Den svenska modellens nationalekonomi – finns den? ABF och Post-keynesianska nätverket Lennart Erixon 5 december 2016

Den svenska modellens nationalekonomi Ekonomisk politik och lönepolitik Normer för prisstabilitet (Wicksell) Kontracyklisk finans- och penningpolitik (Stockholmsskolan) Aktiv sysselsättningspolitik (Rehn- Meidnermodellen) Normer för lönebildningen - Solidarisk lönepolitik (Rehn- - Konstant vinstandel på lång sikt (Rehn- Meidnermodellen och EFO-modellen)

Den svenska modellens nationalekonomi Makroekonomisk teori Avvikelser mellan företagens förväntningar/ planer (ex ante) och det makroekonomiska utfallet (ex post) – Stockholmsskolan Kumulativa ekonomiska processer - Stockholmsskolan Rehn-Meidnermodellens inflations- och tillväxtteori

Rehn-Meidnermodellens politik Medlen: ALMPs (utbuds- och rörlighetsstimulanser på arbetsmarknaden, selektiva arbetsskapande åtgärder) Solidarisk lönepolitik (lika lön för lika arbeten) Restriktiv finans- och penningpolitik på medellång sikt (över en konjunkturcykel) Upphovsmännens senare tillägg: Hårdvalutapolitik vid fasta växelkurser (på medellång sikt) Generösa ersättningar vid arbetslöshet Marginella sysselsättningsstöd Viktiga syften: 1. Att förena full sysselsättning och löneutjämning med prisstabilitet och tillväxt. 2. Att förskjuta styrkeförhållandet i samhället från kapitalägare till löntagare. 3. Att få medlen att interagera. 4. Att sänka vinstandelen på medellång sikt (genom en stram makropolitik i kombination med en politik för full sysselsättning). 5. Att skapa nödvändiga makroekonomiska förutsättningar för ”frivillig” Inkomstpolitik (”löneåterhållsamhet”). 6. Att öka det offentliga sparandet.

Rehn-Meidnermodellens teori Viktiga begrepp, distinktioner och hypoteser Vinstandelen är en nyckelvariabel vid analyser av löneutveckling och tillväxt. Höga vinstandelar resulterar i löneinflation och låg produktivitetstillväxt. Marknadskrafterna (brist på arbetskraft) är en viktig drivkraft i lönebildningen (se löneglidning). Distinktion mellan genomsnittliga och marginella vinster (vinstandelen är ett genomsnittsbegrepp). En generell vinstnedgång är förenlig med Schumpeterianska innovationsvinster! Löneutjämning är tillväxtfrämjande, främst genom påskyndandet av strukturomvandling.

Den svenska modellen lever! Nya empiriska studier bekräftar att en jämnare inkomstfördelning (individer) har positiva effekter på tillväxten (IMF, OECD, Världsbanken). Studier av den makroekonomiska utvecklingen i Sverige under efterkrigstiden stödjer Rehn-Meidnermodellens teori i flera avseenden. Vinstandelen har hamnat i blickpunkten igen i modern makroekonomi (Se bl.a. Piketty och heterodox nationalekonomi).

Tänkbara modifieringar av Rehn-Meidnermodellens politik En expansiv finans- och penningpolitik även på medellång (och lång) sikt (om än i kombination med ALMPs och solidarisk lönepolitik) i en ekonomi med massarbetslöshet. Rehn-Meidnermodellen 2.0 (Erixon 2016). Viktig komponent: Kaldor-Verdoornlagen (en expansiv makropolitik stimulerar produktivitetstillväxten). Vinstskatter i stället för en stram makropolitik för att minska vinstandelen (efter skatt). Ökar frihetsgraden i den ekonomiska politiken (se ovan). Lönepolitikens teori bör omfatta en allmän löneutjämning. Ger incitament att utveckla arbetsbesparande teknologier och för ett land att specialisera sig på arbetsbesparande produkter och tjänster. Utbildning och (annan) välfärdspolitik krävs för att åstadkomma inkomstutjämning (och därmed tillväxt). Selektiv åtstramningspolitik måste tillåtas (utesluts i Rehn-Meidnermodellen). Miljö- och energiskatter kan användas för att tvinga fram innovationer och rationaliseringar. Offentliga investeringar (inte bara offentligt sparande).

Modifieringar av argumenten för (den ursprungliga)Rehn-Meidnermodellen i linje med modellens syften Betoning av jämlikhet på bekostnad av ökad jämlikhet (income equality rather than income equalization) 1. Knyter an till dagens empiriska tillväxtstudier 2. Små löneskillnader kan underlätta övergången till expansiva ”Baumolska” tjänstesektorer (sektorer med begränsade möjligheter att öka produktiviteten) – hälso- och sjukvård, socialtjänster, övervakningstjänster, utbildning etc. Ojämlikhet hämmar tillväxten genom att begränsa låginkomsttagares tillgång till (bra) utbildning. Betonas i dagens litteratur om sambandet mellan inkomstfördelning och tillväxt. En minskad vinstandel (och en expansiv makropolitik) stimulerar tillväxten i sig genom den positiva konsumtionseffekten (central hypotes i post-keynesiansk teori men inte ens i Rehn-Meidnermodellen 2.0). Starkare betoning av produktivitetstillväxten i och förnyelsen av existerande företag (på bekostnad av strukturomvandling).

Inflytelserik tes i dag: svårt att tillämpa den svenska modellen i Sverige i en globaliserad värld Samordning på EU-nivå av vinstbeskattning och lönepolitik kan vara nödvändig. Men argument för svensk tillämpning: Konstant vinstandel (inte vinstpress) på lång sikt i modellen. Modellen rekommenderar ökade vinster på marginalen dvs. stöd av företag och industrier som expanderar (differentierade arbetsgivaravgifter, ALMPs och marginella sysselsättningssubventioner). Låga löner för kvalificerad arbetskraft (genom en allmän löneutjämning) är en konkurrensfördel. Generella välfärdsprogram för att få ”talanger” att bosätta sig i Sverige. Starka innovationsmiljöer genom FoU-stöd, forskningsinstitut etc. kan attrahera globala företag.

Ekonomisk politik och lönepolitik Svenska modellen Brott mot modellen   Finanspolitiska regler Budgetöverskott på medellång sikt, Offentlig skuldkvot 35 % undantag för offentliga investeringar Vinstskatter Höga Låga Arbetsgivaravgifter Differentierade Låga ALMP Generella Inriktade på problem- grupper Handelspolitik Frihandel Protektionism Näringspolitik FoU för småföretag etc. Generella skattelättnader Socialförsäkringar Generösa och inkomstrelaterade Låga ersättningar vid ersättningar vid arbetslöshet arbetslöshet Offentligt sparande och fördelnings- Individ. pensionssystem hänsyn i pensionssystemet Löneförhandlingar Samordnade Decentraliserade Lönenorm Konstant vinstandel på lång sikt Allmän lönemoderation Penningpolitik Inflations- och sysselsättningsmål Inflationsmål 2 % (även på medellång sikt)