Handelspolitik - Tullar Föreläsning Handelspolitik - Tullar Denna föreläsning baseras på kapitel 6 i Husted Mellvin.

Olika typer av handelspolitik Importbegränsande Exportbegränsande Tull – en skatt på import av en produkt. Exportskatt – en skatt på export av en produkt. Importkvot – Staten begränsar kvantiteten import. Exportkvot – Staten begränsar kvantiteten export. Produktionssubvention – Staten ger ett ekonomiskt stöd till inhemska producenter, antingen till produktionen eller till exporten. Produktionsskatt – Staten beskattar inhemska producenter. Övriga Handelshinder – all typ av politik som påverkar produktions-kostnader och konsumentefterfrågan och därmed handelsströmmar. Om EU förbjuder produktionsmetoder som är tillåtna i USA försvåras handeln mellan EU och USA.

Frihandelns statiska fördelar Bilar Bilar USA Indien p p Tyg p Tyg p Frihandel ger oss en högre nationalinkomst som gör det möjligt att konsumera mer produkter. Om vi begränsar handeln får vi således en lägre nationalinkomst men den kan komma att fördelas annorlunda mellan olika typer av hushåll.

Stordriftsfördelar och konkurrens Frihandelns kan ge oss fler aktörer på marknaden och minska monopolproblem. Men samtidigt kan dessa ha en rationell produktion eftersom de även säljer i andra länder. Ökad konkurrens kan ge mer incitament att utveckla ny teknik, större företag kan ge mer resurser till forskningsavdelningar. Frihandelns dynamiska fördelar Frihandelns kan ge en ökad teknikutveckling och en ökad teknikspridning som gör at vi drar nytta av varandras uppfinningar, det bör öka produktiviteten i alla länder. Frihandel är också en förutsättning för att vi ska kunna ha en kapitalrörlighet. För att ett land ska kunna ha ett överskott i den finansiella balansen måste det ha ett underskott i bytesbalansen. Genom att påverkar produktivitet och kapitalstockar bör frihandeln ge en högre ekonomisk tillväxt.

Frihandelns politiska fördelar Om länder är beroende av varandra kanske det är mindre sannolikt att de startar krig? Frihandelns politiska nackdelar Om kriget väl bryter ut är vi mer sårbara om vi inte har en egen produktion av viktiga varor. Det kan därför finnas s.k. beredskapsskäl för att begränsa frihandeln. Frihandelsargument kan stoppa önskvärda politiska förändringar. Om vi tror att det är bra att inta använda antibiotika i kycklinguppfödning och frihandelsavtal hindrar oss från att sätta det kravet kanske vi får det sämre?

Frihandelns / Handelspolitikens fördelningseffekter Varje typ av reglering berör oftast en viss vara. Den kan då skapa omfördelning mellan producenterna av denna vara och konsumenterna av denna vara. De flesta av oss deltar i produktionen av en viss vara men konsumerar många olika slags varor. När vi diskuterar handelshinder för en viss vara blir därför producenterna kraftigt berörda. Vi ändrar förutsättningarna för deras enda inkomstkälla. För konsumenterna är det dock bara en liten del av deras inköp som påverkas. Vi kan därför förvänta oss att producenterna är mer aktiva i den politiska processen med lobbying och liknande än vad konsumenterna är. När vi analyserar handelspolitiken kommer vi att analysera den för en vara i taget och se hur den påverkar välståndet hos konsumenterna och producenterna på den varan samt hur den påverkar statsbudgetens saldo. Vi gör en cost benefit analys av åtgärdens effekt på olika grupper.

Två typer av tullar Unit tariff – Tullsatsen beräknas från kvantiteten som importeras. Exempelvis 1 kr per kilo socker. Ad valorem tariff – Tullsatsen är procentuell, exempelvis 10 % av sockerpriset. Om priset på varan stiger när andra priser inte gör det kommer en procentuell tull att öka men en tullsats basera på kvantiteten är oförändrad. Om alla priser stiger kommer det reala värdet av en tullsats baserad på kvantiteten att minska medan den procentuella tullens reala värde är oförändrad. Vi kommer enbart analysera tullar där tullsatsen baseras på kvantiteten.

Samhällsekonomiska effekter av tullar i en liten öppen ekonomi Låt oss göra en kost benefit analys av införandet av en tull på en marknad.

Vid frihandel kommer det inhemska priset bli lika med världsmarknadspriset Produktionen ges av utbudskurvan Konsumtionen av efterfrågakurvan P E Mellanskillnaden kommer att importeras U PV Q1 Q2 Q

Antag att vi inför en tull Antag att vi inför en tull. Inhemska priset blir lika med världsmarknadspriset plus tullen. Produktion: Q3 Konsumtion: Q4 Import: Q4 – Q3 P E U PV+t tull PV Q1 Q3 Q4 Q2 Q

Producenterna tjänar a (ökat producentöverskott) Staten tjänar c (ökade skatteintäkter) Konsumenterna förlorar a + b + c + d (minskat konsumentöverskott) P E Nettokostnad: b + d U 𝒃: dessa enhet kostar mer att producera själva än att importera. 𝒅: värdet av de enheter som ej konsumeras längre. PV+t a b c d tull PV Q1 Q3 Q4 Q2 Q

Samhällsekonomiska effekter av tullar i en liten öppen ekonomi Vad händer om världsmarknadspriset stiger efter att vi infört tullen?

P E U P’V+t PV+t P’V PV Q1 Q3 Q5 Q6 Q4 Q2 Q Ökat världsmarknadspris ger högre pris inom landet Produktionen ökar Q5 men konsumtionen minskar Q6 Importen minskar P E U P’V+t PV+t tull P’V tull PV Q1 Q3 Q5 Q6 Q4 Q2 Q

Samhällsekonomiska effekter av tullar i en liten öppen ekonomi Vad händer om inhemsk efterfrågan ökar efter att vi infört tullen?

P E E’ U PV+t PV Q1 Q3 Q4 Q5 Q2 Q Importen ökar Konsumtionen ökar Q5 Producenterna påverkas ej P E E’ U PV+t tull PV Q1 Q3 Q4 Q5 Q2 Q

Samhällsekonomiska effekter av tullar i en stor öppen ekonomi Låt oss göra en kost benefit analys av införandet av en tull på en marknad där landet kan påverka världsmarknadspriset. Kanske en skatt på olja i USA

Utbud och efterfrågan på världsmarknaden ger oss världsmarknadspriset. Om vi inte har några handelshinder eller transportkostnader blir de inhemska priserna lika med världsmarknadspriset. USA Omvärlden Hela världen P P P DUSA SUSA SWorld SO DWorld DO Q Q Q PUS CUS CO PO QW

Antag att USA inför en tull: USAs importefterfrågan gäller priset inklusive tull så vi ritar en efterfrågekurva längre ner som motsvarar efterfrågan till världsmarknadspriset Vi har nu olika priser i Indien och USA, i Indien är det lika med världsmarknadspriset, i USA lika med världsmarknadspriset plus tull. USA Omvärlden WORLD P P P DUSA SUSA SWorld SO PUS PO DWorld DO PUS Q Q Q CUS CO PO QW

Välfärdseffekter i USA USA tjänar på tullen om den blå rektangeln (den del av tullen som betalas av Indiska producenter) är större än trianglarna (den del av konsumenternas förlust som inte motsvarar någon annans intäkt.) USA Omvärlden WORLD P P P DUSA SUSA SWorld SO PUS PO DWorld DO PUS Q Q Q CUS CO PO QW QW

Välfärdseffekter i omvärlden Producenterna förlorar mer än konsumenterna tjänar. Omvärlden förlorar mer än USA tjänar USA Omvärlden WORLD P P P DUSA SUSA SWorld SO PUS PO DWorld DO Q Q Q CUS CO PO QW QW

Optimala tullar i stora ekonomier USA tjänar på tullen om den blå rektangeln är större än trianglarna. Den här tullen är för stor, USA förlorar på den. I en stor öppen ekonomi finns det en tullsats som är optimal. (I en liten öppen ekonomi är den optimala tullen = 0) USA Omvärlden WORLD P P P DUSA SUSA SWorld SO PUS PO DWorld DO Q Q Q QW QW

Samhällsekonomiska effekter av exportskatter i en liten öppen ekonomi Låt oss göra en kost benefit analys av införandet av en exportskatt på en marknad.

Källa: SvD

Vid frihandel kommer det inhemska priset bli lika med världsmarknadspriset Produktionen ges av utbudskurvan Konsumtionen av efterfrågakurvan P Mellanskillnaden kommer att exporteras E U PV Q2 Q1 Q

Om vi inför en exportskatt vill företagen öka försäljningen inom landet, för att slippa betala exportskatt. Inhemska priset faller P Konsumtionen ökar. Q3 Produktionen minskar. Q4 E Exporten minskar. U PV Exportskatt PV - ES Q2 Q3 Q4 Q1 Q

P E U PV PV - ES Q2 Q3 Q4 Q1 Q g h k f’ f’’ Producentöverskottet minskar med: f’ + f’’ + g + h + k Konsumentöverskottet ökar med: f’ + f’’ Statens skatteintäkter: h Nettokostnad: g + k P 𝒈: dessa enheter kunde vi sålt till ett högre pris utomlands än vad inhemska konsumenter värderar dem till. 𝒌: vinsten från de enheter som ej längre produceras E U PV g h k f’ f’’ Exportskatt PV - ES Q2 Q3 Q4 Q1 Q

Det närmaste vi kommer en exportskatt i Sverige är kanske svenska kraftnäts tidigare blockering av elexport. Dansk Energi anmäler Sverige till EU (ERA 2006-05-24) Branschorganisationen Dansk Energi anmäler Svenska Kraftnät till EU-kommissionen. "SvK bromsar exporten av el på ett olagligt sätt för att värna om de egna konsumenterna" hävdar danskarna. "Vi kan inte alltid garantera Östdanmarks elförsörjning genom import från Sverige", säger SvK. Det är alltså statliga Svenska Kraftnät som av Dansk Energi blir anmält till EU-kommissionen. Organisationen hävdar att Svenska Kraftnät "tillämpar en ensidig begränsning av handelskapaciteten på Öresundsförbindelsen mellan Sverige och Själland.” Ja, man har ännu starkare ord för sin uppfattning: "Sverige ødelægger elmarkedet" är rubriken på Dansk Energis egen beskrivning av anmälan.

Exportbegränsningen var en förutsättning för att kunna ha ett gemensamt nationellt elpris. Den 1 november 2011 delades Sverige in i fyra olika elområden. Anledningen var den sneda fördelningen mellan produktion och förbrukning. Mycket av elproduktionen finns i norra Sverige medan merparten av förbrukningen finns i mellersta och södra landet. Samtidigt finns det begränsningar i elnätet som gör att det ibland uppstår problem med överföringen från norr till söder. För att klara överföringen av el inom landet har man ibland valt att begränsa exporten till utlandet. Det strider mot EU:s konkurrensregler. Genom att dela upp Sverige i fyra olika områden kommer man inte längre att ha det problemet. Uppdelningen innebär att Sverige inte längre kommer att ha ett gemensamt elpris. Detta kommer framför allt att märkas i det som kallas Elområde 4 och som betyder den sydligaste delen av Sverige (gränsen går ungefär mellan Falkenberg och Oskarshamn). Där kommer priset att bli dyrare än i resten av landet. Det gäller både rörligt och fast pris. Det område som påverkas minst är Elområde 3 där till exempel Mölndal och Göteborg ligger. I Elområde 1-2 blir priset troligtvis något lägre jämfört med idag.

Bör man exportera råvaror eller förädla dem inom landet? Ibland går stålindustrin ut i media och propagerar för exportskatter på el eftersom det skylla gynna svensk industri med ett lägre elpris. Märkligt nog har man inte föreslagit någon exportskatt på stål. Om inte Sverige exporterade stål skulle vi få världens lägsta pris på stål och en kraftigt ökad lönsamhet i tillverkningsindustrin.