Handelsteori och internationell finansteori Repetition Handelsteori och internationell finansteori

Bruttonationalprodukten, BNP BNP definieras som allt som produceras inom ett land för slutlig användning, vi ska alltså inte räkna med det som företagen använder som insatsvaror. Men BNP kan också beräknas som summan av alla företags förädlingsvärden. Förädlingsvärde är företagets inkomster minus dess kostander för insatsvaror. Företagen använder förädlingsvärdet till att betala ut löner räntor och vinster. Förädlingsvärdena utgör därmed en stor del av hushållens samlande inkomster, nationalinkomsten.

Betalningsbalansen Betalningsbalansen har tre delar: Bytesbalansen Export och import av varor och tjänster Faktorinkomster (löner och kapitalavkastning) Löpande transfereringar (avgifter, gåvor arv etc.) Kapitalbalansen Kapitaltransfereringar (transfereringar som används till investeringar) Finansiella balansen Sparande och investeringar

Betalningsbalansen Sverige 2010 NX NFI NTU CA KA FA

Produktmarknad Hushåll Staten Företag Finansmarknad Faktormarknad Handels- och tjänstebalans (export och import) Produktmarknad Statens utlandstrans Hushållens utlandstrans Hushåll Staten Företag Finansmarknad Faktormarknad Finansiella balansen (Investeringar och nettoupplåning utomlands) Löner och kapitalavkastning till och från utlandet

Sammanfattning av nationalräkenskapernas viktigaste ekvationer   𝐵𝑁𝑃=𝐶+𝐼+𝐺+𝐸𝑋−𝐼𝑀 𝐵𝑁𝐼=𝐵𝑁𝑃+𝑁𝐹𝐼 𝐷𝑁𝐼=𝐵𝑁𝑃+𝑁𝐹𝐼+𝑁𝑇𝑈 𝑆= 𝑆 𝑝 + 𝑆 𝑜 =𝐼+𝐶𝐴 𝐼 𝑁 =𝐼−𝑎𝑣𝑠𝑘𝑟 𝑁𝑁𝑃=𝐵𝑁𝑃−𝑎𝑣𝑠𝑘𝑟 𝐶𝐴+𝐾𝐴+𝐹𝐴=0 Inflation: Den procentuella ökningen av prisnivån.

Definition av växelkurser En växelkurs (E) är priset på en valuta utryckt i en annan valuta. Eftersom växelkursen är relativpriset mellan två valutor kan det utryckas på två sätt. Antal enheter av den inhemska valutan som krävs för att köpa en enhet av den utländska valutan. Antal enheter av den utländska valutan som krävs för att köpa en enhet av den inhemska valutan. För att undvika missförstånd måste man därför vara noga med att ange hur man definierar växelkursen.

Appreciering och depreciering När värdet på en valuta ökar, dvs när man kan köpa fler enheter utländsk valuta för en enhet av den inhemska valutan, säger vi att valutan apprecierar. Om värdet sjunker säger vi att valutan deprecierar. Observera att orden appreciering och depreciering enbart används om växelkurser, inte om några andra priser. Om växelkursen noteras som utländsk valuta per inhemsk valuta innebär en appreciering att växelkursen ökar. När värdet ökar kan vi ju köpa mer utländsk valuta för en enhet av den inhemska valutan. Om växelkursen anges som inhemsk valuta per utländsk valuta innebär en appreciering att växelkursen minskar. När värdet ökar går det ju inte åt lika många enheter inhemsk valuta för att köpa en enhet utländsk valuta.

Efterfrågan på svenska kronor bestäms av efterfrågan på svenska exportvaror och på utlänningar benägenhet att spara i svenska kronor. Utbudet av svenska kronor bestäms av svenskars efterfrågan på importvaror och svenskars benägenhet att spara i utländsk valuta. När vi köper utländsk valuta måste vi sälja svenska kronor. €/SEK Växelkursen bestäms av skärningspunkten mellan utbud och efterfrågan. 𝑆 0 𝐷 0 SEK

Om efterfrågan på svenska varor och tjänster ökar, eller om fler vill spara i Sverige ökar efterfrågan på svenska kronor Om växelkursen noteras som utländsk valuta per inhemsk valuta är en rörelse uppåt en appreciering €/SEK Växelkursen apprecierar 𝐷 0 𝑆 0 𝐷 0 SEK

Arbitrage och icke-kursäkrad ränteparitet 𝑖= 𝑖 ∗ − 𝐹−𝐸 𝐸 Detta är den kursäkrade räntepariteten, covered interest rate parity. 𝑖= 𝑖 ∗ − 𝑒𝑥𝑝 𝐸 𝑡+1 −𝐸 𝐸 Detta är den icke-kursäkrade räntepariteten, uncovered interest rate parity. 𝑒𝑥𝑝 𝐸 𝑡+1 =𝐸∙ 1+ 𝑖 ∗ −𝑖 𝐸= 𝑒𝑥𝑝 𝐸 𝑡+1 1+ 𝑖 ∗ −𝑖

𝑖= 𝑖 ∗ − 𝑒𝑥𝑝 𝐸 𝑡+1 −𝐸 𝐸 𝑖=0,028− 1−𝐸 𝐸 𝑖= 𝑖 ∗ − 𝑒𝑥𝑝 𝐸 𝑡+1 −𝐸 𝐸 𝑖=0,028− 1−𝐸 𝐸 Vid växelkursen E = 1 är räntan: 𝑖=0,028− 1−1 1 =0,028 Vid växelkursen E = 1,02 är räntan: 𝑖=0,028− 1−1,02 1,02 =0,048 Vid växelkursen E = 0,98 är räntan: 𝑖=0,028− 1−0,98 0,98 =0,008

Absoluta köpkraftspariteten (Absoluta PPP-hypotesen): Om lagen om ett pris gäller för alla varor och tjänster bör den genomsnittliga prisnivån var samma i alla länder. 𝐸= 𝑃 ∗ 𝑃 Detta utryck talar om vad nominell växelkurs ska vara om den absoluta köpkraftspariteten är uppfylld. Den ska vara lika med den relativa prisnivån i de båda länderna. Relativa köpkraftpariteten ∆𝐸 𝐸 = ∆ 𝑃 ∗ 𝑃 ∗ − ∆𝑃 𝑃 = 𝜋 ∗ −𝜋 Detta kallas för den relativa köpkraftspariteten och innebär att växelkursförändringar ska vara lika med skillnaden i inflationstakt mellan de båda länderna.

Absolut och relativ köpkraftsparitet. Om den absoluta köpkraftspariteten är uppfylld är den relativa köpkraftspariteten också uppfylld. Men den relativa köpkraftspariteten kan vara uppfylld även om den absoluta inte är det. Om två länder har olika prisnivåer men skillnaden i prisnivå är konstant över tid är den relativa köpkraftspariteten uppfylld men inte den absoluta.

Den reala växelkursen. Den reala växelkursen anger hur våra priser utvecklas i förhållande till prisutvecklingen utomlands. Den reala växelkursen kan noteras på två sätt, antingen som inhemska priser dividerat med utländska priser eller som utländska priser dividerat med inhemska priser. I den här kursen anger vi den som inhemska priser genom utländska priser: Real växelkurs: 𝐸 𝑅 = 𝑃 𝑃 ∗ 𝐸 =𝐸∙ 𝑃 𝑃 ∗ => ∆ 𝐸 𝑅 𝐸 𝑅 = ∆𝐸 𝐸 +𝜋− 𝜋 ∗   Storleken på den reala apprecieringen är lika med summan av den procentuella nominella apprecieringen och inhemsk inflation minus utländsk inflation.

Skillnaden mellan real och nominell växelkurs Den reala växelkursen anger hur mycket inhemska varor som vi behöver för att byta till oss utländska varor. Den nominella växelkursen anger hur mycket inhemsk valuta som går åt för att köpa utländsk valuta. Den reala växelkursen och köpkraftspariteten Om den absoluta köpkraftspariteten är uppfylld är den reala växelkursen alltid lika med 1. Om den relativa köpkraftspariteten är uppfylld är den reala växelkursen oförändrad över tid.

På lång sikt bestäms växelkurser av handeln och därmed av priser, produktivitetsnivåer samt av preferenser för inhemskt respektive importerade varor. På kort sikt styrs växelkurserna av finansiella flöden och därmed av relativa räntenivåer 𝐸= 𝑒𝑥𝑝 𝐸 𝑡+1 1+ 𝑖 ∗ −𝑖 Förväntningar om framtida handel bestämmer folks förväntan om framtida nominell växelkurs Räntepariteten innehåller indirekt alla faktorer som bestämmer växelkursen.

Intern balans Ett mål med stabiliseringspolitiken är att minska konjunktursvängningarna Figur 4.1 Arbetslöshet i Sverige

Extern balans Ett annat mål med stabiliseringspolitiken är att hålla bytesbalansens saldo på en rimlig nivå. Om landet är skuldsatt krävs det överskott i bytesbalansen för att betala tillbaka utlandslånen. Om landet har stora tillgångar utomlands kan man unna sig underskott ett tag. Eftersom målet om extern balans handlar om uppbyggnad av skuldsättning är det i någon mån mer långsiktigt. Men om man bygger upp stora skulder mot andra länder kan det utlösa drastiska krisförlopp.

Stabiliseringspolitiska åtgärder: Expansiv penningpolitik: Riksbanken ökar penningmängden / sänker reporäntan. (När riksbanken sänker reporäntan, kommer de att sälja färre statsskuldsväxlar än vad som förfaller till inlösen. Pengar strömmar ut ur riksbanken, varvid penningmängden ökar) Åtstramande penningpolitik: Riksbanken minskar penningmängden / höjer reporäntan. Expansiv finanspolitik: Regeringen ökar offentlig konsumtion eller sänker skatten. (Med lägre skatter ökar hushållens disponibla inkomster och hushållens konsumtion ökar). Åtstramande finanspolitik: Regeringen minskar offentlig konsumtion eller höjer skatten. (Med högre skatter minskar hushållens disponibla inkomster och hushållens konsumtion minskar).

Vi kommer att använda två modeller: IS-LM-IRP-modellen ger oss aggregerad efterfrågan i ekonomin vid en given fix prisnivå. AS-AD-LAS-modellen får efterfrågan från IS-LM-IRP-modellen och interagerar den men aggregerat utbud för att ge oss inflationstakten.

ISLMIRP-modellen: 𝑀=𝑟∙𝑌−𝑞∙𝑖 𝐶= 𝑐 0 +𝑀𝑃𝐶∙ 𝑌− 𝑡 0 − 𝑡 1 ∙𝑌 𝐼=𝑎−𝑏∙𝑖 𝐸𝑋=𝑑−𝑗∙𝐸 𝐼𝑀=𝑘+ℎ∙𝐸+𝑀𝑃𝑍∙𝑌 𝐸= 𝑒𝑥𝑝 𝐸 𝑡+1 1+ 𝑖 ∗ −𝑖

Om vi matar in dessa parametrar och exogena variabler i datorn får vi följande IS-LM-IRP-modell: Y E

AS-AD-LAS-modellen Inflation LAS AD AS inflationsmål Y

Rapportera och förklara Ränta Växelkurs BNP/nationalinkomst Förklara C I G EX IM (förklara varje variabel från den/de variabler som ingår i dess ekvation) förklara Statsbudgetens saldo: 𝑆 𝑂 =𝑇−𝐺 Bytesbalansens saldo 𝐶𝐴=𝑁𝑋+𝑁𝐹𝐼+𝑁𝑇𝑈=𝐸𝑋−𝐼𝑀+0+0 AS-AD-LAS Inflation Sysselsättning Arbetslöshet

Mål för stabiliseringspolitiken BNP ska vara så nära LAS som möjligt. Outputgap = BNP – LAS ska vara så nära noll som möjligt. Inflationen ska vara så nära riksbankens inflationsmål som möjligt.

Trilemmat Fast växelkurs Avreglerad valutamarknad Varje Land, valutaområde, måste välja en sida i triangeln och tvingas då välja bort motstående hörn. Trilemmat Fast växelkurs Danmark Kina Avreglerad valutamarknad USA, Sverige, Euro-området Oberoende penningpolitik

J APPLICATION The Trade Balance and the Real Exchange Rate Barriers to Expenditure Switching: Pass-Through and the J Curve FIGURE 18-5 (2 of 2) J-kurvan (forts) Det innebär att nettoexporten TB = EX − IM till en början faller pga av dyrare import och konstant export. Först efter ett tag ökar den när importen minskar och exporten ökar. J

Penningpolitikens laggar J-kurve-hypotesen anger att effekten på bytesbalansen av en depreciering kan vara negativ. Det är dock enbart på riktigt kort sikt i länder där importpriser noteras i utländsk valuta. På lite längre sikt är den positiv precis som vi antagit i IS-LM-IRP-modellen. Men den kommer att slå igenom först ut först efter 1 till 2 år p.g.a. att det tar tid innan importörer lägger hittar nya leverantörer efter en depreciering. Långsiktiga elasticiteter är större än kortsiktiga. Så penningpolitikens effekt på exporten kommer först efter en tids fördröjning. Även effekten på investeringar har en viss fördröjning eftersom det tar viss tid från det att företagsledningen beslutar att bygga en ny fabrik till dess att bygget startar. Därför räknar riksbanken med att en förändring av reporäntan påverkar efterfrågan först efter 1 till 2 år. Riksbankens beslut kan därför inte baseras på inflationen just nu utan på prognoser om vad inflationen kommer att vara om 2 år.

Finanspolitikens lagg I höst kommer riksdagen att besluta om en budget för 2015 som kommer att ange statens konsumtion och vilka skattesatser som kommer att gälla under 2015. Så redan i år måste man besluta om finanspolitiken nästa år ska vara expansiv eller åtstramande. Därför måste finanspolitiken baseras på prognoser om hur konjunkturläget kommer att vara om ett år.

Klassiska handelsmodellen. MRT beror inte av hur mycket vi producerar av respektive vara, produktionsmöjlighetskurvan en rät linje. Repetera genom att lösa uppgift 3.2

Konsumtion och produktion utan handel Bilar Bilar USA Indien Tyg Tyg Preferenserna är lika i båda länderna, indifferenskurvorna har samma utseende. Men produktionsmöjlighetskurvorna skiljer sig åt. Relativpriset blir olika i de båda länderna. I USA är bilar billiga och tyg dyrt. I Indien är tyg billigt och bilar dyra.

Produktion med handel Bilar Bilar Tyg Tyg USA Indien p p Tyg p Tyg p När relativpriset blir lika i båda länderna, kommer USA att öka bilproduktionen och minska produktionen av kläder. (priset på kläder sjönk och priset på bilar ökade) Indien kommer att öka produktionen av kläder och minska produktionen av bilar. (priset på bilar sjönk och priset på kläder ökade)

Konsumtion med handel Bilar Bilar Tyg Tyg USA Indien p k k p k p Tyg p k Tyg Konsumtionen av tyg ökar i USA när tyg blir billigare. Konsumtionen av bilar minskar eftersom de blev dyrare. Konsumtionen av bilar ökar i Indien när de blir billigare medan konsumtionen av tyg minskar eftersom tyg blev dyrare.

Konsumtion med handel Bilar Bilar Tyg Tyg USA Indien p export k k import import p export k p p k Tyg Tyg USA exporterar bilar, dessa bilar importeras av Indien. Indien exporterar tyg som importeras av USA.

Faktorprisutjämning och inkomstfördelning: USA: Efterfrågan på bilar ökar eftersom det nu också finns en efterfrågan från Indien, priset på bilar stiger, Produktionen av bilar ökar Efterfrågan på amerikanskt tyg minskar eftersom konsumenterna köper importerat tyg istället, priset på tyg sjunker, Produktionen av tyg minskar Ökad efterfrågan på kapital, minskad efterfrågan på arbetskraft Kapitalavkastning ökar, löner sjunker Nationalinkomsten i USA steg eftersom man nu kan köpa mer konsumtionsvaror när man säljer produktionen, men arbetarna får en lägre andel av nationalinkomsten.

Faktorprisutjämning och inkomstfördelning: Indien: Efterfrågan på tyg ökar eftersom det även finns en efterfrågan från USA, priset på tyg stiger, Produktionen av tyg ökar Efterfrågan på indiska bilar minskar eftersom konsumenterna köper importerade bilar istället, priset på bilar sjunker, Produktionen av bilar minskar. Ökad efterfrågan på arbetskraft, minskad efterfrågan på kapital Löner ökar, kapitalavkastning sjunker Nationalinkomsten i Indien steg eftersom man nu kan köpa mer konsumtionsvaror när man säljer produktionen, men kapitalägarna får en lägre andel av nationalinkomsten.

Faktorprisutjämning Utan handel: När vi börjar handla: När kapitalavkastning stiger och löner sjunker i USA sjunker vänsterledet När lönerna stiger och kapitalavkastningen minskar i Indien ökar högerledet. Handeln ökar tills: För då är alternativkostnaden i varuproduktionen, MRT, samma i båda länderna. Det finns inte längre anledning att importera tyg från Indien.

Inombranschhandel Produktcykelteorin Linder hypotesen Skalfördelar Den största delen av inombranschhandel sker i heterogena produkter, exempelvis bilar och mobiltelefoner där olika märken och modeller skiljer sig åt. Vi kommer att diskutera tre olika teorier för inombranschhandel: Produktcykelteorin Linder hypotesen Skalfördelar

Produktcykelteorin Denna teori bygger på att förutsättningar för produktion och konsumtion av en produkt förändras över tiden. Länder specialiserar sig på olika faser i produktens ”livscykel”. I-länder producerar nyutvecklade produkter U-länder producerar färdigutvecklade produkter i stora serier

Första fasen: Nyutvecklade produkter säljs till ett högt pris, kräver närhet till köpstarka konsumenter. Produktutveckling kräver högutbildad arbetskraft, både för att utveckla produkten och produktionsmetoderna Nyutvecklade produkter kommer därför i första hand att såväl produceras som konsumerar i rika länder med höga inkomster och högutbildad arbetskraft.

Andra fasen: Produkten är nu så standardiserad att den av kostnadsskäl flyttas till länder med billig arbetskraft. Eventuellt också så billig att den börjar säljas där. Landet där produkten utvecklades blir nu importör av produkten.

Linder Hypotesen Inhemska producenter riktar in sin produktion mot den inhemska befolkningen. När ett företag behöver en större marknad och beslutar sig för att exportera är det lättast att exportera till länder med likartad efterfrågan, där konsumenterna har likartade preferenser. Oftast är det ett land med ungefär samma inkomstnivåer Men konsumenterna vill också ha en variation av olika märken och modeller. Därför kan det också finnas en efterfrågan på att importera samma typ av produkt från utländska producenter. Teorin kan vara en del i förklaringen av den ökande inombranschhandeln mellan länder med likartad inkomstnivå.

Skalfördelar och inombranschhandel På en marknad med en årlig försäljning av 100 000 bilar kanske det uppkommer 4 märken som säljer 25 000 bilar var. På en större marknad med en årlig försäljning av 1 000 000 bilar kanske det uppkommer 10 märken som säljer 100 000 bilar var. På den större marknaden har vi lägre produktionskostnader och större valfrihet för konsumenterna. Internationell inombranschhandel är ett sätt att skapa en större marknad.

Välfärdseffekter av arbetskraftsrörelser mellan länder Land A Land B Lön Lön Sl Sl’ Sl’ Sl WA d c W’A W’B WB b D g D Arbetskraft Arbetskraft Land A: Nationalinkomsten ökar med area b + c Arbetsgivarna tjänar yta d p.g.a. av lägre lön och ruta c p.g.a. mer arbetskraft. Arbetarna som redan bodde där förlorar area d. Arbetarna som flyttar in tjänar yta b men förlorar g. (Area b är dock större)

Välfärdseffekter av arbetskraftsrörelser mellan länder Arbetare flyttar från B till A Land A Land B Lön Lön Sl Sl’ Sl’ Sl WA d c W’A W’B i h WB b D g D Arbetskraft Arbetskraft Land B: Nationalinkomsten minskar med area g + h Arbetsgivarna förlorar yta i p.g.a. av högre lön och ruta h p.g.a. färre arbetare. Arbetarna som stannar tjänar area i. Arbetarna som flyttar tjänar yta b men förlorar g. (Area b är dock större)

Välfärdseffekter av kapitalrörelser mellan länder Land A investerar i Land B Kapital-avkastning Kapital-avkastning Land A Land B Sk’ Sk Sk Sk’ RB R’A R’B d c RA g b D D Kapital Kapital Land A: BNP minskar med area b + c Kapitalägarna förlorar yta b men tjänar yta g och d. Arbetarna förlorar area d och c.

Välfärdseffekter av kapitalrörelser mellan länder Land A investerar i Land B Kapital-avkastning Kapital-avkastning Land A Land B Sk’ Sk Sk Sk’ RB i h R’A R’B d c RA g b D D Kapital Kapital Land B: BNP ökar med area g + h Kapitalägarna förlorar yta i. Arbetarna tjänar area i + h Area g betalas till kapitalägarna i Land A.