Kap 11 Pengar och inflation Eklund tar upp ”pengar” i tre olika kapitel med olika fokus: Kap 6 Lån och räntor på lång löptid och är relevant även i en ren bytesekonomi. Kap 11 Pengar och Inflation Kap 17 Centralbanken och räntor på kort löptid

Tre teman i kap 11 1 Vad är pengar och Var kommer pengarna ifrån? 2 Vad är inflation och Vad är problemet med inflation? 3 Var kommer inflationen ifrån?

1 Vad är pengar och Var kommer pengarna ifrån 1 Vad är pengar och Var kommer pengarna ifrån? - vi använder en förenklad historieskrivning Byteshandel Byteshandel där guld fått en särställning Guld är betalningsmedel Guldmynt (tex. en krona = två milligram guld) Dessa guldmynt fungerar som betalningsmedel, värdemätare och värdebevarare. Guldmynten är ”pengar”.

Sedlar som kvitto från en guldsmed Guldsmeden lånar ut (en del av) de insatta mynten Nu cirkulerar både sedeln och mynten. Guldsmeden har ”skapat pengar”. Penningmängden har ökat. Pengar ≈ De betalningsmedel som allmänheten litar på och har förtroende för.

Bara Riksbanken får prägla mynt och trycka sedlar. RB trycker upp sedlar och plåtmynt (lovar kanske att lösa in dem mot en viss mängd guld) Sedlarna och mynten kommer ut i cirkulation genom att RB köper guld, statsobligationer eller utländsk valuta (guld- och valutareserven ökar) och betalar med sedlar och mynt. (Eller lånar RB ut sedlar och mynt till en bank mot säkerhet.) RB har ”skapat pengar” Person A sätter in sina sedlar hos en bank Banken lånar ut (en del av sedlarna) till person B. Nu har person B sedlarna och person A har ”pengar på banken” (en ”kredit”). Banken har ”skapat pengar”. Penningmängden har ökat. (Mekanismen kallas kreditmultiplikatorn.)

Olika mått på penningmängden (Pengar ≈ De betalningsmedel som allmänheten litar på och har förtroende för.) Den monetära basen = Sedlar och mynt samt bankernas innehav på konton i Riksbanken M0 = Sedlar och mynt utanför banksektorn M3 = M0 samt allmänhetens tillgångar på likvida bankkonton (”Pengar på banken” är också pengar.)

Penningmängden och dess komponenter, 2006, miljoner SEK Bank- certifikat Bankinlåning = allmänhetens tillgångar på likvida bankkonton Utelöpande sedlar utanför banksystemet Utelöpande mynt utanför banksystemet 1 427 101 7 1 319 95 5,5

Inflation En allmän stegring av prisnivån Penningvärdet försämras.

Fig 11.1 Inflationen i Sverige 1910-2012 Sidan 153 Figur 11.1

Vad är problemet med inflation? Om inflationen är stabil och förutsägbar så är det inget problem att den är ganska hög, tex. 10 %. Vi måste ha rörlig växelkurs då Den som har kontanter i madrassen förlorar Eklund skriver slarvigt: Det ska vara ”oväntad inflation”. Om inflationen är oförutsägbar eller accelererande så är den skadig på flera sätt. Deflation är farlig för det kan leda till att folk skjuter upp sin konsumtion. Om Sverige har fast växelkurs (eller rörlig som inte anpassar sig som den borde) och högre inflation än omvärlden: Exportföretagen tappar konkurrenskraft

Ett exempel: Om inflationen blir högre än förväntat Räntan på banken kompenserar inte för hela inflationen så spararna förlorar pengar. Redan förhandlade löner blir för låga. Det blir svårare för både hushåll, företag och politiker att fatta beslut när framtida priser är osäkra. Det kan skapas förväntningar om ännu mer inflation, och oro att politikerna tappat greppet.

Var kommer inflationen ifrån? På kort/medellång sikt kan inflationen uppstå/öka pga.: Högre importpriser Stigande kostnader (tex. löner eller flaskhalsar under högkonjunktur) Pris-löne-spiral och löne-löne-spiral Priskonkurrensen minskat Inflationsförväntningar På kort/medellång sikt kan det finnas en konstant inflation pga. Det rullar på av sig själv. (Löner och hyror mm höjs för man vet att det kommer bli inflation och man vill kompensera för den inflation man vet kommer.)

På lång sikt: Penningpolitiken och penningmängden avgörande Om M3 ökar snabbare än BNP så finns det mer pengar i omlopp för en viss mängd varor och tjänster. Detta ger ”alltid” inflation till slut, men motsatsen gäller inte lika säkert. Monetarismen säger att RB genom att se till att M3 växer lagom snabbt kan styra inflationen. Hur snabbt går det?

Hur knäcka inflationsförväntningarna? RB ska ha ett inflationsmål Om målet håller på att brytas: RB ska föra en icke- ackomoderande politik (öka penningmängden långsamt, dvs höja styrräntan) Det var jobbigt 1980 i USA och 1993 i Sverige. Men måste det vara det? Deflationsförväntningar? (Vi återkommer till detta)

Kap 12 Konjunkturen och stabiliseringspolitiken -Kursens viktigaste kapitel En allmän analysram Vi kommer fördjupa detta i kap 13 & 15-17. Kap 14 annorlunda. Inte räntan och växelkursen Först acceptera och ”förstå” modellen sedan fundera på hur den kan förbättras. Kap 12-13 & 15 är svåra med kluriga diagram. Kommer kräva mycket eget arbete. Jag fokuserar på diagramen och modellerna. Min summering i kompendiet Ni läser och tänker Ni gör övningsuppgifter

Fig 12.1 Potentiell tillväxt och konjunkturer Vi talar om Real BNP ”Potentiell tillväxt” ska vara potentiell BNP Potentiell BNP = den BNP ekonomin når då alla resurser utnyttjas utan att överansträngas. Högkonjunktur: Överhettning och flaskhalsar Lågkonjunktur: Gott om lediga resurser, arbetslöshet Sidan 167 Figur 12.1

Fig 12.2 Produktionsgapet Sidan 169 Figur 12.2

En ”normal” konjunkturrörelse Uppgång. Mer övertid. Vinster och optimism. Ökad Konsumtion och Investeringar Räntor stiger, arbetslösheten sjunker Löner stiger Företagen har investerat klart. Flaskhalsar, inflation, konjunkturen avtar. Varför startar processen? Något händer: Nya uppfinningar, politik etc Från utlandet Animal spirits

En mycket viktig modell för att beskriva konjunkturen mm.: AE/AU/AUL I Kap 12: Vi bortser från räntor, växelkurser, inflation och inflations-förväntningar

AE=Aggregerade Efterfrågan AE=Kons + Invest + (Exp - Imp) Prisnivå = den allmänna prisnivån Kurvan lutar negativt pga. ”intuitionen” (kap 3) Sidan 170 Figur 12.3

Fig 12.4 Den aggregerade utbudskurvan på lång och kort sikt AU (kort sikt) AU lutar positivt på kort sikt. Pga ”intuitionen” (kap 3) AUL (AU på lång sikt) är vertikal. På lång sikt låter inte företagen sig luras av inflation. Ju trögare pris- och lönesystemet fungerar, desto längre tid tar anpassningen. Sidan 172 Figur 12.4

Ett knep för tanken På lång sikt, när alla hushåll och företag har anpassat sig till prissystemets signaler, har den allmänna prisnivån ingen inverkan på produktion och sysselsättning.

Fig 12. 5 Konjunkturnedgång – och anpassning Fig 12.5 Konjunkturnedgång – och anpassning. Efterfrågechock (förenklat lönefokus) Vi utgår från full sysselsättning i A. Lågkonjunktur i Kina ⇒ Minskad efterfrågan på svenska exportprodukter ⇒ AE åt vänster ⇒ Vi går från A till B I B: P↓ & BNP ↓ & Arbetslöshet Efterhand som lönerna sjunker så flyttar AU åt höger ⇒ Vi går från B till C. [Kan ta olika lång tid] I C: P↓ & BNP återställd & Arbetslösheten försvinner. Sidan 173 Figur 12.5

Stabiliseringspolitik Om anpassningen trög & lågkonjunkturen utdragen kan stabiliseringspolitik användas. Efterfrågepolitik Expansiv efterfrågepolitik. AE flyttas åt höger. (Finanspolitik: öka offentliga utgifter eller sänka skatter. Penningpolitik: Sänka styrräntan) Kontraktiv efterfrågepolitik. AE flyttas åt vänster. (Finanspolitik: minska offentliga utgifter eller höja skatter. Penningpolitik: Höja styrräntan) Utbudspolitik (Talar vi inte om nu.)

Negativ efterfrågechock Stabiliserings-politik Effekt: AE åt vänster. Prisnivå ner, BNP ner, arbetslöshet upp Anpassning: lönerna sjunker (pga. utbudsöverskott på arbetsmarknaden) och AU flyttar åt höger. Ny jämvikt: Lägre prisnivå, BNP och arbetslöshet återställda. Lagom expansiv s.p. leder till att AE flyttar tillbaka. Prisnivå, BNP och arbetslöshet återställda.

Fig 12. 6 Konjunkturnedgång – och anpassning Fig 12.6 Konjunkturnedgång – och anpassning. Utbudschock (förenklat lönefokus) Vi utgår från full sysselsättning i A. Höjda oljepriser ⇒ MK↑ ⇒ AU åt vänster ⇒ Vi går från A till B I B: P↑ & BNP ↓ & Arbetslöshet. [Stagflation = Inflation & Arbetslöshet] Efterhand som lönerna sjunker så flyttar AU åt höger ⇒ Vi går från B tillbaka till A. I A: P & BNP återställda & Arbetslösheten försvinner. Sidan 175 Figur 12.6

Effekt: AU åt vänster. prisnivå upp, BNP ner, arbetslöshet upp Negativ utbudschock stabiliseringspolitik Effekt: AU åt vänster. prisnivå upp, BNP ner, arbetslöshet upp Anpassning: lönerna sjunker och AU flyttar tillbaka. Ny jämvikt: Prisnivå, BNP och arbetslöshet återställda. Alt 1. Expansiv s.p. leder till att AE flyttar åt höger. Prisnivå upp, BNP och arbetslöshet återställda. Alt 2. Kontraktiv s.p. leder till att AE flyttar åt vänster. Prisnivå återställd, BNP och arbetslöshet förvärrande. Ekonomins anpassning återstår.

Fig 12.7 Utbudschock och expansiv stabiliseringspolitik Vi har ”fastnat” i B med stagflation. Exp stabil pol ⟹ AE åt höger ⟹ vi går från B till C I C: P↑ & BNP återställd & Arbetslösheten försvinner. Problem: Inflation och Exp stabil pol kan vara dyr i längden Sidan 176 Figur 12.7

Fig 12.8 Utbudschock och kontraktiv stabiliseringspolitik Vi har ”fastnat” i B med stagflation. Kontr stabil pol ⟹ AE åt vänster ⟹ vi går från B till D I D: P↓ & BNP ↓ [Inflationen försvinner men arbetslösheten har fördjupats] Anpassningen av AU återstår. Framtida inflationsförväntningar har minskats. Sidan 177 Figur 12.8

stabiliseringspolitik Negativ utbudschock stabiliseringspolitik Effekt: AU åt vänster. prisnivå upp, BNP ner, arbetslöshet upp Anpassning: lönerna sjunker och AU flyttar tillbaka. Ny jämvikt: Prisnivå, BNP och arbetslöshet återställda. Alt 1. Expansiv s.p. leder till att AE flyttar åt höger. Prisnivå upp, BNP och arbetslöshet återställda. Alt 2. Kontraktiv s.p. leder till att AE flyttar åt vänster. Prisnivå återställd, BNP och arbetslöshet förvärrande. Ekonomins anpassning återstår.

Summering En allmän analysram Konjunkturer är normala Stabiliseringspolitik har en del problem Inflation och arbetslöshet kan finnas samtidigt (Vi bortser från ränta och växelkurs, inflation och inflationsförväntningar)