Kursens innehåll Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sikt Arbetsmarknad och inflation AS-AD modellen Ekonomin på lång sikt Ekonomisk tillväxt över flera decennier eller konjunkturcykler

Dagens föreläsning Från u* till Y* Härleda AS kurvan (utbudet) Härleda AD kurvan (efterfrågan) AS-AD modellen: Jämvikt på kort och medellång sikt, prisnivå och BNP Penningpolitik och finanspolitik på medellång sikt Ett exempel: Lägre oljepris

Jämvikterna: Från arbetslöshet till sysselsättning till produktion Man kan räkna ut jämviktssysselsättningen utifrån jämviktsarbetslösheten Den andel av arbetskraften som inte är arbetslösa jobbar Jämviktsproduktionen 𝑌 𝑛 produceras i landet när arbetslösheten är 𝑢 𝑛

Jämviktsproduktion, potentiell BNP Vi har lönesättningsrelationen WS: Vid jämviktsarbetslösheten måste reallönen vara sådan att precis 𝑢 𝑛 =1− 𝑌 𝑛 𝐿 personer vill arbeta till den lön som stämmer med prissättningen, 1/(1 + µ) Vi kan bestämma 𝑌 𝑛 :

Stora skillnader ifråga om hur långt från jämviktsproduktionen (”nollan”) Sverige var 2009

AS-AD modellen Aggregerad Utbud (Supply) – Aggregerad Efterfrågan (Demand) Den makromodell som används mest Priser och BNP bestäms på kort och medellång sikt Innehåller varumarknaden och penningmarknaden (IS-LM) = AD samt arbetsmarknaden = AS

Dagens föreläsning Från u* till Y* Härleda AS kurvan (utbudet) Härleda AD kurvan (efterfrågan) AS-AD modellen: Jämvikt på kort och medellång sikt, prisnivå och BNP Penningpolitik och finanspolitik på medellång sikt Ett exempel: Lägre oljepris

Härledning av AS-kurvan 1 Vi har prissättningsrelationen och lönesättningsrelationen Vi ersätta W med uttrycket för lönen (”eliminera W”): Prisnivån beror på de förväntade priserna och arbetslösheten Anta att prispåslaget  och övriga arbetsmarknadsvariabler z är konstanta

Inflation och förväntad inflation USA (och Sverige) har haft lite högre inflationsförväntningar än faktisk inflation Förväntad inflation är normalt mera stabil

Inflation och produktion/arbetslöshet är relaterade Sverige

Härledning av AS-kurvan 2 är ett samband mellan P och u Vi vill ha ett samband mellan prisnivån P och produktionen Y Skriv om arbetslösheten: Högre produktion = lägre arbetslöshet

Härledning av AS-kurvan 3 Substituera in Y i relation mellan prisnivån och produktionen Y: Detta är vår AS-kurva Prisnivån beror på förväntade priser Pe och produktionen Y Samt , z och L, som antas konstanta

Viktiga egenskaper hos AS-kurvan, 1 En ökning av produktionen Y ger högre prisnivå Det beror på en kedja av samband: När produktionen går upp stiger sysselsättningen När sysselsättningen stiger, faller arbetslösheten När arbetslösheten faller, stiger lönerna När lönerna stiger, går även priserna upp

Priserna stiger när produktionen är hög Produktion och inflation i USA

Viktiga egenskaper hos AS-kurvan, 2 Om den förväntade prisnivån Pe stiger, kommer den faktiska prisnivån P så småningom att stiga lika mycket Det beror på två effekter: Lönerna stiger när de förväntade priserna stiger Högre löner innebär högre kostnader för företagen, så de höjer priserna

AS-kurvan Givet den förväntade prisnivån leder högre produktion till högre priser Om produktionen är på sin naturliga nivå, blir prisnivån lika med den förväntade, Y =Yn ger P = Pe Produktion, Y Prisnivå, P Pe Yn

AS-kurvan skiftar när den förväntade prisnivån ändras Hur ändras AS-kurvan om den förväntade prisnivån Pe ökar? P’=Pe’ AS’ AS-kurvan skiftar uppåt. Produktion, Y Prisnivå, P P=Pe Yn AS När den faktiska prisnivån har blivit lika hög som den förväntade prisnivån kommer produktionen att vara vid sin naturliga nivå

I Sverige har inflationsförväntningarna varit högre än inflationen länge

AS-kurvan när förväntad prisnivå är högre än den faktiska prisnivån När den faktiska prisnivån ligger under den förväntade prisnivån, P < Pe, kommer även produktionen att vara lägre än sin naturliga nivå, Y < Yn Arbetslösheten blir därmed högre, u > un Pe P < Pe Y < Yn Y = Yn Produktion, Y

Dagens föreläsning Härleda AS kurvan (utbudet) Härleda AD kurvan (efterfrågan) AS-AD modellen: Jämvikt på kort och medellång sikt Penningpolitik och finanspolitik på medellång sikt Ett exempel: Lägre oljepris

Aggregerad efterfrågan (AD-kurvan) Aggregerad efterfrågan visar kombinationer av prisnivå och produktion där både varumarknaden och penningmarknaden är i jämvikt Den härleds från IS-LM modellen När prisnivån ändras i IS-LM modellen, får vi en ny punkt på AD-kurvan

Härledning av Aggregerad Efterfrågan AD-kurvan härleds genom att ändra prisnivån i IS-LM modellen Ränta, i LM (P’>P) Högre priser ger lägre realt utbud av pengar Det är ett skift uppåt av LM- kurvan Räntan stiger Då minskar efterfrågan på varor utmed IS-kurvan En ökning av prisnivån leder till en minskning av produktionen i IS-LM modellen. LM (P) i IS i’ P’ P Y’ Y Produktion, Y Prisnivå, P AD

Skift i AD-kurvan AD’ AD Skift i aggregerad efterfrågan En ökning av offentlig konsumtion G ökar efterfrågan. AD-kurvan skiftar till höger. En ökning av (den nominella) penningmängden minskar räntan och ökar produktionen. AD-kurvan skiftar till höger. AD Prisnivå, P AD’ Produktion, Y

Kontraktiv penningpolitik för att minska efterfrågan och inflationen Riksbanken höjde reporäntan för att få ner inflationen Under hösten 2008 steg inflationen i Sverige till över 4%

Dagens föreläsning Härleda AS kurvan (utbudet) Härleda AD kurvan (efterfrågan) AS-AD modellen: Jämvikt på kort och medellång sikt Penningpolitik och finanspolitik på medellång sikt Ett exempel: Lägre oljepris

Jämvikt på kort sikt AS AD Kort sikt i AD-AS modellen P Pe Jämvikten ges av korsningen mellan AD och AS-kurvorna vid A. Här är realiserad prisnivå P > Pe och Y > Yn. Men varu- och penningmarknaderna är i jämvikt. På längre sikt måste P och Pe vara lika stora och Y måste vara vid Yn. Hur kommer man dit? AS Prisnivå, P A P Pe Yn Y Produktion, Y

Jämvikt på medellång sikt konjunkturerna går över Vid jämvikten A är P>Pe och Y>Yn. Lönesättarna reviderar upp sina prisförväntningar och sätter högre nominallöner. Det betyder att AS- kurvan förskjuts uppåt. Så länge Y>Yn (med andra ord u<un) så ökar priser och löner, produktionen sjunker. På lång sikt återgår produktionen till Yn. Prisnivå, P AD Pe Yn A P Y AS P’=P’e Produktion, Y

Dagens föreläsning Härleda AS kurvan (utbudet) Härleda AD kurvan (efterfrågan) AS-AD modellen: Jämvikt på kort och medellång sikt Penningpolitik och finanspolitik på medellång sikt Ett exempel: Lägre oljepris

Expansiv penningpolitik Kort sikt En ökning av penningmängden, M, ökar efterfrågan för given prisnivå P. AD-kurvan skiftar till höger. På kort sikt uppstår en jämvikt vid A’ med högre output och priser. P > Pe och Y > Yn AD A’ AS AD Prisnivå, P P Y Pe A Yn Produktion, Y

Expansiv penningpolitik Medellång sikt Eftersom Y>Yn i A’ är priserna högre än förväntat. AS-kurvan skiftar uppåt när förväntade priser och löner anpassar sig uppåt. På medellång sikt uppnås en ny jämvikt vid A’’ där priserna är högre men Y tillbaka vid Yn. AS’ A’’ AD AS AD P’ Prisökningen är proportionell mot penningmängdsökningen så att M/P är återställt. Prisnivå, P A’ P Pe A Yn Y Produktion, Y

Långsiktig monetär neutralitet När penningmängden ökar, kommer prisnivån på sikt att stiga proportionerligt, så att den reala penningmängden M/P är oförändrad Produktionen går tillbaka till sin naturliga jämvikt En ökning av den nominella penningmängden påverkar inte några reala variabler på lång sikt, utan bara andra nominella variabler som prisnivån Pengar är neutrala på lång sikt

QE (kvantitativa lättnader) och monetär neutralitet Penningmängden M0 i USA har ökat med 500 procent. Dessa pengar måste DRAS in igen innan priserna stiger

En finanspolitisk åtstramning på kort och medellång sikt AD AS Åtstramningen leder till först till ett fall i produktionen (AD förskjuts åt vänster): Jämvikt A’ Över tiden faller prisförvänt- ningarna och AS förskjuts nedåt tills naturlig produktion återigen uppnått. Jämvikt A’’. P AD’ A’ Prisnivå, P A A’’ Pe Y Yn Produktion, Y

Effekterna av ett minskat budget-underskott (lägre G) på medellång sikt På medellång sikt går produktionen tillbaka till sin naturliga nivå. När anpassningsprocessen är klar är efterfrågan densamma som i utgångsläget men sammansättningen har ändrats 𝑌 𝑛 =𝐶 𝑌 𝑛 −𝑇 +𝐼 𝑌 𝑛 ,𝑖 +𝐺 G har fallit, men detta kompenseras exakt av att investeringarna har ökat (räntan har fallit)

På lång sikt påverkar finanspolitik bara BNPs fördelning mellan privat och offentlig sektor

Dagens föreläsning Härleda AS kurvan (utbudet) Härleda AD kurvan (efterfrågan) AS-AD modellen: Jämvikt på kort och medellång sikt Penningpolitik och finanspolitik på medellång sikt Ett exempel: Lägre oljepris

Ett exempel: Effekterna av fallande oljepriser i AS-AD modellen Oljepriset har fallit drastiskt

Lägre oljepris och den långsiktiga jämvikten un PS’ WS Arbetslöshet, u Reallön, W/P Un’ Lägre oljepris skiftar prissättningskurvan uppåt. Priset är lägre och reallönen är högre för varje given nivå på arbetslösheten. Den naturliga arbetslösheten faller och den naturliga produktionen ökar. PS

Lägre oljepris och AS-kurvan AS-kurvan kommer från prissättningsrelationen och lönesättningsrelationen: Lägre oljepris ger lägre prispåslag  över lönekostnaden, dvs lägre priser vid varje produktionsnivå AS-kurvan skiftar nedåt

Dynamisk anpassning vid lägre oljepriser Lägre prispåslag, , leder till att AS-kurvan skiftar nedåt till AS’. Priserna faller långsamt. En ny kortsiktig jämvikt uppstår vid A’ med produktionen Y’. Den nya naturliga produktionen är vid Y’n . Produktionen Y’ är fortfarande lägre än den nya Y’n. AS fortsätter därmed att skifta nedåt. Eftersom P < Pe fortsätter de förväntade priserna att minska. AS Yn A AD AS’ A’ Y’ AS’’ Prisnivå, P Pe När jämvikten vid A’’ nåtts är anpassningen avslutad, med lägre priser och högre produktion. Pe’ A’’ Yn’ Produktion, Y

I praktiken är det ofta svårt att veta om det är utbudet eller efterfrågan som har ändrats Riksbanken observerar plötsligt att BNP är mycket högre än de väntade sig, Y snarare än Yn. Innan priserna har börjat röra sig är det svårt att veta om AS- eller AD-kurvan har skiftat. Det kanske är AS som har skiftat ut pga högre produktivitet? Å ena sidan måste styrräntan ändras snabbt om penningpolitiken ska hinna påverka konjunkturen; å andra sidan måste man ju först veta VAD som är rätt att göra AD AS A Pe Prisnivå, P Yn Y Produktion, Y