuellt; juli 2009. Berätta om bakgrund för ROT-avdraget och hur det använts tidigare. Reformen gällde retroaktivt fr.o.m. december 2008. Gå igenom studiens avgränsningar. 2009 gäller för RUT. Innehöll vissa pedagogiska svårigheter då reformen inte gällde för hela året. Informationsbidraget på detaljnivå bedömdes inte väga upp mot de tolkningsproblem som uppstod, varför ROT baserades på helårsdata. RUT-/ROT-nischade företag innebär att de ”nischade” företagen har haft minst 10 procent av sina löneutbetalningar som varit RUT- eller ROT-relaterade. Skatteverkets definition. Man kan tänka sig att det i detta sammanhang innebär en väl generös omfattning. Ett större beroende till resp. bransch hade givit oss en bild av företag som varit starkare ”beroende” av reformen.

Deskriptiva studier och internationell jämförelse Publiceringar RUT: 2018-06-28 Internationell jämförelse: 2018-12-18 ROT: 2019-02-13 Deskriptioner genomförs med snarlika datauttag. Beskriver respektive population som vi känner dem. RUT ROT Studerar i huvudsak utförarna (företagen). Kort om slutsatser från RUT. Kort om resultaten av den internationella jämförelsen. Redogöra för att ROT-studien i viss mån förhåller sig till utfallen av RUT-deskriptionen.

ROT deskriptiva resultat Resultaten Förändringar i samband med reformen. Inga kausala antaganden Slutsatser Växande företagsstock Antalet ROT-nischade har blivit ca 6 000 fler. Företagarna är i huvudsak svenskfödda män Drygt 96 procent är män. Cirka 90 procent är födda i Sverige. Fler sysselsatta Cirka 26 000 fler. Andelen kvinnor ökat till 10 procent. Underlag till effektutvärdering Kort faktiskt resultatpresentation följer på denna bild. Växande företagsstock (framförallt i kommuner nära storstäderna) under perioden 2010-2015.

Sysselsättning i ROT-nischade företag 2015 ”trendbrott”. Hypotes: Reglerna för ROT-arbeten ändrades 2016 (mindre gynnsamt för köparna), vilket var känt för potentiella köpare i förväg = Många kanske gjorde arbeten innan regelförändringen. Vi har inte data för senare än 2015, så detta kan inte kontrolleras annat än på en mycket grov nivå. Denna förefaller dock eventuellt kunna bekräfta denna bild antalet utförare sjunker (även belopp för ROT-tjänster, men detta kommer naturligt av att beloppsränserna sänks).

Regional fördelning Ringarna: Där ROT-nischade företag är fler än väntat.

Sysselsättningsdynamik Generellt drygt 90 procent av den totala förändringen härleds till befintliga företag.

Nyanställdas ursprung Figuren inkluderar ej personer som bytt jobb inom samma företag.

Effektutvärderingar RUT ROT Publicering: April 2019 Tvillingstudie Difference-in-difference modell Löpande utveckling av undersökta företag Publicering: November 2019 Kontrafaktisk ansats Raps-modellsystem Basår 2010 (första år med antagen förändring) Vi utvärderar effekter av RUT-reformen genom med en difference-in-difference modell. Detta innebär att vi kontrollerar för skillnader mellan företag som använder Rut och andra företag (kontrollgrupp) innan reformen och sedan studerar om gruppen som ”behandlats” genom en policyförändring utvecklar sig signifikant annorlunda än kontrollgruppen efter reformen. Finns en signifikant skillnad efter reformen, så tyder detta på att policyförändringen påverkade den behandlade gruppen. Kontrollgruppen består av andra tjänsteföretag som inte omfattas av RUT-avdraget. MJ-kommentar: Detta får till följd att vi jämför företag som inte producerar riktigt ”samma” tjänst.

ROT effektutvärdering Programteori och logik Modellarbete Kalibrering av Raps-modellen Scenarion Totala direkta och indirekta effekter Skattade ROT-specifika effekter Modellkörningar Regionalisering Typlän Omfatta minst 75% av berörd sysselsättning Rapport Slutsatser Baskörning för att efterlikna den faktiska utvecklingen. ”Traditionellt” kalibreringsarbete. Scenariodefinitioner. 2st: Första scnariot; fånga TOTALA DIREKTA och INDIREKTA effekterna. Detta görs genom att ALLA ROT-företag läggs ned. Andra scenariot; fånga DIREKTA och INDIREKTA effekter av ROT-reformen genom att låta aktuella branscher utvecklas enligt trend och sedan jämföra denna utveckling med observerad utveckling. Modellkörningarna inkluderar ännu en baskörning utan autokalibrering av sysselsatta eftersom denna annats ”kalibrerar bort” observerade effekter av aktiviteter. Relativa skillnader appliceras sedan på den första riktiga baskörningen.

Ramprojekt Sammanställning av alla delstudier Metod Diskussion kring ansatsskillnader Sammanvägda slutsatser Rekommendationer Ramrapporten sammanställer resultat från desltudierna. Reflekterar över olika tolkningsföutsättningar som de olika metodansatserna ger. Baserat på sammanvägda resultat presenteras en eller flera rekomendationer.

Marcus Jernström marcus.jernstrom@tillvaxtanalys.se