Jägareförbundet SKARABORG

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Viltrapportering 2011/2012 Jägareförbundet Jönköping
Advertisements

JÄGAREFÖRBUNDET BLEKINGE Viltrapportering 2013/2014.
Toppning vs. Nivåindelning IK Zenith F02 Per-Olof Johansson.
Rekommendationer - Hur handlar vi utifrån resultaten? Bibehåll förbättringsidén eller utveckla/avveckla, ny PGSA? Förbättringsområde: Förbättra kunskapsläget.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Fossilbränslefritt Kronoberg
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Välkomna till tvärsektoriellt miljömålsmöte 21 okt 2015
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Fördjupad utvärdering 2015 Nuläge, vad händer framöver, regionala inspel Ann Wahlström Naturvårdsverket 10 december 2014.
Föreslagna ändringar från Naturvårdsverket i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära lägen Peder Seidegård Länsarkitekt.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Kostnader för läkemedelsförmån
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Arbetsformer XX vattenråd.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Disposition – konsten att läsa skolstatistik
Nätverk för lärare på fritidshem
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Miljömålen består av tre slags mål
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Nu ökar vi takten för att nå miljömålen
Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
reviderad Natura handbok
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Styrkor Svagheter Möjligheter Risker/Hot SWOT
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Kunskapsprocessen Spånga Grundskola
- ett verktyg för ANDT-uppföljning Introduktion
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Välkomna! strategi för Vilt-förvaltning
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Systematiskt kvalitetsarbete
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Möjligheter till finansiering?
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Kronhjort Storlek: Handjur kg, vuxen hind väger kg, handjur, mankhöjd 120 – 150 cm Funnits: år i Sverige. Äter: Ris av blåbär,
Hållbar utveckling måste vara
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Tips för det praktiska ledarskapet
PUNKTPREVALENSMÄTNING AV TRYCKSÅR 2019
Saker att ta upp… Skärpning av reglerna omkring MKN vatten
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2019
Presentationens avskrift:

Jägareförbundet SKARABORG Viltrapportering 2015/2016 Foto: Thomas Ohlsson

SVENSKA JÄGAREFÖRBUNDETS VILTÖVERVAKNING Avskjutningsstatistiken har samlats in sedan 1939 Sedan 1960 är statistiken uppdelad länsvis Avskjutningsstatistiken är ett index som visar förändringar i avskjutning mellan år och kan då också spegla förändringar i stammarnas storlek På nya viltdata (www.viltdata.se) finns statistik som samlats in sedan 1939. Foto: Thomas Ohlsson

Allmänna uppdraget Allmänna uppdraget: Svenska Jägareförbundet skall samla in, sammanställa och redovisa data om vilttillgång och avskjutningsstatistik Svenska Jägareförbundet skall bidra till att ansvariga myndigheter har en bred kunskap om det svenska jaktbara viltets tillstånd och utveckling

Viltövervakningen bidrar till En grund för att följa viltstammars utveckling och tillstånd Möjlighet att i god tid upptäcka förändringar och trender hos våra viltstammar Underlag för att planera avskjutningsnivåer Underlag för bedömning av jakttider Beslutsunderlag för olika myndigheter Bakgrundsfakta åt olika forskningsprojekt Naturvårdsverkets miljöövervakningsprogram Information till allmänheten

AVSKJUTNINGSSTATISTIKEN Följande statistik baseras på de avskjutningsrapporter som inkommit för jaktsäsongen 2015/2016 En första målsättning är att alla jaktvårdskretsar skall uppnå en täckningsgrad över 30% av den totala kretsarealen och på sikt är målet över 50%. För att få tillförlitlig statistik behövs att avskjutningsstatistik redovisas från så stor areal som möjligt. I kretsar med mycket låg täckningsgrad kan resultaten därför skilja sig en del från de verkliga avskjutningsnivåerna. Uppgifter från enskilda områden särredovisas aldrig – de utgör endast underlag för beräkning av avskjutningen och används till bedömning av viltstammarnas utveckling på nationell, läns- och jaktvårdskretsnivå. Det är lika viktigt att rapportera ditt resultat även om det inte skjutits något vilt.

Täckningsgrad jf SKARABORG

SKARABORG Avskjutning Rådjur, räv och fälthare 2000 - 2015

SKARABORG Avskjutning Vildsvin 2000 - 2015

SKARABORG resultat per krets 2015/2016 Foto: Thomas Ohlsson

Rådjur per 1000 ha 2015/2016

Kronvilt per 1000 ha 2015/2016

Dovvilt per 1000 ha 2015/2016

Vildsvin per 1000 ha 2015/2016

Rovdjur per 1000 ha 2015/2016

Gnagare per 1000 ha 2015/2016

Gäss per 1000 ha 2015/2016

Kråkfåglar per 1000 ha 2015/2016

Änder per 1000 ha 2015/2016

Gräsand per 1000 ha 2015/2016

Ringduva per 1000 ha 2015/2016

Måsfåglar per 1000 ha 2015/2016

Fälthöns per 1000 ha 2015/2016

SKOGShöns per 1000 ha 2015/2016

Morkulla per 1000 ha 2015/2016