Svensk grammatik ORDKLASSER 1.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Om verb Olika former Introduktionsfilm Hanna Hägerland
Advertisements

Ordklasser Substantiv Verb Pronomen Konjunktioner Adjektiv Adverb
Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
Grammatik Ordklasser.
adjektiv och substantiv
Vad har vi lärt oss? (What have we learned?)
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
ORDKLASSER 10 stycken Substantiv, verb, adjektiv, pronomen, adverb, preposition, räkneord, interjektion, konjunktion, subjunktion.
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
Svenska Grammatik.
Spanska grammatik Med Gustav och Lina.
Bestämd och obestämd form i adjektiv och substantiv
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
Ordklasser "Ordklass" är namn på en grupp av ord som fungerar på samma sätt, när du använder dem.
Grammatik.
Vad har vi lärt oss? (What have we learned?)
ADJEKTIV Camilla Nilsson, S:t Jörgens skola, Helsingborg –
Ordklasser.
Namn på saker Ord man kan sätta en, ett eller flera framför
Substantiv grupper Människor bror, vän, polis, tyska
presens, preteritum och futurum
att-ord talar om vad någon gör eller vad som händer
I spanska finns det tre ”sorters” verb.
Repetition satsdelar Vilka frågor ställs för att få fram p, s, dio, io? p= Vad händer? (bakar) s= Vem/vad + p? (Sara) dio= Vem/vad+p+s (en kaka) io= Till.
Ordklasser Substantiv Verb Pronomen Konjunktioner Adjektiv Adverb
Det svenska kulturarvet: spår 1
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
Grammatik & lyrik Arbetsområde Åk 7.
STOR BOKSTAV -I början av en mening… -Vid egennamn… -människor, djur
SPARKVIPA.
Substantiv.
Un poco de gramática Grammatik.
Svensk grammatik ORDKLASSER 1.
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
Obestämd artikel. I svenskan använder vi en/ett. I engelskan använder vi a/an som betyder både en och ett. a är det vanligaste ex) a boy (en pojke)¨ a.
 Alla ord hör till en ordklass.  Till vilken ordklass ett ord hör beror på: - vad ordet betyder - hur det böjs - hur det används.
Ordklasser Svensk grammatik Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
Presens, preteritum, perfekt och futurum Presens beskriver något som sker NU. Om vi ska uttrycka något som relaterar till nu använder vi: Perfekt: För.
Grammatik.
Presens Verb i presens beskriver något som händer nu men vi: använder också verb i presens när vi pratar om något allmänt. Det regnar på hösten eller Många.
Språkets uppbyggnad/grammatik Ordklasser. Substantiv – betecknar levande varelser, växter, föremål, ämnen, platser och abstrakta begrepp Olika typer av.
Grammatik ‏ ‏قواعد اللغة (‏نحو‏) Cvl-Sandviken. Ordklasser Substantiv الأسماء Verb الفعل ‏ Pronomen الضمائر Adjektiv الصفة Prepositioner حروف الجر Räkneord.
Skriva meningar i huvudsats Alla meningar måste innehålla minst ett verb. Verbet kommer alltid på andra plats i en huvudsats. En mening kan ha flera verb!
Ord som beskriver substantiv och pronomen
ORDKLASSER Svensk grammatik Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
Grammatik och språkriktighet
Futurum Framtid alltså
Grammatik - Språket om språket -.
En stor bil. Ett stort träd. Flera stora bilar. Flera stora träd.
Adjektiv.
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
Verb (Något man gör) Verb beskriver något som man gör. Verbet kan böjas i olika tempus. Tempus = tid. Verb kan beskrivas på olika sätt. Imperativ Infinitiv Presens.
Skriv stor bokstav och punkt i alla meningar. Kurs B: tala och skriva Skriv stor bokstav och punkt i alla meningar.
Morfologi – hur ord böjs och bildas
Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
SUBSTANTIV Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring.
Verb Verb är ord som berättar vad som händer eller vad någon gör
Adjektiv Adjektiv är ord som beskriver och ger information om substantiv och pronomen.
Grammatik - Ordklasser och satsdelar
Grammatisk terminologi I
Verb Ett verb talar om vad någon gör eller vad som händer.
Satsschema - Hur använder man det?.
Verb I denna PowerPoint kommer ni få veta lite om  verb I olika former och hur de används I den svenska grammatiken. 
Morfologi – hur ord böjs och bildas
Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
Presentationens avskrift:

Svensk grammatik ORDKLASSER 1

SUBSTANTIV Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring. 2

Substantiv är ord för t.ex. Saker: stol, boll, penna Människor, djur, växter: ballerina, häst, ros Känslor och tillstånd: lycka, glädje, fred Egennamn: Gösta, Lomma, Östersjön Ämnen: guld, luft, vatten Tid och mått: timme, eftermiddag, juli, meter 3

Egennamn – STOR BOKSTAV Egennamn stavas alltid med stor bokstav. Namn: Astrid Lindgren, Brunte, Fido Allt i kartboken: Sverige, Höje å, Malmö Företag/föreningar: Volvo, Konsum, Malmö IF 4

Konkret och abstrakt Substantiv vi kan se eller ta på är konkreta. T.ex. katt, bok, cykel, sol, gata Substantiv vi inte kan se eller ta på är abstrakta. T.ex. kärlek, frihet, fred, lycka, sorg, hat 5

Numerus - antal Plural – flera Singular – en/ett flera katter en katt flera bilar flera hus flera bord Singular – en/ett en katt en bil ett hus ett bord 6

Bestämd och obestämd form en speciell den bilen de bilarna det huset de husen Obestämd form vilken som helst en bil flera bilar ett hus flera hus 7

ADJEKTIV Adjektiv beskriver substantiv. adjektiv Adjektivtratten En… glad pigg gul arg prickig häftig död söt rutten stor ful …fisk. substantiv adjektiv 8

Adjektivets komparation Adjektivet kan kompareras (böjas) på tre sätt. 1. Regelbunden komparation 2. Oregelbunden komparation 3. Komparation med mer och mest 9

1. Regelbunden komparation Vid regelbunden komparation hänger man på ändelserna –are och –ast. Positiv Komparativ Superlativ glad gladare gladast snygg snyggare snyggast stark starkare starkast 10

2. Oregelbunden komparation Vid oregelbunden komparation förändras hela ordet. Positiv Komparativ Superlativ stor större störst gammal äldre äldst liten mindre minst 11

3. Komparation med mer och mest Ord som är väldigt långa eller slutar på –d måste man komparera med mer och mest. Positiv Komparativ Superlativ skadad mer skadad mest skadad komplicerad mer komplicerad mest komplicerad 12

VERB Verb talar om vad någon gör eller vad som händer. 13

Infinitiv – ”att-formen” Infinitiv är grundformen av ett verb. Den formen använder man när man ska slå upp verbet i en ordbok. Man kan alltid sätta ”att” framför ett verb i infinitiv. att läsa, att cykla, att handla, att sova, att… Infinitiv är grundformen av ett verb. Alltså den form man använder när man slår upp verbet i en ordbok. Man kan alltid sätta ordet ”att” framför ett verb i infinitiv. Ex: att måla, att hoppa, att läsa, att sjunga, att simma 14

Tema Verbet har tre temaformer. Infinitiv måla prata gå hoppa cykla Preteritum målade pratade gick hoppade cyklade Supinum målat pratat gått hoppat cyklat För att veta hur ett verb böjs i olika tempus (tidsformer) lär man sig ta tema på verben. Verbet har tre temaformer. 15

Svaga, starka och oregelbundna verb Man delar in verben i tre grupper efter hur de böjs när man tar tema på dem. 1. Svaga verb 2. Starka verb 3. Oregelbundna verb   Man brukar dela in de svenska verben i tre grupper efter hur de böjs när man tar tema på dem. 16

1. Svaga verb På svaga verb förändras inte ordstammen när man böjer ordet. Man lägger bara till ändelser. Infinitiv måla prata baka hoppa cykla Imperfekt målade pratade bakade hoppade cyklade Supinum målat pratat bakat hoppat cyklat Svaga verb är regelbundna eftersom ordstammen aldrig förändras när man böjer ordet. Man lägger bara till ändelser. 17

2. Starka verb När man böjer starka verb ändras vokalen i ordstammen. Det kallas avljud. Infinitiv Imperfekt Supinum bita bet bitit springa sprang sprungit bära bar burit 18

3. Oregelbundna verb Oregelbundna verb är verb som inte stämmer in på något av de andra sätten. Infinitiv Imperfekt Supinum se såg sett skilja skiljde skilt stödja stödde stött 19

Tempus = tid Tempus talar om när någonting händer. Gabbi målar en tavla. Presens Kalle målade inte. Imperfekt Louise har målat. Perfekt Kim hade målat. Pluskvamperfekt Sofia ska måla. futurum 20

a) Presens – nu… Presens berättar vad någon gör eller vad som händer just nu. Kalle skriver. Hanna hoppar. Lina leker. 21

Preteritum – igår… Imperfekt talar om vad någon gjorde eller vad som har hänt. Kalle skrev. Hanna hoppade. Lina lekte. 22

Perfekt – har … Perfekt talar om vad som har hänt eller vad någon har gjort. Kalle har skrivit. Hanna har hoppat. Lina har lekt. Obs! Perfekt består av både huvudverb och hjälpverb. 23

Pluskvamperfekt – hade… Pluskvamperfekt talar om vad som hade hänt eller vad någon hade gjort. Kalle hade skrivit. Hanna hade hoppat. Lina hade lekt. Obs! Pluskvamperfekt består av både huvudverb och hjälpverb. 24

Futurum – ska… Futurum talar om vad som ska hända eller vad någon kommer att göra. Kalle ska skriva. Hanna kommer att hoppa. Lina ska leka. 25