Tips Kap 12 viktigast i hela boken. Fig 12.5 (eller ord) I kap 15 betyder ”prisnivå” ”inflation” Fig 12.7 & 12.8 handlar om stabiliseringspolitik i ett udda fall, eftersom det är stagflation inledningsvis. Fig 15.5 & 15.7 handlar INTE om stabiliseringspolitik, eftersom det varken är låg- eller högkonjunktur inledningsvis Vanlig stabiliseringspolitik visas i fig 13.6 & 13.7 (& 13.9) med hjälp av den Keynesianska modellen. Vanlig stabiliseringspolitik visas inte i boken med hjälp av ett AU/AE-diagram, men det innebär bara att man ”flyttar tillbaka” AE. (Man kan utgå från fig 15.2. Vi tänker att K2 är potentiell BNP. En negativ efterfrågechock har gjort att vi hamnat i K1. Bilden visar detta läge. Att nu göra expansiv stabiliseringspolitik innebär att AE förskjuts åt höger, och vi tar oss tillbaka till K2.)

Kap 16 Centralbanken och penningpolitiken Finanspolitiken handlar om skatter och utgifter och sköts av regering (och riksdag). Penningpolitiken handlar om räntor och penningmängden och sköts av centralbanken.

Penningmängden och räntan Fig 16.1. Perspektiv 1: Riksbanken styr penningmängden och räntan sätts på marknaden Perspektiv 2: Riksbanken bestämmer räntan och anpassar sedan utbudet efter efterfrågan.

Fig. 16.2

Utbudet av pengar?! Bara Riksbanken får prägla mynt och trycka sedlar. RB trycker upp sedlar och plåtmynt Sedlarna och mynten kommer ut i cirkulation genom att RB köper guld, statsobligationer eller utländsk valuta (guld- och valutareserven ökar) och betalar med sedlar och mynt. (Eller lånar RB ut sedlar och mynt till en bank mot säkerhet!) RB har ”skapat pengar” Banker sätter ev. in sedlarna på ett konto hos Riksbanken igen, men det är ändå pengar, för ”pengar på banken” är också pengar. Person A sätter in sina sedlar hos en bank Banken lånar ut (en del av sedlarna) till person B. Nu har person B sedlarna och person A har ”pengar på banken/kortet” (en ”kredit”). Banken har ”skapat pengar”. Penningmängden har ökat. (Mekanismen kallas kreditmultiplikatorn.)

Hur lånar Riksbanken ut pengar? Via Repor! En repa (från engelskans repurchase agreement) är ett köp av värdepapper med ett samtidigt avtal om att köpet ska gå tillbaka ett bestämt antal dagar senare. Om banksystemet har ett underskott mot Riksbanken tillgodoses detta genom att Riksbanken genomför en repotransaktion varje vecka (det vill säga Riksbanken köper värdepapper). Lånar ut pengar mot säkerhet. Om banksystemet istället behöver placera, ger Riksbanken ut riksbankscertifikat (omvänd repa). Lånar in pengar. För närvarande behöver banksystemet som helhet placera pengar i Riksbanken. Den ränta som bankerna betalar på reporna kallas reporänta.

Olika räntor på olika löptid och olika säkerhet Egentligen finns det många olika slags räntor. Grundidé: Riksbanken påverkar bankernas upplåningskostnader hos Riksbanken. Detta påverkar det allmänna ränteläget. När den monetära basen ökar så ökar M3 ännu mer via kreditmultiplikatorn

Bonuskunskap Den förväntade reporäntan de kommande åren ⇒ andrahandsmarknaden för statsobligationer ⇒ marknaden för nyutgivna statsobligtioner⇒ statens upplåningskostnader! Värdet av en obligation bestäms delvis av att den kan användas som säkerhet för en bank när banken lånar av Riksbanken till reporäntan

Aktuella internationella styrräntor

Centralbank Styrränta Sverige -0,50 % ECB 0,00 % USA 0,25-0,50 % Indien 6,50 % Japan -0,10 % Kina 4,35 % Ryssland 11,00 % Sydafrika 7,00 %

En kontracyklisk penningpolitik En expansiv penningpolitik: Riksbanken sänker reporäntan (bankernas upplåningskostnader) Den (korta) marknadsräntan sänks. Detta påverkar AD på flera sätt Billigare att låna ⇒ konsumtion och investeringar stimuleras Tillgångsvärden (börskurser och huspriser mm) höjs ⇒ optimism Räntekostnaderna sjunker för den som redan har ett lån ⇒ mer över till konsumtion Valutan deprecieras (om rörlig växelkurs) ⇒ ökad efterfrågan på svenska exportvaror Men om de långsiktiga inflationsförväntningarna stiger, så kan de långa räntorna stiga vilket minskar efterfrågan Sidan 219 Figur 16.1

Risker med expansiv penningpolitik (låg reporänta) Om landet inte är i en lågkonjunktur (arbetslösheten inte är högre än NAIRU) så höjs inflationsförväntningarna och de långa räntorna stiger. Om staten samtidigt ökar statsskulden är detta ev. inte långsiktigt hållbart (särskilt inte om Riksbanken köper upp nya statsobligationer, dvs finansierar budgetunderskottet via sedelpressarna.) I Sverige måste staten låna på marknaden, inte av Riksbanken

”Riksbankens köp av svenska statsobligationer ska ske på andrahandsmarknaden. Vidare bör inte köpen ske i direkt anslutning till Riksgäldskontorets emissioner på primärmarknaden. Köpen är penningpolitiskt motiverade… . De är därför förenliga med tillämpliga bestämmelser om förbud mot monetär finansiering.”

Centralbanken som inflationsbekämpare Den allt högre inflationen på 70- och 80-talet ledde till den monetaristiska kontrarevolutuionen. Inflationsbekämpningen gavs högsta (men inte enda) prioritet Arbetslösheten steg (under en tid) Institutionellt ramverk Inflationsmål 2% (USA har ett dubbelt mål) Centralbankerna blev mer självständiga Sidan 221 Figur 16.2

Inflationsbekämpning som stabiliseringspolitik Inflationsmålet innebär att Riksbanken höjer räntan om inflationen riskerar att bli för hög sänker räntan om inflationen riskerar att bli låg Eftersom Phillipskurvan gäller på kort sikt (inflationen är låg när arbetslösheten är hög och tvärtom), så innebär inflationsmålet i allmänhet att Riksbanken höjer räntan om arbetslösheten riskerar att bli för låg sänker räntan om arbetslösheten riskerar att bli hög Detta är kontracyklisk politik! Riksbanken kommer motverka (omotiverad?) finanspolitik.

Finansiell stabilitet Om stagflation så fördjupas lågkonjunkturen. Om ”anti-stagflation” så kan det bli överhettning och höjda tillgångspriserna kan leda till en bubbla och/eller finansiell instabilitet.

Fig 16.3 Var ligger de optimala inflationsmålet? Ett högre inflationsmål ger mer handlingsutrymme att sänka reporäntan. Mindre risk för deflation Vid alltför hög inflation blir inflationen instabil Vid alltför låg inflation så tar det för lång tid att sänka reala löner och relativlöner blir fel. Lönestelhet. Lägst NAIRU vid 2-4 % inflationsmål? Svårt avvika från omvärlden? Sidan 226 Figur 16.3

Från kap 7 Växelkurser och valutor Växelkursen på kronor är priset på kronor. Just nu 0,12 USD/SEK. 100 kronor kostar 12 dollar. För 100 kronor får man en fin lunch eller en t-shirt eller en tredjedels hårklippning i Sverige. För 12 dollar får man en fin lunch eller en t-shirt eller en tredjedels hårklippning i USA. Därför är växelkursen 0,12 USD/SEK. Då utlänska importörer köper svenska exportvaror måste de betala med svenska kronor. När kronan är dyr så blir alltså Volvobilar dyrare för amerikanarna. Växelkursen bestäms av utbud och efterfrågan (vi tänker oss att det är rörlig växelkurs tills vidare) Kronan stiger i värde = kronan apprecieras Kronan sjunker i värde = kronan deprecieras

Vad ligger bakom utbud och efterfrågan? På kort och medellång sikt (månader- några år - 5 år?) Utrikeshandel med varor och tjänster Investeringar över gränserna Handel med värdepapper (särskilt räntor) Förväntningar På lång sikt (5-10 år? eller ännu mer) Inflationen i Sverige relativt omvärlden. Om allt blir dubbelt så dyrt i Sverige så blir ju en krona mindre värd. En amerikan vill då inte längre betala 12 cent för en krona, hon vill bara betala 6 cent för en krona.

Fig 7.3 Utbud och efterfrågan på valuta

Fast eller rörlig växelkurs? (Viktigt i Sveriges ekonomiska historia) Rörlig = kursen bestäms av utbud och efterfrågan Fast = Riksbanken säljer och köper kronor till en fast kurs mot dollar eller en korg. Man slipper kraftiga svängningar Riksbanken måste ”spendera dollar” på att stödköpa kronor ibland Den ekonomisk politiken måste anpassas efter omvärlden. Fast men justerbar växelkurs = Devalveringar tillåtna under vissa omständigheter. Valutaunion

Valutasystemens historia Fram till 1931: Guldmyntfot (de flesta västländer) Oreda 1944 Bretton Woods-systemet SEK knuten till USD USD knuten till Guld (35 $ / uns) Inte fria ”kapitalrörelser” (men man fick växla SEK mot $ för import) 1971 USA slutar växla in USD mot guld 1973-1992 Sverige har fast växelkurs mot D-mark och europeiska valutor. Genomför ett antal devalveringar. Omkring 1989 Valutaavreglering, ”valutautflöde” 1992 Rörlig växelkurs

Från kap 17 Fast växelkurs RB lovar att växla SEK mot USD till viss kurs Kort sikt: Sverige kan inte ha annan ränta än omvärlden Ju friare kapitalrörelser, ju större problem (Dock ränteskillnad om devalveringsförväntningar) Lång sikt: Sverige kan inte ha annan inflation än omvärlden Penningpolitik blir omöjlig Devalveringsförväntningar leder till att folk växlar SEK mot USD. (”Valutautflöde”) Kan bero på att Sverige har högre inflation än omvärlden Kan bero på lågt förtroende för Sverige RB måste höja styrräntan

Rörlig växelkurs Växelkursen bestäms av marknaden. Penningpolitiken fungerar Sänkt ränta ⇒ depreciering ⇒ ökad export den expansiva pen pol förstärks Finanspolitiken försvagad Expansiv fin pol ⇒ höjda räntor ⇒ appreciering ⇒ minskad export ⇒ den expansiva fin pol motverkas

Kap 17 Den öppna ekonomin Bytesbalans = (handelsbalans + tjänstebalans) + avkastning på kapital + transfereringar = nettoexport + avkastning på kapital + transfereringar. Ett underskott i bytesbalansen måste täckas med utlandsupplåning och leder därför till ökad utlandsskuld. Ofta strävar man efter ”extern balans” eftersom man vill undvika (offentlig) utlandsskuld Expansiv finanspolitik inskränks, men inte penningpolitik (otydligt i boken) Bytesbalansunderskott är i dag fullt möjligt och inte nödvändigtvis olämpligt. Om olämpligt, höjda räntor och osäkerhet

Konkurrenskraft Detta är vanlig ”tillväxtpolitik”. ”Fördelaktigast är om exportföretagen lyckas tillverka produkter med hög kvalitet för vilka de kan ta ut ett högt pris.” I en öppen ekonomi gäller det att ha attraktionskraft, dvs. locka till sig (inte driva iväg) Driftiga personer Investeringar Skattebaserna är rörliga (jmf fastigheter) Via Offentligt kapital, infrastruktur Politisk och ekonomisk stabilitet Lagom löner och skatter

Produktionsfaktorernas avkastning utjämnas Jmf sid 141-144 Om svenska IT-löner är relativt sett låga så lockas It-företag hit och driver upp lönerna Flyttar IT-tekniker utomlands och driver upp svenska löner via minskat utbud Om priset på jordbruksmark är lågt i Zambia Startar internationella jordbruksföretag farmer i Zambia och driver upp markpriset Marken kan inte lämna landet.

Rörligt kapital söker avkastning Jämvikt infaller då det är ränteparitet (räntebalans): Inhemsk avkastning (ränta) = avkastning (ränta) i utlandet + förväntad växelkursförändring (+ riskpremie) Om inte jämvikt så blir det ”omedelbara förflyttningar i portföljerna” Se även kap 7

Stabiliseringspolitik med rörlig växelkurs Expansiv penningpolitik fungerar extra bra, eftersom sänkt styrränta ger depreciering som gynnar exporten, och ökar AE. (Ensam) Finanspolitik fungerar dåligt eftersom ökad ekonomisk aktivitet driver upp räntorna (om Riksbanken bekämpar inflation) som ger en appreciering och det missgynnar exporten och sänker AE.

Stabiliseringspolitik med fast växelkurs (Ensam) Expansiv penningpolitik är omöjlig eftersom Riksbanken måste hålla räntan = utlänska ränta. Finanspolitik fungerar extra bra eftersom ökad ekonomisk aktivitet tenderar att driva upp räntorna. Då måste Riksbanken ändå hålla räntorna oförändrade. Alltså dämpas inte expansionen av stigande räntor. Riksbanken stödjer alltså automatiskt finanspolitiken. (Men det blir bytesbalansunderskott och kan bli ökad statsskuld) Inflationen måste anpassas till omvärlden. Det kan uppstå devalveringsförväntningar. Räntan = den internationella finansmarknadens betyg.

Minskat utrymme för stabiliseringspolitik? Fast växelkurs innebär att landet över tiden måsta ha samma ränta och samma inflation som omvärlden. Samma sak gäller (på lite sikt) för rörlig växelkurs eftersom vi har samma inflationsmål som omvärlden. Men vi kan fortfarande bedriva stabiliseringspolitik när det är motiverat. ”Det är kostsamt att försöka avvika från det hårkors som ligger mitt i figuren”. Men stabiliseringspolitik handlar ju om att ta sig till hårkorset, inte att avvika ifrån det?

Fig 17.1 Inflation och arbetslöshet i en liten öppen ekonomi med fast växelkurs Om hög inflation: exporten försämras, arbetslösheten stiger. Om hög arbetslöshet: Inflationen sjunker Sidan 238 Figur 17.1