Hot och hat mot förtroendevalda Utbildning steg 2 Fakta: Vem drabbas och vem hotar? Bo Per Larsson På uppdrag av SKL
Utbildning i fem steg Att vara förtroendevald Fakta: Vem drabbas och vem hotar? Roller och ansvar i att förebygga och omhänderta hot och hat Samtalstonen i det politiska samtalet Systematiskt arbete för att förebygga hat och hot
Politikernas trygghets-undersökning 2017 (BRÅ Rapport 2017:9) - Avser mellanvalsåret 2016. - Skickades till samtliga ordinarie ledamöter i riksdag och landstings- och kommun-fullmäktige. - Besvarades av ca 8000 förtroendevalda, dvs 60,3 procent av de tillfrågade.
Utsatta för trakasserier, hot och våld 2016 utsattes Nästan 2 000 förtroendevalda (25 %) för hot/trakasserier vid 17 300 tillfällen . Drygt 300 förtroendevalda (4%) för våld, skadegörelse och stöld vid 3 600 tillfällen. Andelen utsatta är lägre än valåret 2014 (28 %) men högre än 2012 (20 %).
En händelse kommer sällan ensam
Mest utsatta Politiker som har ledande uppdrag och som exponeras Ordföranden (37 %) Hel- och deltidspolitiker (53 % resp. 32 %) Mycket kända bland allmänheten (38 %) Politiker som är aktiva på internet/i sociala medier Mycket aktiva på internet/sociala medier (58 %) Ganska aktiva på internet/sociala medier (41 %) Övrigt Yngre mer utsatta än äldre (40 % <30 år) Män med utländsk bakgrund (34 %)
Typ av förövare Källa: Brå 2017:9
Vad den utsatte förknippade händelsen med Källa: Brå 2017:9
Vad ville förövaren uppnå? Proaktiva motiv 37 % Påverka beslutsfattande 23 % Få den förtroendevalda att sluta 14 % Reaktiva motiv 25 % Visa missnöje 21 % Hämnas 4 % Förolämpa/förödmjuka 30 % Okänt motiv 9 % Källa: Brå 2017:9
Konsekvenser av utsatthet och oro Har övervägt att Utsatta Lämna specifikt uppdrag 21 % Lämna samtliga uppdrag 20 % Tvekat inför beslut/åtgärd 16 % Har påverkats genom att faktiskt ha Lämnat specifikt uppdrag 5 % Lämnat samtliga uppdrag 3 % Fattat annat beslut/vidtagit annan åtgärd 4 % Undvikit engagera sig/uttala sig i fråga 29 % Någon form av påverkan: 44 % Färre påverkas i kommuner som har en handlingsplan! Källa: Brå 2017:9
Låg benägenhet att polisanmäla Hot och trakasserier Polisanmält 16 % Rapporterat 45 % Våld, skadegörelse och stöld Polisanmält 41 % Rapporterat 55 % Skäl att inte polisanmäla Tror inte anmälan leder till något 27 % Ansågs som en del av uppdraget 23 % Upplevdes som småsak/bagatell 20 %
Några slutsatser Hot och trakasserier utgör ett reellt hot mot demokratin. Vissa kategorier förtroendevalda och vissa situationer är särskilt utsatta Förövarna tillhör olika kategorier och agerar olika. Många förtroendevalda anser att hot och trakasserier ingår i uppdraget. Färre förtroendevalda påverkas när kommunen har en handlingsplan.
Vilka är Dina erfarenheter? Känner du igen situationerna? Har du varit med om något liknande? Hur tänkte och agerade du då?