Arbetsgrupp ”Hat och hot mot förtroendevalda” Ett hot mot demokratin!

Inriktningsmål för kongressperioden 2016-2020 SKL ska stötta kommuner, landsting och regioner i deras arbete med att förebygga och hantera hot och våld, samt stötta i deras arbete med att stödja de förtroendevalda som har utsatts, i en dialog med de politiska partierna. SKL ska verka för skärpt strafflagstiftning för hot och våld mot personer som utsätts i sitt demokratiska uppdrag.

Utvecklingsarbete 2016-2017 Utveckla det systematiska arbetet med handlingsplaner, både förebyggande och hur man hanterar hat, hot och våld. Erbjuda utbildning för både förtroendevalda och tjänstemän. Bl.a. utbildning för fullmäktige, den kommer att ledas av förtroendevalda på hemmaplan och vara kostnadsfri. Konkreta verktyg för det systematiska arbetet kommer att arbetas fram. Hat och hot på sociala medier är stort! En grupp med toppolitiker kommer att arbeta med stöd, förhållningssätt och attityder. Korta filmer med personliga berättelser skapas. Samtala med partierna om ansvarsfrågan, kommunerna eller partiet? Informerar många förtroendevalda på SKL:s olika aktiviteter.

Utbildningskonceptet 60 procent av kommunerna saknar handlingsplaner avseende förebyggandet och hanterandet av hat, hot och våld mot förtroendevalda. Säkerhetsansvariga anger att det saknas efterfrågan på handlingsplaner. Målsättningen med utbildningskonceptet är att det ska rikta sig mot de förtroendevalda och ge en bild av problemet med hat, hot och våld mot förtroendevalda som får politikerna att efterfråga ett mer systematiskt arbete för att möta problemet, dvs. synliggöra problemet och fästa frågan på agendan!

SKL vill ha en förstärkt lagstiftning om hot mot demokratin Skärpt strafflagstiftning för hot och våld mot personer som utsätts i sitt demokratiska uppdrag. Utöver skärpt lagstiftning behöver det arbetsmiljörättsliga läget för förtroendevalda klargöras. En tydlig och viktig signal från samhällets sida om att detta är oacceptabelt. En stärkt lagstiftning skulle likställa politikers juridiska skydd med det som gäller vid hot mot tjänsteman i dennes myndighetsutövning. Det skulle ge polisen grund att driva dessa fall mer än idag och vara en markering att det finns ett starkare straff.

Kommun Region/ Landsting Handlingsplan eller motsvarande för att förebygga hot, hat och våld mot förtroendevalda 32% 65% Handlingsplan eller motsvarande för att hantera hot, hat och våld mot förtroendevalda när det uppstår 56% 88% Förekommit fall av hot, hat eller våld mot förtroendevalda inom er organisation (2015-idag) 46% Vid minst ett tillfälle genomfört utbildning för förtroendevalda om hur de ska hantera hot, hat och våld (2015-idag) 28% 53% Den kunskap vi har visar att det alltid är bäst att ha en beredskap för vad som kan hända även om det ännu inte hänt. Jag brukar jämföra med säkerhetsgenomgången på flygplan. Om det händer som vi inte vill ska hända är det alltid bäst att veta hur man ska bete sig och vilka rutiner som finns. Det skapar en trygghet och säkerhet. Av den anledningen har SKL vid två tillfällen ställt frågan till kommuner, landsting och regioner om de har rutiner på plats för att förebygga och hantera hat och hot mot förtroendevalda. Senaste mätningen var i somras (2016). Bilden visar: Något bättre siffror än vid förra mätningen. Landsting och regioner är bättre förberedda än kommunerna Det är mer vanligt att man har rutiner för att hantera uppkomna händelser än för att förebygga dem. Relativt få, och framförallt kommuner, har under 2015 o början av 2016 genomfört utbildningar. Bland annat de här siffrorna ligger bakom den satsning som SKL tillsammans med regeringen gör för att stödja ett utvecklingsarbete ute i landet.

Ett allvarligt brott mot vårt demokratiska system SKL har inlett en stor satsning för att stödja kommuner, regioner och landsting. Vi har en överenskommelse med regeringen som infattar ekonomiska resurser 2017. Målet är att uppmärksamma området, nå ut till många förtroendevalda och att fler ska anmäla när de har blivit utsatta. Gör upp med attityden ”lite får man tåla”! Fortsätter att driva frågan om en skärpt lagstiftning. SKL driver ett arbete sedan många år som handlar om Få upp frågan på dagordningen dvs att medvetandegöra om att det är ett problem både i förhållande till individen men också för den lokala demokratin. Det kan inte vara OK att bara för att man är förtroendevald så ska man tåla sådant som andra inte ska behöva utstå. Under flera mandatperioder har SKL skrivit till regeringen för att få till en förändrad lagstiftning. Ännu har inget hänt.

Det fanns många politiker under tidigt 50-tal, men de levde i en annan verklighet. Ändå fram till 1952 fanns det 2 500 kommuner varav 500 av dessa med färre än 500 invånare. Nästan inga anställda tjänstemän – Ånge i Medelpad med 3 000 invånare hade tre tjänstemän – 1 kamrer, 1 ingenjör och 1 assistent. Inom fattigvården hade politikerna socialkontoret på fickan och ordföranden i barnavårdsnämnden cyklade runt och drev in underhållsbidrag från fäder. 1952 bantades antalet kommuner till ca 1 000 och politikerna blev färre och tjänstemän lite fler. Mellan 62-74 pågick en reform som minskade antalet kommuner till 278 stycken. Antalet förtroendevalda hade nu reducerats till ca 50 00 ett antal som ökade till följd av en del kommundelningar men främst kanske av lagen om viss lokala organ i kommunerna som kom 1979. När den nya kommunallagen kom 1991 och gav kommunerna större frihet att organisera sig. Även i Huddinge har antalet förtroendevalda minskat sedan 2004 med ett 40-tal.

Problembild från Brottsförebyggande rådet PTU 2015 Politikernas Trygghetsundersökning 2015

Hur ser det ut? Mellanliggande år, 2012. Två av tio (20%) utsatta. Valåret 2014. Nästan tre av tio (28%) utsatta. BRÅ har vid flera tillfällen ställt frågan till förtroendevalda om de utsatts för hot, våld eller trekasserier. Inför det vi kallade supervalåret 2014 beslutades att göra en studie för att belysa vad som hur det ser ut ett valår. Bilden visar resultatet ett mellanvalsår 2012 och valåret 2014 Som förväntat steg antalet incidenter från 20% till 28%. Frågan är om det enbart beror på valrörelserna eller om det dessutom är en mer generell ökning. Det har vi sett mellan de senaste mätningarna, bra.se

Vad hände? Sociala medier Öga mot öga Internet E-post Telefon Öga mot öga 10% ( 4,7) är väl troligt utifrån att man är mera exponerad under en valrörelse Internet 6 % (4,8 %) E-post 5% (5%) Telefon 4,8% ( 4,4%)

Vem? Ordförande vice ordförande Styrelsen Kvinna Socialnämnd Utbildningsnämnd Utländsk bakgrund Vilka är mest utsatta? Ordf och vice ordf i styrelsen. Är dessa kvinnor är andelen högre Ordf v ordf i socialnämnd och utbildningsnämnd Unga förtroendevalda 29 år och yngre har ca 50% varit utsatta jämfört med gruppen 50-59 år som är en stor grupp där ca 28% anger att de varit utsatta. 33% av personerna med utländsk bakgrund anger att de blivit utsatta jämfört med 28% om man har svensk bakgrund Eftersom vi brukar tala för vikten av en god social representation i våra politiska församlingar kan vi dra slutsatsen att det förutom de som har de ledande posterna ofta är personer från underrepresenterade grupper som utsätts. Vad betyder det för viljan att delta i den representativa demokratin. Ung

Andel utsatta inom respektive åldersgrupp (2012 och 2014) bra.se

Andel utsatta efter grad av aktivitet på internet/i sociala medier (2012 och 2014) bra.se

Vad utsatta förknippade händelsen med (Andel 2012 och 2014) bra.se

Parti? S 36% M 19% C 11% SD 8% De stora partierna har ofta de ledande uppdragen och exponeras mest.

Andel utsatta i fullmäktige efter kön utifrån förtroendeuppdragets omfattning (2014) bra.se

Konsekvenser av utsatthet och oro för utsatthet (Andel bland samtliga förtroendevalda 2012 och 2014) Siffrorna talar för sig! Frågan är vad det får för konsekvens för den lokala och regionala demokratin. bra.se

Typ av förövare bra.se Förtro. Annat parti Förargad medborgare ”Rätts- Rättshaverist 24% Förtroendevald från Annat parti 11% Egna partiet 4% Förtro. Annat parti Förargad medborgare ”Rätts- Haverist” Förtro. Eget parti bra.se

Förövares grupptillhörighet. (Andel 2012 och 2014) bra.se

Anmälningsbenägenhet 2014 Vi ser att det är vanligare att anmäla våld, skadegörelse och stöld vilket kan ses som naturligt. Anmälningsbenägenheten för hot och trakasserier ligger på lägre nivåer. Allt kanske inte ska polisanmälas men budskapet är ändå att rapportera det som hänt. bra.se

Vad förövaren ville uppnå (Andel 2012 och 2014) bra.se

Andelen som erhållit stöd och hjälp motsvarande behovet (2014)   Erhållit stöd (i vilken utsträckning) Behov av stöd (i vilken utsträckning) Stor Lite Inte alls Andel totalt 40% 30% 31% 100% 18% 51% 3,7% 8% 88% Nu har vi talat rätt mycket för konsekvenser för demokratin. Men för den enskilde är det här svåra händelser. Visst, vi kan se att ca 40% av de med stort behov av stöd fått det. Men vi kan också se att ca 61% av de med stort behov av stöd bara fått litet eller inget stöd. bra.se