Är en radikal omställning till hållbar konsumtion möjlig och hur påverkar det våra möjligheter till välbefinnande? Jörgen Larsson Assistant professor in Sustainable consumption patterns Department of Energy and Environment CHALMERS 1. What is temporal well-being? 2. Are there time use patterns which combine high temporal well-being with low greenhouse gas emissions?

“I think one of the dumbest statements I’ve ever heard in politics — in the history of politics as I know it, which is pretty good, was Obama’s statement that our No. 1 problem is global warming,” Donald Trump Obama har ratificerat Paris-avtalet Inga bindande krav om utsläppsminskningar USA:s federala klimatarbete kommer att bromsas in Delstaterna viktigast Sagt att det är Kina som har hittat på klimathotet som ett sätt att stärka sitt konkurrensläge gentemot USA

Konsumtion och livstillfredsställelse i Sverige Life satisfaction and household expenditures in Sweden 1995-2012 Livstillfreds- ställelse Källor: SCB och SOM-institutetet

Hur ser sambandet ut mellan klimatbelastning och välbefinnande?

10 % med lägst utsläpp 10 % med högst utsläpp Växthusgas- utsläpp (tonCO2e/cap) 10 % med högst utsläpp Avsluta med lite resultat från studie: Övre, beskriv: 1000 personer sorterade, varje prick utgör alltså data från 100 personer (hur mycket bil de kör, hur bränslesnål den är, el, värme, mat, flygresor, utsläpp kopplade till produktionen av prylar osv.) Snitt 8-9 ton, långsiktigt hållbar nivå 1-2 ton - Faktor 3 mellan lägsta och högsta decilgrp. Högsta decilgrp lägre än snittet i Nordamerika Lägsta decilgrp högre än snittet i de flesta utvecklingsländer * Nedre: SWB Generellt väldigt svag koppling Gruppen med allra lägst sticker ut lite (väldig konsumtionsnivå, men även arbetslöshet/sjukskrivningar i den gruppen) Den översta gruppen ligger lite oväntat mitt i Däremot är variationen inom varje grupp väldigt stor. Andra faktorer avgörande.

10 % med lägst utsläpp 10 % med högst utsläpp medel Växthusgas- utsläpp (tonCO2e/cap) 10 % med högst utsläpp decilgrupper Subjektivt välbefinnande (1-10) Avsluta med lite resultat från studie: Övre, beskriv: 1000 personer sorterade, varje prick utgör alltså data från 100 personer (hur mycket bil de kör, hur bränslesnål den är, el, värme, mat, flygresor, utsläpp kopplade till produktionen av prylar osv.) Snitt 8-9 ton, långsiktigt hållbar nivå 1-2 ton - Faktor 3 mellan lägsta och högsta decilgrp. Högsta decilgrp lägre än snittet i Nordamerika Lägsta decilgrp högre än snittet i de flesta utvecklingsländer * Nedre: SWB Generellt väldigt svag koppling Gruppen med allra lägst sticker ut lite (väldig konsumtionsnivå, men även arbetslöshet/sjukskrivningar i den gruppen) Den översta gruppen ligger lite oväntat mitt i Däremot är variationen inom varje grupp väldigt stor. Andra faktorer avgörande. medel

Slutsats: Människor med låg klimatbelastning har inte lägre välbefinnande än de med hög klimatbelastning Frågan: Är en radikal omställning till hållbar konsumtion möjlig och hur påverkar det våra möjligheter till välbefinnande? En enkel men torr slutsats är följande.

Vad är en radikal omställning till hållbar konsumtion? Scenario till 2050 med 75% lägre utsläpp: Fossilfria fordon/uppvärmning Solceller …. Flyg som år 2000 Ökad tjänstekonsumtion Förkortad arbetstid till 30 h Nöt- och griskött: - 50% Jörgen Larsson Chalmers Inst. för energi och miljö   Lisa Bolin SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Hur uppnår vi en radikal omställning till hållbar konsumtion? Vi experimenterar friskt för att hitta tekniska och livsstilsmässiga innovationer 25 % hot 75% möjigheter Bensin har ca 200 % skatt

Hur uppnår vi en radikal omställning till hållbar konsumtion? Vi experimenterar friskt för att hitta tekniska och livsstilsmässiga innovationer Vi satsar stort på dialog och kunskap om att: hållbar konsumtion inte hotar välbefinnandet 25 % hot 75% möjigheter Bensin har ca 200 % skatt

Hur uppnår vi en radikal omställning till hållbar konsumtion? Vi experimenterar friskt för att hitta tekniska och livsstilsmässiga innovationer Vi satsar stort på dialog och kunskap om att: hållbar konsumtion inte hotar välbefinnandet det finns lösningar vi behöver agera kollektivt genom politiska beslut styrmedel kan vara effektiva 25 % hot 75% möjigheter Bensin har ca 200 % skatt

Skatter påverkar konsumtionen på lång sikt 1.6 2000 Bensinkostnad Skatt Konsumtion 1800 1.4 Bensinpris (US$/l) 1600 1.2 Bensinkonsumtion (liter/person/år) 1400 1 1200 0.8 1000 800 0.6 600 0.4 Mention reduces rebound effect as well 400 0.2 200 USA Canada Australia UK Italy Källa: Thomas Sterner, 2006

Hur uppnår vi en radikal omställning till hållbar konsumtion? Vi experimenterar friskt för att hitta tekniska och livsstilsmässiga innovationer Vi satsar stort på dialog och kunskap om att: hållbar konsumtion inte hotar välbefinnandet det finns lösningar vi behöver agera kollektivt genom politiska beslut styrmedel kan vara effektiva Vi inför starka styrmedel som också kan ge andra fördelar, mina våra drömmar: 100 % vegetariskt i förskola/skola 100 % el-drift i städernas miljözoner Köttskatt som används till sänkt moms på frukt/grönt Flygskatt som återbetalas till invånarna Förbud mot reklam för klimatskadliga produkter 25 % hot 75% möjigheter Bensin har ca 200 % skatt