Digitalteknik 3p - Kombinatorisk logik

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
ATT KUNNA TILL PROV MATMAT03c1
Advertisements

Digitalteknik, fortsättningskurs 2012 Föreläsning 16 Inför tentan
William Sandqvist Booles Algebra Genom att representera logiska uttryck på matematisk form, där sammanfognings-orden OR och AND motsvarade.
William Sandqvist Booles Algebra Genom att representera logiska uttryck på matematisk form, där sammanfognings-orden OR och AND motsvarade.
EDA Digital och Datorteknik
William Sandqvist Maurice Karnaugh Karnaugh-diagrammet gör det enkelt att minimera Boolska uttryck! William Sandqvist
Grundläggande programmering
Föreläsning 4 Python: Definiering av egna funktioner Parametrar
Styrteknik 7.5 hp distans: Programmering med IEC PLC1B:1
Algebraiska uttryck Matematik 1.
EDA Digital och Datorteknik
Kap 1 - Algebra och funktioner
Felkalkyl Ofta mäter man inte direkt den storhet som är den intressanta, utan en grundläggande variabel som sedan används för att beräkna det som man är.
Styrteknik: Programmering med MELSEC IL PLC2A:1
1 Föreläsning 3 programmeringsteknik och Matlab 2D1312/ 2D1305 Matlab fortsättning Funkioner, styrstrukturer, manipulering av matriser.
Multiplexern som kombinatorisk krets
Styrteknik: Grundläggande logiska funktioner D2:1
Programmering efter tillståndsdiagram
F. Drewes, Inst. f. datavetenskap1 Föreläsning 11: Funktionella språk Funktioner och variabler i matematiken Funktionella språk LISP, ML och.
IE1204 Digital Design F1 F2 Ö1 Booles algebra, Grindar F3 F4
Föreläsning 6 Logik med tillämpningar F6 Innehåll u Resten om resolution u Varför så många olika beslutsprocedurer? u Teorembevisaren Otter.
För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Stack och Kö - Implementering - Tilllämpningar.
Digitalteknik 7.5 hp distans: Realisering av logik med PLD och VHDL1.4.1 En kretsrealisering med VHDL består av fyra huvudmoment Specifikation Beskrivning.
William Sandqvist Binärkod och Graykod 7 Bitars Kodskiva för avkodning av vridningsvinkel. Skivans vridnings-vinkel finns tryckt som binära.
DIGITAL DESIGN INLEDNING Allmänt och kursens hemsidor Analogt och digitalt Booleska variabler Binära tal Positiv och negativ logik (Aktiv hög och låg logik)
William Sandqvist 11.1 ”Glitchar” Om signaler passerar olika många grindsteg på vägen mot utgången kan kortvariga oönskade avvikelser från.
William Sandqvist IS1500 Datorteknik William Sandqvist
Styrteknik: Boolesk algebra D1:1
Aritmetik 3.4 M 8.2 E 2.2. dagens föreläsning operatorer för aritmetik tillämpningar.
1 Mönstermatchning och rekursion Nr 4. 2 Förenklad notation val fnname = fn name => expression Förenklas till fun fnname name = expression Exempel fun.
OOP F2:1 Stefan Möller OOP Objekt-orienterad programmering Föreläsning 2 Deklaration och tilldelning Programsatser Tilldelning Input/Output Selektion.
Föreläsning 9 Logik med tillämpningar Innehåll u Semantiska tablåer i predikatlogiken u Klausulform u Herbrandmodeller u Kapitel 3.5,
Satslogik, forts. DAA701/716 Leif Grönqvist 5:e mars, 2003.
Föreläsning 16 Logik med tillämpningar Innehåll u Information kring kursvärdering och tentagenomgång u Genomgång av övningstenta 2.
Digitalteknik 7.5 hp distans: Ofullständigt specifierade funktioner 4.27.
1 Matlab, föreläsning 1 Oktober MATLAB Perspektiv på materialdesign Lina Kjellqvist Rum: K324 Telefon:
Kronljusströmställaren 0, 1, 2, 3
William Sandqvist Låskretsar och Vippor Låskretsar (latch) och vippor (flip-flop) är kretsar med minnesfunktion. De ingår i datorns minnen.
Att räkna med bokstäver
SAMBAND. Vi vill undersöka om det finns ett samband mellan tentamensresultat och genomsnittligt antal timmar/dag man studerat. Person ABCDEFGHIJ Timmar/
Lars Madej  Talmönster och talföljder  Funktioner.
Manada.se Algebra och funktioner. 1.1 Algebra och polynom Förkunskaper: Grundläggande algebra Konjugatregeln och kvadreringsreglerna Andragradsekvationer.
Manada.se Kapitel 6 Linjära och exponentiella modeller.
Manada.se Kapitel 4 Ekvationer och formler. 4.1 Ekvationer och uttryck.
KPP053, HT2015 MATLAB, Föreläsning 4
Kap 1 - Algebra och linjära modeller
Kap 2 - Algebra och ickelinjära modeller
Kap 1 - Algebra och funktioner
Kap 1 - Algebra och linjära modeller
Polynomfunktioner av första graden
Formell logik Kapitel 7 och 8
Filosofisk logik Kapitel 15
Aritmetik & algebra Geometri & bevis Förändring & procent Funktioner
Föreläsning 3: Booleans, if, switch
Y 4.1 Algebraiska uttryck Teckna algebraiska uttryck
Kap 1 - Algebra och funktioner
Kombinatoriska byggblock
Digitala tal och Boolesk algebra
Digitalteknik 3p - Kombinatoriska Byggblock
Digitalteknik 3p - Sekvenskretsar
Introduktion till kursen Digitalteknik 3p
Digitalteknik 3p - Kombinatorisk logik
Q-M Exempel 2 Skapa en tabell med alla mintermer sorterade efter Hammingvikt H. vikt minterm binärkod
Kombinatoriska byggblock
Kombinatoriska byggblock
Digitalteknik 3p - Kombinatorisk logik
Digitala CMOS-grindar
Digitalteknik 3p - Kombinatoriska Byggblock
Digitalteknik 3p - Kombinatorisk logik
Digitalteknik 3p - Kombinatoriska Byggblock
Presentationens avskrift:

Digitalteknik 3p - Kombinatorisk logik Innehåll Definition av kombinatorisk logik Olika sätt att representera kombinatorisk logik Minimering av logiska uttryck Boolesk algebra Karnaugh-diagram Realisering i av logiska funktioner i grindnät Ofullständigt specificerade funktioner BO

Definition av kombinatorisk logik X Y Utgångarnas värde, för en given tidpunkt, beror endast på värdet på ingångarna vid samma tidpunkt. Kombinatorisk logik har inget minne.

Olika sätt att representera logiska funktioner Sanningstabell Grindnät Boolesk algebra Normalform

Sanningstabell A Z B Logisk grind Logisk funktion Ingångar A B 1 Z = A • B Logisk funktion Ingångar A B 1 Utgång Z Sanningstabell

Grindnät

Boolesk algebra Algebraisk manipulering Visa att:

Normalformer Icke-minimalt standardsätt att skriva algebraiska uttryck En boolesk funktion kan skrivas på två normalformer Summa av produkter, SP-normalform Mintermer Produkt av summa, PS-normalform Maxtermer

Minterm Definitioner Produktterm Minterm Är en variabel eller en logisk produkt av två eller flera variabler Exempel: A, A’, AC, ABD Minterm En n-variabel minterm är en produktterm med n variabler. För en funktion av n variabler så är dess mintermer av n variabler. Exempel: A’BCD, A’B’C’D’, ABCD för f(A,B,C,D)

Minterm Samband mellan mintermer och sanningstabell En minterm är en produktterm som är 1 i exakt en rad i sanningstabellen Ingångar A B 1 f(A,B) Z rad 2 3 minterm A’B’ A’B AB’ AB Mintermerna 1 och 3 leder till att funktionen f(A,B) blir sann 1 3

SP-normalform Summa av produkt SP-normalform engelska: SOP (Sum-of-products) Ett algebraiskt uttryck som är en logisk summa (ELLER) av logiska produkter (produkttermer) Exempel: AB + AC, A + ABC SP-normalform Summan av mintermerna som motsvaras av sanningstabellens rader där utgången är 1 Notation:

Exempel: SP-normalform Ingångar A B 1 f(A,B,C) Z rad 2 3 minterm C 4 5 6 7 A’B’C’ A’B’C A’BC’ A’BC AB’C’ AB’C ABC’ ABC

Maxterm Definitioner Summaterm Maxterm Är en variabel eller en logisk summa av två eller flera variabler Exempel: A, A’, A+C, A+B+D Maxterm En n-variabel maxterm är en summaterm med n variabler. För en funktion av n variabler så är dess maxtermer av n variabler. Exempel: A’+B+C+D, A’+B’+C’+D’, A+B+C+D för f(A,B,C,D)

Maxterm Samband mellan maxtermer och sanningstabell En maxterm är en summaterm som är 0 i exakt en rad i sanningstabellen Ingångar A B 1 f(A,B) Z rad 2 3 minterm A+B A+B’ A’+B A’+B’ Maxtermerna 0 och 2 leder till att funktionen f(A,B) blir falsk

PS-normalform Produkt av summa PS-normalform engelska: POS (Product-of-sums) Ett algebraiskt uttryck som är en logisk produkt (OCH) av logiska summor (summatermer) Exempel: (A+B)(A+C), A(B+C) PS-normalform Produkten av maxtermerna som motsvaras av sanningstabellens rader där utgången är 0 Notation:

Exempel: PS-normalform Ingångar A B 1 f(A,B,C) Z rad 2 3 maxterm C 4 5 6 7 A+B’+C’ A’+B+C A’+B+C’ A’+B’+C A’+B’+C’ A+B+C A+B+C’ A+B’+C

Karnaugh diagram Representation av en funktion i en två-dimensionell sanningstabell (matris) Horisontella/Vertikala celler i matrisen skiljer sig bara i en variabel Hamming avstånd = 1 Om närliggande celler (mintermer) är 1, så täcks dem av en enda term Algebraisk princip för minimering i K-diagram

1 & 2 Variabel K-diagram Minterm 1 Gray-kodat

3 Variabel K-diagram

4 Variabel K-diagram

Användning av K-diagram Grafisk metod för minimering av uttryck Inringningar av mintermer för f Ger uttryck på summa-av-produktform Maxtermer för f Ger uttryck på produkt-av-summaform

Inringningar i K-diagram

Inringningar i K-diagram

Ofullständigt specificerade funktioner Vissa ingångskombinationer förekommer aldrig Vid minimering kan utgångsvärdet för dessa väljas fritt mellan 0 eller 1 Indikeras som ”don’t care” (d) eller – Exempel: kombinationerna 00, 01 förekommer aldrig Ingångar A B 1 f(A,B) Z - rad 2 3 Vid inringning i K-diagram kan – väljas som 0 eller 1 så att största inringningarna erhålls

Realisering i grindnät Ta fram grindnät för funktionen: C B A D f

SLUT på Föreläsning 2 Innehåll Definition av kombinatorisk logik Olika sätt att representera kombinatorisk logik Minimering av logiska uttryck Boolesk algebra Karnaugh-diagram Realisering i av logiska funktioner i grindnät Ofullständigt specificerade funktioner