Lektion 3 - växelverkan med Jordens magnetosfär

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Rymdfysik och rymdteknik
Advertisements

Att dras in mot föremålets mitt
10.3 Magnetism.
Atomfysik.
Universum
Vad är skillnaden på klimat och väder?
Elektricitet och magnetism 2
Speciella Relativitetsteorin
En Resa i Universum.
BACK Hur uppstår norrsken? Institutet för Rymdfysik Docenturnämndens Representant: Prof. Ulrik Gelius Fysiska Institutionen Ämnesrepresentant: Prof. Mats.
Astronomi Hästhuvudnebulosan Neil Armstrong – rymdresenär.
Solaktiviteten och klimatförändringar
Universum Högstadiet Mellanstadiet
STJÄRNOR Solen - en relativt liten stjärna av miljarders miljarder stjärnor i universum Klot bestående av heta gaser, främst helium och väte I solens centrum.
Rymden, Solen och Norrsken
Föreläsningar Solen och solobservationer Solaktiviteten
Materia Sammanfattning.
Universum Föreläsning 2A.
Per Olof Hulth Fysikum Stockholms universitet Neutrinon, nyckeln till universums hemligheter? Per Olof Hulth Fysikum Stockholms universitet.
Lektion 2 Solaktiviteten.
- Atommodellen & periodiska systemet
Solstormars effekt på Jorden Höstens stora solutbrott och konsekvenser av dessa i Sverige Inledning Det finns två sorters stormar från solen: Soleruptioner.
Presentationsmaterial för grundskoleklasser
Lektion 3 Rymdväderseffekter och prognoser. Halo koronamassutkastning den14 juli, 2000.
Släktingarna som påverkade fysikens utveckling
Stjärnor Stjärnor uppträder ofta i grupper
Solaktiviteten och klimatvariationer Henrik Lundstedt, Institutet för rymdfysik, avd för solär-terrest fysik, Lund * Tänk först.
AMANDA Att söka efter universums hemligheter på sydpolen.
Atom och kärnfysik.
Elektricitet och magnetism
Kosmologi 3 Universums framtid.
ATOMEN.
Repetition.
Solen I vårt solsystem finns solen i centrum, en stor och varm stjärna som alla planeter kretsar kring, eftersom solen har så stark dragningskraft. Solen.
Jupiter.
Per Olof Hulth Fysikum Stockholms universitet Neutrinon, nyckeln till universums hemligheter? Per Olof Hulth Fysikum Stockholms universitet.
Tre strålningstyper från atomkärnan
Bilder astronomibegrepp
Metaller 3 Sid
Att leva med solen Henrik Lundstedt Institutet för rymdfysik, Avd.för solär-terrest fysik Scheelevägen 17, Lund.
Tryck. Tryck=kraft per areaenhet 1 Pa = 1N/m 2.
ASTRONOMI. 1. Solens yta kallas fotosfären. a) Solens yta är ca 5500°C. I solens centrum är det däremot ca 15 miljoner °C! b) Vid höga temperaturer ser.
Henrik Lundstedt, Institutet för rymdfysik, Lund ( Rymdmiljön och rymdvädret q Heliosfären q Solen och inter- planetära mediet q Planeternas.
Lektion 4 - rymdväder, effekter och prognoser Internationella rymdvädersinitiativ Internationella rymdvädersinitiativ Förutsägelser med AI Förutsägelser.
Lektion 4 - rymdväder, effekter och prognoser Effekter Effekter Förutsägelser med AI Förutsägelser med AI Internationella rymdvädersinitiativ Internationella.
Lektion 3 - solaktiviteten II Kromosfären Kromosfären Koronan Koronan Solvinden Solvinden.
Lektion 4 - rymdväder, effekter och prognoser Internationella rymdvädersinitiativ Internationella rymdvädersinitiativ Förutsägelser med AI Förutsägelser.
SOHO har gett oss helt en ny bild av solens aktivitet.
Magnetism och elektricitet
Sönderfall.
Lektion 3 - solaktiviteten
Solen Diameter: Massa: Täthet: Solen består av: Temperatur: km (109 ggr Jorden) Massa: 1.99x1030 kg ( Jorden) Täthet: Kärnan.
Atom och kärnfysik.
Kursens budskap Solens aktivitet bestäms av magnetfältet och plasmats växelverkan. Solen är hela tiden aktiv. Magnetfältet förbinder.
Atomens byggnad del 1 Vi ritar grundämne 1-20!.
Lektion 4 - rymdväder, effekter och prognoser
Lektion 3 - solaktiviteten II
Lektion 2 - solaktiviteten I
Kursens budskap Solens aktivitet bestäms av magnetfältet och plasmats växelverkan. Solen är hela tiden aktiv. Magnetfältet förbinder.
Att leva med solen Henrik Lundstedt
Vem är vi? Vad gör vi? Vi vill berätta om:
Lärare Mats Hutter Leif Hjärtström
Solen Diameter: Massa: Täthet: Solen består av: Temperatur:
Solen Diameter: Massa: Täthet: Solen består av: Temperatur: km (109 ggr Jorden) Massa: 1.99x1030 kg ( Jorden) Täthet: Kärnan.
Solaktiviteten och klimatvariationer
Solaktiviteten och klimatvariationer
Vår nya bild av solen Lektion 3 - Solaktiviteten 2
Vår nya bild av solen Lektion 3 - Solaktiviteten 2
Lektion 2 - solaktiviteten I
Lektion 3 - solaktiviteten II
Presentationens avskrift:

Lektion 3 - växelverkan med Jordens magnetosfär Interplanetära rymden Växelverkan med Jordens magnetosfär

Solen Diameter: Massa: Täthet: Solen består av: Temperatur: 1 390 000 km (109 ggr Jorden) Massa: 1.99x1030 kg (330 000 Jorden) Täthet: Kärnan 151x103 kg/m-3 Medel 1.41x103 kg/m-3 Solen består av: Väte (ung. 90%) Helium (ung. 10%) C,N,O (ung 0.1%) Temperatur: Kärnan 15 milj Fotosfären 5800 K Kromosfär 4300-10^4K Koronan 1-30 milj K 4 protoner --> He + 2 positroner + 2 neutrinos + 2 fotoner (26.2 MeV)

Halo koronamassutkastning den14 juli, 2000

Soleruptioner och solbävningar

Tornados på solen

Solvinden Förutsades från kometstudier på 1940-talet Påvisades teoretiskt av Parker 1959 Mättes in situ på 1960-talet

Varför har vi en solvind? Antag att koronan är statisk och energin transporteras via ledning. T0=106K. Då blir T(1 ae)=105K För blir p alldeles för stort jämfört med observerat interstelärt tryck. Alltså måste koronan expandera och vi har en solvind.

Solvindekvationer

Solvindsekvationer

Lösning av solvindsekvationer

Koronahål (Yohkoh)

Koronahål (polar plumes)

Källan till den snabba solvinden

Solvinden Typiska värden V: 450km/s N: 5partiklar/cm3 T: 105 K B: 5nT Solvinden består av protoner, elektroner och 3-4% alfa partiklar

Interplanetära magnetfältet - Bartels diagram

Synoptic chart

Fotosfäriska magnetfältet Dagliga mätningar av solens fotosfäriska magnetfält vid WSO användes för beräkning av koronans magnetfält enligt ”potential field model”.

Koronaneutrala linjen

Heliosfäriska strömytan

Heliosfäriska strömytan Nära maximum Juli-augusti 2000 Vid minimum Oktober 1996

Solens storskaliga magnetfält vid polerna

Sammanfattning Snabba solvinden kommer från öppet magnetfält i koronahål. Långsam solvind kommer från ”coronal streamers”. Koronamassutkastningar kommer också i ”coronal streamers” och heliosfäriska strömytan områden.

Jordens magnetosfär och jonosfär

Ringströmmen

Auroral electrojet strömmar

Lokala jordmagnetiska fältet

Norrskensovalen

Norrsken sett från satellit

Det gjorde man också den 15-16 juli, 2000! Norrsken sågs så långt söder ut som Italien den 6-7 April, 2000! Norrsken sett i Stockholm Det gjorde man också den 15-16 juli, 2000! Norrsken sett i Italien

Sol- och rymdvädret idag