Robert Hrelja, Per Henriksson, Hans Antonson Parkeringsnormer för bostäder. Porslinsfabriken – ett exempel på samspelet mellan läge, kollektivtrafik- och parkeringsutbud Robert Hrelja, Per Henriksson, Hans Antonson

Förändringar i parkeringspolitiken Europe’s Parking U-Turn: From Accommodation to Regulation (Kodransky och Hermann, 2011) Europe’s Vibrant New Low Car(bon) Communities (Foletta och Field, 2011). Sker en pågående förändring av parkeringspolitiken, i Sverige och utomlands. : många kommuner minskar parkeringstalet för bostäder. Parkering har allt oftare blivit en del i ett paket av åtgärder som används för att skapa attraktivare städer, och minska biltrafiken.

Det finns kunskapsluckor ‘we do not know nearly enough about how individuals respond to parking policy interventions or how these responses interact with local circumstances, the avail-ability of alternative transport modes or alternative destinations’ (Marsden, 2006) Fortfarande få studier om parkering i allmänhet, och i synnerhet om boendeparkering (Guo 2013). Få studier om vad boende tycker (Guo och McDonnell 2013).

Syfte Att beskriva och analysera vilka konsekvenser som en lägre parkeringsnorm har för boende Var parkerar bilinnehavare i bostadsområdet? Hur påverkas resandet av parkeringsnormen för boendeparkering? Finns det skillnader i bilinnehav och bilanvändning bland boende i bostadsområdet som beror på skillnader i tillgång till parkeringsplats? Hur påverkas boendes ekonomi, tillgänglighet och vardagsliv av parkeringsnormen?

Porslinsfabriken i Göteborg Utbyggt i två etapper, 2008 och 2012 Fem bostadsrättsföreningar, totalt 509 lägenheter Centralt område med närhet till kollektivtrafik och god tillgång till lokal service Parkeringsnorm 0,52 + 0,05 platser/lgh (289 platser)   Foto: Bergslagsbild AB

Foto: Per Henriksson, VTI Metod En enkät skickades till alla som var 18 år eller äldre och folkbokförda på en adress i Porslinsfabriken (777 personer) Bakgrund, resvanor, parkeringsvanor, synpunkter på parkeringsmöjligheterna i området Av hushållen (471 st) är 46 % representerade bland svaren Inventering av parkeringsutbudet Korta intervjuer genomfördes per telefon med 15 boende som i enkäten lämnat kontaktuppgifter Foto: Per Henriksson, VTI

Vilka bor i Porslinsfabriken (enligt enkätsvaren)? Drygt hälften av de svarande var kvinnor Medelåldern var 44 år (median: 37 år; 18-90 år) Sju av tio respondenter hade en anställning, 15 % var pensionerade och 8 % studerade Hälften hade avslutat en högskole- eller universitetsutbildning Få barnhushåll (13 % av hushållen)

Körkortsinnehav (B) och biltillgång I 5 % av hushållen saknades körkortsinnehavare På individnivå På hushållsnivå Enligt områdesstatistiken har 38 % av hushållen i Göteborg tillgång till bil

Förändringar i bilanvändning och bilinnehav?

Konsekvenser på vardagslivet?

Förändringar i bilanvändning och bilinnehav? ”Vi har numera bara en bil. Vi har bott på landet förut och hade två [stora] bilar för vi var en större familj, men nu har vi bara en bil som vi delar på. […] Jag pendlar och åker kollektivt till jobbet och min man går eller cyklar till jobbet och dottern studerar och åker kollektivt. Sedan vi flyttade hit använder vi bilen mycket mycket mindre än vad jag någonsin hade trott. Att det fanns färre park- eringsplatser] hade vi förstått. Vid det tillfället var vi bekymrade över att vi bara skulle ha en bil. Jag skulle inte ha klara mig utan bil till jobbet. Jag trodde aldrig att det skulle gå så lätt, eller så bekvämt att åka kollektivt. Vi hade två stora Chryslar och så köpte vi en liten Kia.” (Intervjugrupp A; boende som är nöjda med parkeringssituationen, och som har förändrat sitt bilinnehav eller bilresande)

Konsekvenser på vardagslivet? Parkeringsplatserna är väldigt smala, det finns inte tillräckligt utrymme mellan parkeringsplatserna (intervjugrupp D; boende som är missnöjda med parkeringssituationen, och som inte har förändrat sitt bilinnehav eller bilresande). Det är många som har cyklar, men vi har inte plats för alla cyklar utan man behöver armbåga sig in [i cykelrummet]. De har tagit bort en parkeringsplats i garaget och gjort MC-parkeringar av den. Det blev jättebra, men det blev inte mer plats för cyklarna”. (Intervjugrupp A; boende som är nöjda med parkeringssituationen, och som har förändrat sitt bilinnehav eller bilresande)

Slutsatser Var femte hushåll har minskat bilinnehavet och var fjärde person kör mer sällan pga. parkeringssituationen Men de flesta har inte förändrat bilinnehavet eller användandet. Det finns få skillnader mellan grupper med olika syssel- sättning, ålder, kön eller familjesituation beträffande synen på parkeringssituationen och följderna därav De flesta är relativt nöjda med parkeringsmöjligheterna, inte lägre ”parkeringsstandard” jämfört med det tidigare boendet, men dyrare Missnöje över parkeringssituationen beror oftast inte på för få boendeparkeringar, utan andra aspekter

Diskussion En lägre parkeringsnorm vid nyproduktion av flerfamiljshus bör åtföljas av andra åtgärder, t.ex. höjning av parkeringsavgifter, minskning av allmänna parkeringsplatser i närområdet Parkeringspolitikens mål förutsätter integrerad trafik- och stadsplanering: I respektive fall så sitter Stadsbyggnadskontoret och Trafikkontoret och jobbar på delvis motstridiga sätt. Det resulterar i interna problem (intervju tjänsteman Göteborgs stad).

Foto: Bergslagsbild AB Parkeringsnormer för bostäder. Porslinsfabriken – ett exempel på samspelet mellan läge, kollektivtrafik- och parkeringsutbud, VTI rapport 881. https://www.vti.se/sv/publikationer/pdf/parkeringsnormer-for-bostader-porslinsfabriken--ett-exempel-pa-samspelet-mellan-lage-kollektivtrafik--och-parkeringsutbud.pdf Foto: Bergslagsbild AB

Parkeringsmöjligheter som utnyttjades av dem som inte hyrde p-plats av brf:en

Resultat intervjuer