Kombinatoriska byggblock

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
En övning i att formulera sig matematiskt
Advertisements

Digitalteknik, fortsättningskurs 2012 Föreläsning 16 Inför tentan
William Sandqvist Booles Algebra Genom att representera logiska uttryck på matematisk form, där sammanfognings-orden OR och AND motsvarade.
William Sandqvist Booles Algebra Genom att representera logiska uttryck på matematisk form, där sammanfognings-orden OR och AND motsvarade.
EDA Digital och Datorteknik
En övning i att formulera sig matematiskt
William Sandqvist Maurice Karnaugh Karnaugh-diagrammet gör det enkelt att minimera Boolska uttryck! William Sandqvist
Operatorer.
EDA Digital och Datorteknik
IS1500 Datorteknik och komponenter
BUSSKRETSAR eller busshanteringskretsar. Det mest centrala i en dator anses vara huvudbussen Ordet buss kommer från latinets omnibus = ”till för alla”
Grundläggande programmering
EDA Digital och Datorteknik
Digitalteknik 7.5 hp distans: 5.1 Generella sekvenskretsar 5.1.1
Beräkna en ekvation (metod 1)
EDA Digital och Datorteknik
Föreläsning 2: Grundläggande informationsteori
EDA Digital och Datorteknik
Metoder för att räkna addition och subtraktion
Matematik A - Introduktion
Styrteknik: Programmering med MELSEC IL PLC2A:1
Grundläggande programmering
Multiplexern som kombinatorisk krets
Styrteknik: Grundläggande logiska funktioner D2:1
Styrteknik: MELSEC FX och numeriska värden PLC2C:1
Bråk Text och bild från wikipedia. Vad är bråk 1/3 5/8 1/27 3 _
Digitalteknik 7.5 hp distans: Realisering av logik med PLD och VHDL1.4.1 En kretsrealisering med VHDL består av fyra huvudmoment Specifikation Beskrivning.
Vad kännetecknar ett sekvensnät?
William Sandqvist Binärkod och Graykod 7 Bitars Kodskiva för avkodning av vridningsvinkel. Skivans vridnings-vinkel finns tryckt som binära.
Digitalteknik 7.5 hp distans: 4.6 Adderare 4.45 Adderare Addition av två tal innebär att samma förfarande upprepas för varje position i talet. För varje.
DIGITAL DESIGN INLEDNING Allmänt och kursens hemsidor Analogt och digitalt Booleska variabler Binära tal Positiv och negativ logik (Aktiv hög och låg logik)
William Sandqvist IS1500 Datorteknik William Sandqvist
Styrteknik: Boolesk algebra D1:1
Satslogik, forts. DAA701/716 Leif Grönqvist 5:e mars, 2003.
William Sandqvist Binärkod och Graykod 7 Bitars Kodskiva för avkodning av vridningsvinkel. Skivans vridnings-vinkel finns tryckt som binära.
William Sandqvist Tillståndsmaskiner  Moore-automat  Mealy-automat William Sandqvist
Kronljusströmställaren 0, 1, 2, 3
Shannon dekomposition
Anders Sjögren Operatorer. Anders Sjögren Operand(er)
Föreläsning 3 Väsentliga delar i ett Javaprogram Input i paketet extra
16 July 2015 IS1500 Datorteknik och komponeneter, föreläsning DC-F2 1 IS1500 Datorteknik och komponenter Föreläsning DC F2 Kretsar med återkoppling Minnen.
William Sandqvist Låskretsar och Vippor Låskretsar (latch) och vippor (flip-flop) är kretsar med minnesfunktion. De ingår i datorns minnen.
Att räkna med bokstäver
Lars Madej  Talmönster och talföljder  Funktioner.
Nätverk – optisk fiber Störningsfri Avlyssningssäker Snabb överföring Klarar långa avstånd Dyr Ömtålig.
Aritmetik - tal. Delbarhet Ett tal är delbart med ett annat om kvoten blir ett heltal Alla jämna tal är delbara med 2 Alla tal var siffersumman är delbart.
GENOMGÅNG 1.3 TAL I BRÅKFORM. Delbarhetsregler Alla jämna tal är delbara med 2. t.ex. 2, 14 och 78 Att vara delbar med betyder att det går jämnt ut då.
Kajsa Bråting  H. Sollervall: Tal och de fyra räknesätten, Studentlitteratur.
Kap 1 - Algebra och linjära modeller
Aritmetik 6
X Matte-Doobidoo Kap 1.
Kapitel 2, mattespananrna
Y 1.2 Addition och subtraktion av bråk
Kombinatoriska byggblock
Digitala tal och Boolesk algebra
Digitalteknik 3p - Kombinatoriska Byggblock
Digitalteknik 3p - DA- och AD-omvandling
Digitalteknik 3p - Sekvenskretsar
Digitalteknik 3p - Kombinatorisk logik
Bengt Oelmann -- copyright 2002
Kombinatoriska byggblock
Digitalteknik 3p - DA- och AD-omvandling
Konstruktion av kombinatorisk och sekventiell logik
Digitalteknik 3p - Kombinatoriska Byggblock
GRNMATC – KAP 4 BRÅK.
Produkt 12 · 35 = 420. Produkt 12 · 35 = 420 Tusentalssiffra.
Y 5.3 Kombinatorik Kombinationer
Digitalteknik 3p - Kombinatorisk logik
Digitalteknik 3p - Kombinatoriska Byggblock
Z 1.3 Räkna med negativa tal
Presentationens avskrift:

Kombinatoriska byggblock Digitalteknik 3p - Kombinatoriska Byggblock Kombinatoriska byggblock Innehåll Aritmetiska operationer Addition Subtraktion Multiplikation Kodare och avkodare Multiplexer och demultiplexer Paritetskretsar BO

Introduktion En del kretsar används så ofta att de inte konstrueras på nytt utan återanvänds som ett grundläggande byggblock Exempel på sådana typer av byggblock Kod-omvandlare Multiplexer Aritmetiska enheter (+, -, ·)

Binär avkodare Konverterar ett n-bitars binärt tal till ett 2n-bitars One-hot kod Binär 00 01 10 11 1 2 3 a1a0 One-hot 0001 0010 0100 1000 1 2 3 u3u2u1u0 u3 u2 u1 u0 a1 a0 Det binära talet A (A={a1,a0}) sätter utsignalen uA till ’1’ och övriga utsignaler till ’0’.

Exempel på användning av binär 2-4 avkodare Enhet 3 enable A=1 1 2-4 avkodare Enhet 2 enable u3 u2 u1 u0 a1 a0 Enhet 1 enable Enhet 0 enable Väljer ut endast en enhet av flera

Avkodare med enable Med enable-signal kan man från 2-4 avkodare bygga större avkodare 00 01 10 11 a1a0 0000 u3u2u1u0 1 0001 0010 0100 1000 E u3 u2 u1 u0 a1 a0 E

4-16 avkodare A=1010 =10102  a3 = 1 a2 = 0 a1 = 1 a0 = 0 1 u3 u2 u1 1 u15 1 a1 u14 a0 u13 u12 u3 u2 u1 u0 a1 a0 E u11 u10 E u9 u3 u2 u1 u0 a1 a0 E A=1010 =10102  a3 = 1 a2 = 0 a1 = 1 a0 = 0 u8 a3 u3 u2 u1 u0 a1 a0 E a2 u7 u6 u5 u4 u3 u2 u1 u0 a1 a0 E u3 u2 u1 u0

Kodare Har ”invers” funktion av en avkodare 2-4 avkodare 4-2 kodare 1 u3 u2 u1 u0 a1 a0 u3 u2 u1 u0 a1 a0 En och endast en ingång till kodaren får vara ’1’.

Exempel på användning av binär 4-2 kodare u3 u2 u1 u0 a1 a0 Enhet 3 larm Enhet 2 Enhet 1 Enhet 0 1 A=2 4-2 kodare Enhet 2 larmar A=2 Vad händer om två enheter larmar samtidigt ?

Prioritetskodare Ingångarna har inbördes prioritet När mer än en ingång är aktiv så genereras en kod för den ingång som har högst prioritet Exempel: Låt insignal 3 ha högst prioritet, 2 näst högst, o.s.v u3 u2 u1 u0 a1 a0 4-2 kodare c3 c2 c1 c0 p3 p2 p1 p0 prioritering 1 1 1 p3 = c3 p2 = p2·c3’ p1 = p1·c3’ ·c2’ p0 = p0·c3’ ·c2’ ·c1’

Multiplexer Ett binärt tal (S) kontrollerar vilken av ingångarna (Ij) som ska bestämma utsignalens (Z) värde I3 I2 I1 I0 Z 4-1 MUX s1 s0 I3 I2 I1 I0 Z 4-1 MUX s1 s0 Ingångar 1 1 S=2  värdet av I2 visas på Z utgång kontroll 1

Demultiplexer Ett binärt tal (S) kontrollerar vilken av utgångarna (zj) som ska tilldelas värdet av ingången (i) z3 z2 z1 z0 i 1-4 DEMUX s1 s0 z3 z2 z1 z0 i 1-4 DEMUX s1 s0 Utgångar 1 Ingångar 1 kontroll S=3  värdet av i visas på z3

1-16 DMUX z15 z14 z13 z12 z11 z10 z9 z8 z7 z6 z5 z4 z3 z2 z1 z0 i s1s0 X x i=x S={1,1,1,0} = 1310

Exempel på användning av MUX och DMUX Sändare 3 Mottagare 3 i3 i2 i1 i0 z s1s0 z3 z2 z1 z0 i s1s0 =2 =0 Sändare 2 Mottagare 2 Uppkoppling mellan ”sändare 2” och ”mottagare 0” Sändare 1 Mottagare 1 Sändare 0 Mottagare 0 sändarval mottagarval

Addition 1 01 1 01 1 00 00 1 01 heladderare c4 a4 b4 c5 s4 c3 a3 b3 c4 Minnessiffror (eng. carry bits) 1 01101 01100 11001 + 1 01 c4 a4 b4 c5 s4 a b cout cin 1 01 c3 a3 b3 c4 s3 a b cout cin 1 00 c2 a2 b2 c3 s2 a b cout cin 00 c1 a1 b1 c2 s1 a b cout cin 1 01 c0 a0 b0 c1 s0 a b cout cin heladderare s4 s3 s2 s1 s0

Heladderare (eng. Full-adder) Funktion Utför 1-bits addition 1 bit för summa 1 bit för carry-out (minnesbit) a b cout cin a0 b0 c0 s0 c1 FA b a cin 1 s cout Minimering av K-diagram

Fler-bits adderare N-bitars adderare Kaskadkopplade Full-adderare cout cin a0 b0 s0 FA a1 b1 s1 a2 b2 s2 a3 b3 s3 aN-1 bN-1 sN-1 cN Symbol: a b cin s cout N Adderare

Subtraktion Subtraktion i två-komplement Differens = subtraktor – subtrahend Ta fram två-komplementet av subtrahenden Addera subtraktorn och subtrahenden … Differens = subtraktor + (-subtrahend) Exempel: Beräkna 3 – 5 som är 8-bitars tal 310 = 00000011 510 = 00000101 Två-komplement -510 = 11111011 00000011 11111011 + 11111110 = -210

Subtraherare 4-bitars subtraherare: d = a - b 4-bits subtraherare 1 a0 b0 a1 b1 a2 b2 a3 b3 cin s0 s1 s2 s3 d0 d1 d2 d3 4-bits adderare 4-bits subtraherare Invertera b och addera 1 (cin = 1) är det samma som två-komplementet av b

Binär multiplikation Exempel: Utför multiplikationen 2 × 3 10  11 10 10 110 = 6 Operationer i en multiplikation b1 b0 a1 a0  Bitvis produkt genom OCH-operation Summering av delprodukterna + Delprodukter a1b0 a0b0 a1b1 a0b1 p3 p2 p1 p0 Produkt

2 2 bitars multiplikator & b0 b1 a0 b0 a1 b0 a0 b1 a1 b1 a b Cout Cin s p0 p1 p2 p3 X Y Z 0 0 0 0 1 0 1 0 0 1 1 1 1-bits multiplikation & X Y Z

Felupptäckande koder Modell för informationsöverföring Sändare 01101100 Sändare Mottagare Kanal Kan t.ex. vara: fasta telenätet mobila nätet Fiberoptiskt nät

Felupptäckande koder Paritetsbit som felupptäckande kod Sändare Mottagare Kanal 01101100 01100100 FEL: 10 01101100 01100100 Lägg till paritetsbit (jämn paritet): Så att antalet ettor blir jämt, inklusive paritetsbiten Mottagaren räknar antalet ettor i ordet. Upptäcker att antalet är udda. Fel i överföring har upptäckts.

Paritetskretsar Krets för jämn paritet Ger ’1’ ut om antalet 1:or in är jämnt Jämn paritet 01100100 Jämn paritet 01101100 1 Exempel på 4-bitars paritetskrets med xor-grind 1 =1 1 Udda paritet Jämn paritet 1 1 1

Digitalteknik 3p - Kombinatoriska Byggblock SLUT på Föreläsning 5 Innehåll Kodare och avkodare Multiplexer och demultiplexer Aritmetiska operationer Addition Subtraktion Multiplikation Paritetskretsar BO