Finansiell samordning genom samordningsförbund (Lag 2003:1210)

(Samverkansutredningens betänkande SOU 2000:114) ”Samverkan är inte ett tillstånd som går att uppnå vid ett givet tillfälle utan en ständigt levande process som varje dag måste erövras, etableras och ständigt underhållas.” (Samverkansutredningens betänkande SOU 2000:114)

Några siffror Lagen kom 1 jan 2004 560 Mkr från stat, kommuner och landsting 2015 80 förbund i 241 kommuner av landets 290 och flera är på väg att starta Ca 600 individinriktade insatser 2014 (39 000 deltagare) Ca 370 strukturinriktade insatser 2014

Begrepp FINSAM – lag om finansiell samordning Samordningsförbund – organisation för finansiering av insatser som stöd för individer Finansiell samordning – allokering av resurser Samverkan – mellan organisationer Samarbete – mellan medarbetare

Finansiering Försäkringskassan 50% inklusive Arbetsförmedlingen (Staten) Kommun 25% Landsting/Region 25 %

Målgruppen Individer som behöver samordnat stöd från två eller flera av de samverkande parterna Det kan finnas fysiska, psykiska, sociala och/eller arbetsmässiga behov Identifieras lokalt Utgörs av personer i förvärvsaktiv ålder

Syfte Individen skall uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete Undvika onödig rundgång eller gråzon mellan myndigheter Utveckla fungerande samverkan mellan myndigheter Effektivare samlad resursanvändning.

Varför Samordningsförbund? Organiseringen av välfärden är sektoriell Individer behöver ibland helhetslösningar Myndigheter har olika mål och uppdrag Ansvar är ibland oklart Det saknas ekonomiska incitament för samverkan

Samverkan är svårt Det krävs stora investeringar i tid och energi, både för att etablera samverkan och för att hålla den vid liv. Samverkan kostar innan den lönar sig. Det är svårt att organisera och leda samverkan. Det finns många hinder för samverkan.

Vilka hinder finns? Administrativa gränser: olika budgetar och ansvarsområden Lagar och regelsystem Olika professionella och organisatoriska kulturer, olika språkbruk etc Olika värderingar, attityder och engagemang för samverkan Revirtänkande och revirbevakning.

Framgångsfaktorer Helhetssyn på individens behov Kompetens att arbeta och kommunicera över professionella och organisatoriska gränser Kunskap om och förståelse för varandras uppdrag och professionella kompetens. Ömsesidigt förtroende och respekt. Ett stödjande ledarskap.

Samordningsförbund En egen juridisk person Leds av en styrelse där varje förbundsmedlem är representerad. Styrelse består av politiker och tjänstemän Förbundschef som stöd

Samordningsförbund forts. Beslutar själv hur resurserna skall användas Gemensam styrning och budget Utgår från individers behov och den samhälleliga nyttan

Styrelsen ska Besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen Stödja samverkan mellan samverkansparterna Finansiera sådana insatser som avses i Finsamlagen och som ligger inom de samverkande parternas samlade ansvarsområde Besluta på vilket sätt de medel som står till förfogande för finansiell samordning skall användas Svara för uppföljning och utvärdering av rehabiliteringsinsatserna Upprätta budget och årsredovisning för den finansiella samordningen

Verksamhet Behovsinventera och kartlägga lokala målgrupper Identifiera flaskhalsar och systemhinder Finansiera strukturinriktade insatser som underlättar samverkan mellan myndigheter Finansiera operativa insatser till individen

Ledamöter i styrelsen Har en helhetssyn på de frågor samordningsförbundet har att ta ställning till. Har förmåga att höja sig över ett sektoriserat tankesätt och se till de syften och motiv som ligger bakom den finansiella samordningen.

Vad blir resultatet av samverkan? För individen - respektfullt bemötande - adekvata åtgärder - delaktighet i rehabiliteringen Personalen - meningsfullhet - minskad frustration - kompetensutveckling Samhället - förkortad rehabiliteringsprocess - minskade väntetider - tydligare ansvarsgränser

Tack för din uppmärksamhet!