Kap 1 Varför samhällsekonomi? Vi vill förstå de ekonomiska sambanden. Varför är ekonomer så oeniga? Teorier och modeller Naturvetenskaplig forskning Begrepp Teori och hypoteser Test mot verkligheten (ofta kontrollerade experiment, men inte inom tex. astronomin) Reviderar teorin Samhällsvetenskaplig, tex nationalekonomisk forskning Teori och hypoteser (kan ofta dra nytta av extremt förenklade modeller) Test mot verkligheten (svårt att göra kontrollerade experiment och att få ja/nej-svar) Sidan 19

En typisk ekonomisk modell Det finns bara två länder i världen Det ena landet är litet, det andra är stort Litet betyder att inga priser i det stora landet påverkas av vad som händer i det lilla landet. Det finns bara två varor, bilar och kläder. Alla konsumenter försöker maximera sin “nytta” Nyttan = antal bilar x kvadratroten ut antalet kläder. Läs Krugman sid 15. (Detta är skillnaden mellan NEK och klabbet.)

Politik och ideologi Olika grupper och personer kan ha intresse av att försöka ge sin politik en “vetenskaplig” argumentation. Även om man försöker vara renhårig så: Olika forskningsområden Förenklade antaganden Olika tolkningar Positiva och normativa utsagor

Appendix till kap 1. Att läsa diagram: Priser och efterfrågade kvantiteter Efterfrågan på korv Per månad i Göteborg Priset är i kr/kg Figur 1.1

Kap 2 Mänskliga behov och knappa resurser Ekonomi handlar om människor som samverkar Produktionsfaktorer: Arbete (kroppsarbete, yrkeskunskaper, ”humankapital”) Kapital (maskiner, fabriksbyggnader, {pengar?}, mm) Naturresurser (jord, mineraler, olja mm.) Olika samhällsklasser har olika förhållanden till produktionsresurserna. Utbytet (förvärvsarbete, kapitalägare) Knappa resurser Ekonomi är att välja. Detta ska vi illustrera med en ”produktionsmöjlighetskurva”

Figur 2.1 Produktionsmöjlighetskurvan Per månad i Göteborg Givet de resurser som finns tillgängliga. Vi måste välja mellan att producera smör eller kanoner. Hur mycket smör kan vi maximalt producera, vid en viss produktion av kanoner – och vice versa. Sidan 28 Figur 2.1

Vi antar i normalfallet: Kurvan lutar negativt Resurserna är knappa. På kurvan utnyttjar vi resurserna fullt ut. Vi måste offra smör om vi vill ha mer kanoner. Kurvan lutar alltmer brant (dvs den är konkav). Kostnaden för att öka kanonproduktionen stiger hela tiden. Produktionen av kanoner har ”avtagande avkastning”

Alternativkostnadsbegreppet – det kostar att öka produktionen av en viss vara. Längst kurvan visas vad man måste ge upp av den andra varan. Alternativkostnaden av att öka kanonproduktionen från A till C = den ökning av smörproduktionen från A till B som man då går miste om. Vi gör ett annat räkneexempel. Sidan 29 Figur 2.2

”Effektivitet i produktionen” definieras som: Resurserna används så att: Det är omöjligt att öka produktionen av en vara eller tjänst utan att skära ner produktionen av någon annan vara eller tjänst. Vi är på produktionsmöjlighetskurvan.

Relativa fördelar (vi tar upp detta i samband med utrikeshandel) Riccardos handelsteori (Teorin om komparativa fördelar) Se Granérs bilder och Kragh s 112-115. Bonde A har ängar Relativ fördel i att producera kött Bonde B har bördig mark Relativ fördel i att producera vete Bonde A skulle kunna ha en absolut fördel i produktion av såväl kött som vete. Men bonde A har bara en relativ fördel i den ena varan. Så länge alternativkostnaderna skiljer sig åt kan den totala produktionen ökas genom specialisering och handel. Även om Zlatan är bättre än mig både på att ge fotbollslektioner och pingislektioner, så har jag en relativ fördel i att ge pingislektioner, och vi tjänar på att byta tjänster med varandra. Zlatanruta sid 30. Hoppa över ”minimera alternativkostnad” (sid 30)

Rationella val – effektivitet i konsumtionen I ekonomiska modeller tänker vi oss oftast att människor gör rationella val. Det betyder att folk vet vad de vill och de handlar på det sätt att det blir så bra som möjligt för dem själva. Man gör en kalkyl innan man köper en godspåse eller utbildar sig. För och nackdelar? Man hamnar i en situation där den sista uppoffringen är lika stor som den behovstillfredsställensen man får av åtgärden.

Fig 2.3 Marginalintäkter och marginalkostnader Per månad i Göteborg Marginalkostnaden är stigande pga. avtagande avkastning. Marginalnyttan och marginalintäkten är avtagande. Beslutsregel för rationella val: Utbytena i ekonomin ska utföras så att MK=MI i varje enskilt fall. Sidan 35 Figur 2.3

Att konsumera flera olika varor mm Maximal nytta får konsumenten om hon ser till att marginalintäkten (marginalnyttan) per satsad krona är densamma för alla varor. Annars kan borde jag ju satsat min sista krona på något annat! Företag bör investera så att marginalavkastningen blir densamma för alla projekt. Detta garaterar tyvärr inte maximal produktion och nytta (fel på sid 35) Fin summering: ”Det ekonomisk tänkandet” på sid 36 I detta kapitel diskuteras inte fördelningsfrågor.

Samhällsekonomisk kalkyl Inkluderar de totala marginaleffekterna av och marginalkostnaderna för en viss åtgärd. Oavsett vem som betalar och oavsett vilken sorts effekter Om den totala nyttoökningen (intäkten) är större än den totala uppoffringen (kostnaden) bör man vidta åtgärden. Den är då ”samhällsekonomiskt lönsam”. Exempel: Att bygga höghastighetsjärnväg. Kostnader Bättre miljö Färre trafikdöda

Kap 3 Prismekanismen Vad ska produceras? Hur ska det produceras? Hur ska produktionsresultatet fördelas?

Fig 3.1 Det samhällsekonomiska kretsloppet Detta kretslopp är i sin tur en del av det större ekologiska kretsloppet. Produktionsresultatets fördelning avgörs av hur produktionsfaktorerna värderas. Sidan 41 Figur 3.1

Utbud och efterfrågan – en modell av verkligheten Per månad i Göteborg Om priset är 5 kr/kg, hur stor blir efterfrågan? Hur stort blir utbudet? Vi tänker oss i allmänhet att både konsumenter och producenter är ”pristagare”.

Fig 3.2 Efterfrågekurvan Observera att priset är på y-axeln! Efterfrågan på tex. skjortor beror på många saker: årstiden människors inkomster priset på t-shirts Om vi håller alla andra faktorer förutom priset konstant, ceteris paribus, hur beror då efterfrågan på priset? Om kurvan är flack [brant] så är efterfrågans ”priselasticitet” (priskänslighet) hög [låg]. Sidan 43 Figur 3.2

Fig 3.3 Utbudskurvan Utbudet av tex. skjortor beror på många saker: Teknisk utveckling Priset på bomull De anställdas löner Om vi håller alla andra faktorer förutom priset konstant, ceteris paribus, hur beror då utbudet på priset? Om kurvan är flack [brant] så är utbudets ”priselasticitet” (priskänslighet) hög [låg]. Man kan studera marknaden på kort sikt (upp till ett år?), då är utbudskurvan brant Lång sikt (5-10 år?), då är utbudskurvan flack. Sidan 43 Figur 3.3

Fig 3.4 Jämvikt Jämvikt betyder att de inblandade är ”nöjda”, dvs de vill inte ändra sig. Jämvikt är stabilt. ”Jämviktspris” Sidan 43 Figur 3.4

Fig 3.5 Utbudsöverskott Om marknadspriset 𝑝 2 är högre än jämviktspriset 𝑝 1 så uppstår ett utbudsöverskott. Vissa producenter får inte sålt allt och väljer att sänka priset. Detta pågår tills marknadspriset sjunkit till jämviktspriset. Sidan 44 Figur 3.5

Fig 3.6 Efterfrågeöverskott Producenterna inser att de kan höja priset och ändå få sålt allt. Sidan 45 Figur 3.6

Prissignalernas betydelse Vi vill att priserna ska ändra sig ibland och därmed påverka folks beteende.

Fig 3.7 Effekten av ny teknik Vad händer om någon av de bakomliggande faktorerna ändras? Efterfråge- och utbudskurvorna är ju ritande givet en viss teknisk nivå, en viss inkomstnivå hos konsumenterna etc. Ny bättre tekning flyttar utbudskurvan åt höger. P sjunker och k stiger Sidan 46 Figur 3.7

Fig 3.8 Effekten av ökade inkomster Efterfrågekurvan flyttar åt höger. Både p och k ökar Sidan 47 Figur 3.8

Allmän jämvikt Teorin för jämviktsprisbildningen blir en teori för ”allmän jämvikt”, dvs jämvikt på alla marknader samtidigt. En störning på en marknad påverkar jämviktspris och –volym. Detta fortplantar sig till andra markander. Ex. Oljepriset sid 49 Priset spelar rollen som signal. Priset innehåller information.

Några ”vinklade” exempel följer.

Fig 3.9 En hyresreglering Hyran fastställs till ℎ 2 som ligger under jämviktsnivån ℎ 1 . Det blir bostadsbrist. Det blir risk för en svart marknad med hyran ℎ 3 . Det krävs en ransoneringsapparat. Vem gynnas och vem missgynnas? Hur påverkar priselasticiteterna? Sidan 48 Figur 3.9

Fig 3.10 En reglering av livsmedelspriserna Priset fastställs till 𝑝 2 som ligger över jämviktspriset 𝑝 1 . Det uppstår ett ”köttberg”. Ibland dumpas detta på världsmarknaden. Eklund har svårt att se det rationella i detta. Men vi kan? Eller? Sidan 50 Figur 3.10

Alternativ till regleringar Vad göra om vi ogillar de fördelningspolitiska resultat som den fria markanden ger? Öronmärkta bidrag Ange maxhyror som ligger på eller lite över jämviktshyrorna?

Kap 4 Konkurrens och monopol För att förstå hur marknaden fungerar ställer vi två frågor: Hur ser efterfrågan ut? Hur ser företagens kostnader ut? Fasta kostnader (varierar inte med produktionsvolymen och kan inte tas bort på kort sikt) Ex. hyresavtal som har flera års uppsägningstid, vissa maskiner. Rörliga kostnader (varierar med produktionsvolymen) Ex. insatsvaror, råvaror, elektricitet, löner

Några kostnadssamband Total kostnad = Totala fasta kostnader + Totala rörliga kostnader = kvantitet x styckkostnad Marginalkostnad= 𝑓ö𝑟ä𝑛𝑑𝑟𝑖𝑛𝑔 𝑎𝑣 𝑇𝐾 𝐹ö𝑟ä𝑛𝑑𝑟𝑖𝑛𝑔 𝑎𝑣 𝑄 = 𝐹ö𝑟ä𝑛𝑑𝑟𝑖𝑛𝑔 𝑎𝑣 𝑇𝑅𝐾 𝐹ö𝑟ä𝑛𝑑𝑟𝑖𝑛𝑔 𝑎𝑣 𝑄 = kostnaden för att producera en yterliggare enhet Styckkostnad (genomsnittskostnad) = Total kostnad 𝑘𝑣𝑎𝑛𝑡𝑖𝑡𝑒𝑡 Rörlig styckkostnad = Totala rörliga kostnader 𝑘𝑣𝑎𝑛𝑡𝑖𝑡𝑒𝑡 Svenska Förkortning engelska Förkorting Total kostnad TK Total cost TC Totala fasta kostnader TFK Fixed cost FC Totala rörliga kostnader TRK Variable cost VC Styckkostnad SK Average total cost ATC Rörlig styckkostnad RSK Average variable cost AVC Marginalkostnad MK Marginal cost MC Kvantitet Q Quantity

Fig 4.1 Företagets kostnader Vi ska räkna ett exempel Detta är det ”normala fallet”. Det är viktigt att förstå detta till att börja med. Vi antar två saker: Det finns fasta kostnader Marginalkostnaden är (sjunkande för små kvantiteter, och) stigande för stora kvantiteter Då gäller för Styckkostnaden och den Rörliga styckkostnaden De är ”U-formade”. Marginalkostnaden skär dem i deras respektive minimum. Sidan 55 Figur 4.1

Olika marknadsformer Fullständig konkurrens Monopol Oligopol Kartell Monopolistisk konkurrens (För alla vinstmaximerande företag gäller att de bör följa beslutsregeln att producera den kvantitet för vilken marginalintäkten=marginalkostnaden.)

Fullständig konkurrens Produkten är homogen Efterfrågan är så stor så att stordriftsfördelar inte spelar roll Företagen har så liten marknadsandel att de är pristagare. Alltså är marginalintäkten = priset Då kommer ett vinstmaximerande företag producera den kvantitet som gör att marginalkostnaden = priset (Vi antar ofta att alla företag har tillgång till samma teknik.)

Fig 4.2 Företagets utbud på kort sikt Om priset är 𝑝 1 kommer ett vinstmaximerande företag bjuda ut 𝑘 1 . Eftersom 𝑝 1 > den rörliga styckkostnaden är detta bättre än att stänga fabriken. Den svarta linjen utgör utbudskurvan på kort sikt. 𝑂𝑚 𝑝 1 <𝑠𝑡𝑦𝑐𝑘𝑘𝑜𝑠𝑡𝑛𝑎𝑑𝑒𝑛𝑠 𝑚𝑖𝑛𝑖𝑚𝑢𝑚: På lång sikt kommer fabriken stänga när man kan undgå de fasta kostnaderna. Sidan 57 Figur 4.2

Fig 4.3 Företagens och marknadens utbud på kort sikt. Sidan 57 Figur 4.3

Företaget under fullständig konkurrens på lång sikt Företaget kommer producera en sådan kvantitet så att: styckkostnaden är så låg som möjligt. Priset = styckkostnaden = marginalkostnaden =marginalintäkten Företaget går plus-minus-noll! Varför? Sidan 59 Figur 4.4

Fig 4.5 Företagets och marknadens anpassning under konkurens vid ökad efterfrågan på kort och lång sikt Sidan 60 Vi ser till höger att priset stiger till 𝑝 2 på kort sikt. Företaget gör då vinst. På lång sikt så lockar vinsten in fler företag på markanden och utbudskurvan flyttar åt höger tills vinsterna är borta. På lång sikt ändras alltså inte priset. Figur 4.5

… och vid minskad efterfrågan. Sidan 60 … och vid minskad efterfrågan. Figur 4.6

Markandens utbudskurva på olika sikt och volymer På kort sikt: brant stigande På lång sikt (och normala kvantiteter): helt platt På lång sikt (och riktig höga kvantiteter): flackt stigande

Monopol Olika bakgrunder till monopol: Ett ”naturligt” monopol. Stordriftsfördelarna (styckkostnaden sjunker ju större företagets produktion är) dominerar. ”marginalkostnadsprissättning” fungerar inte. (Om p = marginalkostnaden och två konkurrerande företag så förlust) En mkt liten marknad (en variant av stordriftsfördelar), tex. en landhandel i en liten by. Det krävs unik kompetens Patent Det finns något slags hinder för nya företag att komma in på marknaden. Statliga monopol Alla monopol är inte vinstmaximerande. Men vi ska nu analysera det vinstmaximerande monopolet.

Det vinstmaximerande monopolet är prissättare Om marknad ”utan” stordriftsfördelar: Högre priser än om konkurrens. Lägre kvantitet än om konkurrens. Inte effektivitet i produktionen ty priset ≠ marginalkostnaden. Om marknad ”med” stordriftsfördelar (naturligt monopol): Konkurrens är inget alternativ. Stordriftsfördelarna är inte ett problem utan en möjlighet? Att inte bara ta ta betalt med ett rörligt pris, utan även med en fast avgift kan göra det bättre för både konsumenter och producenter. Samhället kan försöka ingripa. Vi kan kanske ändå nå priset = marginalkostnaden Vad göra med SF, Google, Bonniers?

Att analysera ett monopol Vi tänker oss att monopolisten väljer en kvantitet att producera. De tar betalt det pris som kunderna är beredda att betala för den kvantiteten. Inför nästa månad funderar de på vad marginalintäkten är i det läget (dvs. hur skulle deras totala inkomster ändras om de bjöd ut en enhet till nästa månad)? Säljer de ytterligare en enhet tjänar de priset p, men ”tyvärr” pressas priset ner för alla de enheter de brukar sälja. Alltså blir marginalintäkten < priset. Vi ska räkna ett exempel

Fig 4.7 Efterfrågan och marginalintäkt för monopolisten Priset måste sänkas om konsumenterna ska förmås köpa mer. Då sänks inte bara priset för den sist sålda varan, utan för alla sålda varor. Sidan 62 Figur 4.7

Fig 4.8 Vinstmaximering för en monopolist Sidan 63 Figur 4.8

Oligopol Marknaden domineras av ett fåtal stora företag Företagen kan i viss mån bestämma pris eller kvantitet Ett slags mellanting mellan konkurrens och monopol.

Kartell Ett slags oligopol där företagen samarbetar. Beter sig som ett monopol och delar på vinsten. Tex OPEC

Monopolistisk konkurrens Varorna är/upplevs inte homogena. (tandkräm, cyklar, småbilar, restauranger…) Lottas Tandkräm har monopol på sin tandkräm. Företaget agerar som en monopolist inom sina ramar Väldigt vanligt Önskvärd variation? Reklamen lurar oss?

Statisk och dynamisk analys Statisk effektivitet handlar om att hålla sig på produktionsmöjlighetskurvan. Dynamisk effektivitet handlar om att flytta produktionsmöjlighetskurvan utåt. Kräver teknisk utveckling Underlättas av vinster och ”lite monopol” = viss marknadsmakt? Rivalitet mellan storföretag viktig källa till nya produkter och mer rationell tillverkning?