Kap 5 Arbetsmarknaden och arbetslösheten -Fig 5 Kap 5 Arbetsmarknaden och arbetslösheten -Fig 5.1 Utbudet av arbetskraft Utbudet av arbetskraft för hela marknaden (inte en viss individ) Ökar verkligen arbetsutbudet om lönen ökar? Substitutionseffekten innebär att fritid blir dyrare, det får oss att ”köpa mindre fritid” (jobba mer) Inkomsteffekten innebär att vi blir rikare, det får oss att ”köpa mer fritid” (jobba mindre) På ”halv-aggregerad” nivå verkar substitutionseffekten dominera. Sidan 68 Figur 5.1

Fig 5.2 Lön och marginalprodukt Det enskilda företaget är ”löne-tagare”. (Rimligt?) Företaget kommer anställa precis den mängd sömmerskor som innebär att marginalprodukten av den sist anställda = lönen. Alltså är företagets efterfrågekurva på arbetskraft = marginalproduktskurvan. Sidan 70 Figur 5.2

Fig 5.3 Arbetsmarknaden Om vi lägger samman efterfrågekurvorna för alla företag får vi efterfrågan på arbetskraft för hela arbetsmarknaden. Jämviktslön 𝑝 1 Sidan 71 Figur 5.3

Arbetslöshet Om en person är ”i arbetskraften” men inte är ”sysselsatt” så är denne arbetslös. Personer i ”utanförskapet” som står utanför arbetskraften är en viktig fråga, men det är inte arbetslöshet. Vill man öka BNP är sysselsättningsgraden nog viktigare. Arbetslösheten: Kortvarig arbetslöshet ger sällan allvarliga problem. Långtidsarbetslösheten är allvarligare. Tre huvudförklaringar till arbetslöshet: A1. Lönerna är för höga (Klassisk arbetslöshet) A2. Efterfrågan är ”tillfälligt” för liten A3. Matchningsproblem

Fig 5.4 A1 ”Klassisk” arbetslöshet Arbetsmarknaden ses som vilken annan marknad som helst. Orsaken kan vara efterfrågan minskat ”permanent” Löneökningarna för stora Lösning: sänk lönerna Kan vara svårt även om enighet för lönerna är trögrörliga. Sidan 73 Figur 5.4

Fig 5.5 A1 ”Frivillig” arbetslöshet Om lagstadgade minimilöner eller facket eller något annat hindrar lönerna att sjunka under 𝑝 2 så kan man säga att arbetslösheten är ”frivillig”. Sidan 73 Figur 5.5

Fig 5.6 Arbetslösheten i Sverige 1913-2012 A2 Efterfrågan är ”tillfälligt” för liten. Arbetslösheten på 30-talet berodde på att efterfrågan ”tillfälligt” sjönk kraftigt. Då är det svårt att lösa det genom lönesänkningar för det kommer minska efterfrågan ytterligare. Keynes rekommenderade expansiv finanspolitik för att hålla uppe efterfrågan under en tillfällig period. Sidan 74 Figur 5.6

Fig 5.7 Flödena på arbetsmarknaden A3 Matchningsproblem. Vissa delar av arbetslösheten beror på flaskhalsar, snedvridningar och trögheter på arbetsmarknaden. Studera flödena! Det är en matchingsprocess. Delarbetsmarknader Lönestrukturen stel Två varianter Friktionsarbetslöshet Strukturarbetslöshet Sidan 76 Figur 5.7

Fig 5.8 Arbetsmarknadssituationen för befolkningen 15-74 år Sidan 77 Figur 5.8

Lönerörlighetens betydelse Lönerörlighetens betydelse. Samspelat mellan två delarbetsmarknader Fig 5.9 Arbetsmarknaden för biokemister Sidan 78 Figur 5.9

Fig 5.10 Arbetsmarknad för stålabetare Två sätt att undvika arbetslösa stålarbetare: Acceptera kraftigt sänkta löner Gör utbudskurvan mer flack genom att omskola stålarbetare Sidan 79 Figur 5.10

Arbetsmarknadspolitik Arbetsförmedling Omskolning Flyttbidrag – Geografisk rörliget Utbildningssystemet Information Skattesystemet?