Livsmedel Halland 2007-2014 Se interaktiv version Last data refresh: 10/13/2016 11:38 AM Downloaded at: 10/28/2016 9:55 AM

Livsmedelssektorn i Halland En rapport från Regionkontoret 2016 Region Halland

Inledning Sammanfattning Region Halland har under 2014 arbetat fram och antagit en ”Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020”. Strategin bygger på tre hörnstenar; Hög attraktivitet, Stark konkurrenskraft och Fler i arbete. Tre halländska styrkeområden har identifierats i strategin; Hälsoinnovation, Grön Tillväxt och Besöksnäring. Inom styrkeområdet Grön Tillväxt ingår livsmedelssektorn samt skogs- och träindustrin. Denna rapport har tagits fram för att få ett kunskapsunderlag om Hallands livsmedelssektor inför det fortsatta arbetet med att genomföra Tillväxtstrategin samt kommande program för livsmedelssektorn i Halland. I rapporten redovisas utvecklingen utifrån sysselsättning, utbildningsnivå, åldersstruktur, ekonomisk utveckling och geografisk lokalisering. Statistiken kommer från SCB, Statistiska Centralbyrån och Bisnode. Branschavgränsningen är gjord på femsiffernivå och tanken är att täcka in hela förädlingskedjan (Se SNI-indelning). Databasen (Bisnode) som använts för att positionera företagen på karta är under uppbyggnad. Av 820 företag (AB) har drygt 770 kunnat koordinatsättas i denna rapport och det fortsatta arbetet med databasen ska vara klart vid årsskiftet 2016. Sammanfattning Sysselsättning: Positiv sysselsättningsutveckling i Halland dock sämre än sverigesnittet. I Halland svarar livsmedelssektorn för 7 procent av den totala sysselsättningen vilket placerar Halland på en andraplats år 2014. Sysselsättningsutvecklingen har varit speciellt god för kvinnor medan männen har haft en sämre utveckling. Utvecklingen mellan könen är densamma i övriga Sverige. Den största sysselsättningsökningen har kommit inom restaurangverksamheten medan minskningen kan ses inom livsmedels- och dryckestillverkning, speciellt för män. Antalet sysselsatta inom livsmedelssektorn ökade mest i Halmstad, Kungsbacka samt Falkenbergs kommun Utbildningsnivå: Utbildningsnivån hos de sysselsatta inom livsmedelssektorn kännetecknas av en stor andel med gymnasial utbildning och liten andel med eftergymnasial utbildning. Inom livs-medelssektorn har 24 procent högst grundskola jämfört med 12 procent på arbetsmarknaden som helhet. Åldersstruktur: En tydlig skillnad mellan livsmedelssektorn och arbetsmarknaden som helhet är åldersstrukturen på de sysselsatta. Inom livsmedelssektorn är 24 procent sysselsatta i åldern 16-24 år mot hela arbetsmarknadens 12 procent. Det är också en högre andel 65-74 åringar inom livsmedelssektorn än övriga näringslivet. Ekonomisk utveckling: Aktiebolagen inom livsmedelssektorn har haft en bättre utveckling av förädlingsvärdet och omsättningen än det halländska genomsnittet. Partihandel med livsmedel tillsammans med restaurangverksamheten visade upp en ordentlig positiv utveckling jämfört med övriga delområden och jämfört med Hallands näringsliv som helhet. Svagast utveckling ser vi inom livsmedels- och dryckestillverkning. Livsmedelssektorn i Halland visar upp en god lönsamhet under perioden och efter 2008 har man dessutom varit lönsammare än det halländska näringslivet. Bland Hallands kommuner har Falkenberg, Halmstad samt Kungsbacka haft en god lönsamhet under perioden. För övriga kommuner har lönsamheten flukturerat. Både partihandel och restaurang-verksamhet hade en bättre lönsamhet än det halländska näringslivet 2014. Jordbruket är det enda delområde som haft en låg effektivitet under hela perioden 2007-2014 medan partihandel med livsmedel haft en hög under samma period.

Livsmedelssektorn i Halland SNI 2007 Jordbruk 01.110 odlare av spannmål 01.120 risodlare 01.131 potatisodlare 01.132 sockerbetsodlare 01.133 odlare av grönsaker på friland 01.134 odlare av grönsaker i växthus 01.135 svampodlare m.fl. 01.140 sockerrörsodlare 01.160 fiberväxtodlare 01.210 druvodlare 01.220 odlare av tropiska och subtropiska frukter 01.230 citrusfruktodlare 01.240 odlare av kärn- och stenfrukter 01.250 odlare av andra frukter och bär samt nötter 01.260 odlare av oljehaltiga frukter 01.270 odlare av växter för dryckesframställning 01.280 odlare av kryddväxter 01.410 mjölkproducenter 01.420 nötköttsproducenter 01.430 stuterier och andra hästuppfödare m.fl. 01.450 får- och getuppfödare 01.461 smågrisuppfödare 01.462 slaktsvinsuppfödare 01.471 äggproducenter 01.472 fjäderfäföretag 01.500 blandat jordbruk 01.610 serviceföretag till växtodling 01.630 företag för bearbetning av skördade växter 01.640 företag för bearbetning av utsäde 01.700 jägare och viltvårdare inkl. serviceföretag Fiske 03.111 trålfiskare, i saltvatten 03.119 övriga saltvattensfiskare 03.120 sötvattensfiskare 03.210 fiskodlare, i saltvatten 03.220 fiskodlare, i sötvatten Partihandel med livsmedel 46.170 provisionshandel med livsmedel, drycker och tobak 46.310 partihandel med frukt och grönsaker 46.320 partihandel med kött- och köttvaror 46.330 partihandel med mejeriprodukter, ägg, matolja och matfett 46.340 partihandel med drycker 46.360 partihandel med socker, choklad och sockerkonfektyrer 46.370 partihandel med kaffe, te, kakao och kryddor 46.380 partihandel med andra livsmedel, bl.a. fisk 46.390 icke specialiserad partihandel med livsmedel Restaurangverksamhet 56.100 restauranger 56.210 cateringföretag för enskilda evenemang 56.291 personalmatsalar 56.292 centralkök för sjukhus 56.293 centralkök för skolor, omsorgs- och andra institutioner 56.294 cateringföretag för transportsektorn 56.299 övriga cateringföretag 56.300 barer och pubar Livsmedels- och dryckestillverkning 10.111 kreatursslakterier 10.112 köttstyckerier 10.120 fjäderfäslakterier 10.130 charkuterier och annan industri för köttvaror 10.200 fiskberedningsindustri 10.310 potatisindustri 10.320 juice- och saftindustri 10.390 annan frukt-, bär- och grönsaksindustri 10.410 industri för oljor och fetter 10.420 matfettsindustri 10.511 ostindustri 10.519 annan mejerivaruindustri 10.520 glassindustri 10.611 kvarnar 10.612 industri för frukostflingor 10.620 stärkelseindustri 10.710 bagerier 10.721 knäckebrödsindustri 10.722 industri för kex och konserverade bakverk 10.730 industri för pastaprodukter 10.810 sockerindustri 10.821 sockerkonfektyrindustri 10.822 choklad- och chokladkonfektyrindustri 10.830 kaffe- och teindustri 10.840 industri för senap, ketchup, kryddor 10.850 industri för lagad mat och färdigrätter 10.860 industri för homogeniserade livsmedelspreparat 10.890 övrig livsmedelsindustri 10.910 industri för beredda fodermedel 10.920 industri för mat till sällskapsdjur 11.010 spritdrycksindustri 11.020 vinindustri 11.030 cider- och annan fruktvinindustri 11.040 industri för andra icke-destillerade drycker 11.050 ölbryggerier 11.060 mälterier 11.070 mineralvatten- och läskedrycksindustri

Sysselsättning År 2014 sysselsatte livsmedelssektorn i Halland 9 600 personer. En ökning med 1 132 personer eller 13 procent sedan år 2007. Utvecklingen i Halland har varit sämre än Sverigesnittet och Halland hamnar på en trettondeplats bland länen. Livsmedelssektorns betydelse för arbetsmarknaden kan uttryckas som näringens andel av hela arbetsmarknaden. I Halland svarar livsmedelssektorn för 7 procent av den totala sysselsättningen vilket placerar Halland på en andraplats år 2014. Gotland ligger högst på 11 procent.

Sysselsättning efter kön Fler män än kvinnor är sysselsatta inom besöksnäringen både i Halland som i övriga Sverige. Sysselsättningsutvecklingen har varit speciellt god för kvinnor medan männen har haft en sämre utveckling. Utvecklingen mellan könen är densamma i övriga Sverige. Den största sysselsättningsökningen har kommit inom restaurangverksamheten medan minskningen kan ses inom livsmedels- och dryckestillverkning, speciellt för män.

Sysselsättning efter delområde Alla delområden inom livsmedelssektorn i Halland ökade sin sysselsättning mellan åren 2007-2014 utom delområdet livsmedels- och dryckestillverkning. I länet minskade livsmedels- och dryckestillverkning med 305 personer sedan 2007. Minskningen i Halland var större än i övriga Sverige, - 11 procent mot Sveriges -9 procent. Speciellt god utveckling har däremot delområdena restaurangverksamhet samt fiske haft sedan 2007. Inom restaurangverksamhet har också flest antal nya företag tillkommit, vilket är en förklaring till den positiva sysselsättningsutvecklingen.

Sysselsättning efter kommun Bland Hallands kommuner betyder livsmedelssektorn mest i Falkenberg och Laholm med sysselsättningsandelar på 13 respektive 11 procent. Antalet sysselsatta inom livsmedelssektorn ökade mest i Halmstad, Kungsbacka samt Falkenbergs kommun men procentuellt har Hylte och Kungsbacka kommun haft den bästa utvecklingen, 55 respektive 42 procent. Hylte sticker också ut när det gäller sysselsättningsökning bland kvinnor, över 200 procent.

Utbildningsnivå Utbildningsnivån hos de sysselsatta inom livsmedelssektorn kännetecknas av en stor andel med gymnasial utbildning och liten andel med eftergymnasial utbildning. Inom livsmedelssektorn har 24 procent högst grundskola jämfört med 12 procent på arbetsmarknaden som helhet. Andelen med eftergymnasial utbildning uppgår inom livsmedelssektorn till 16 procent vilket ska jämföras med 35 procent på hela arbetsmarknaden. Andelen med gymnasial utbildning inom livsmedelssektorn ligger på en högre nivå än hela arbetsmarknaden, 59 procent. Hylte tillsammans med Laholms kommun sticker ut med en högre andel sysselsatta med högst grundskola, 31 procent. Halmstad kommun har högst andel med eftergymnasial samt gymnasial utbildning 2014.

Åldersstruktur En tydlig skillnad mellan livsmedelssektorn och arbetsmarknaden som helhet är åldersstrukturen på de sysselsatta. Inom livsmedelssektorn är 24 procent sysselsatta i åldern 16-24 år mot hela arbetsmarknadens 12 procent. Det är också en högre andel 65-74 åringar inom livsmedelssektorn än övriga näringslivet. Andelen sysselsatta i åldersgruppen 16-24 år är högst inom restaurang-verksamhet, 42 procent och inom jordbruk är det en betydligt högre andel i åldersgruppen 65-74 år än Hallands arbetsmarknad som helhet. Åldersstrukturen inom livsmedelssektorn är sannolikt den viktigaste förklaringen till att utbildningsnivån är lägre än hos övriga branscher. * Fiske visas inte pga. sekretess.

Ekonomisk utveckling (AB) Aktiebolagen inom livsmedelssektorn har haft en bättre utveckling av förädlingsvärdet och omsättningen än det halländska genomsnittet. Aktiebolagens förädlingsvärde inom livsmedelssektorn uppgick 2014 till 3,3 miljarder kr, vilket motsvarar 6,9 procent av hela näringslivets förädlingsvärde. Livsmedelssektorn svarade, med en omsättning på drygt 17 miljarder kr, för 10 procent av den samlade omsättningen i Halland.

Ekonomisk utveckling efter delområde (AB) Partihandel med livsmedel tillsammans med restaurangverksamheten har haft en ordentlig positiv utveckling jämfört med övriga delområden och jämfört med hallands näringsliv som helhet. Svagast utveckling ser vi inom livsmedels- och dryckestillverkning.

Lönsamhet (Simplerindex) Det finns flera sätt att beskriva företags eller branschers ekonomiska utveckling. I denna rapport har vi valt att visa företagen inom livsmedelssektorn (endast AB) och deras lönsamhet efter Simpler-metoden (Bisnode). Strävan är att produk-tionen ska vara lönsam (effektiv). Företag som ligger nedanför linjen (under 1,0) har en högre effektivitet än det ”genomsnittliga” näringslivet. Företag ovanför linjen (mer än 1,0) har en lägre effektivitet än det ”genomsnittliga” näringslivet. Nedanför linjen skapar man en överavkastning som kan användas för investeringar i nya produkter, marknader eller delas ut till ägarna. (För en utförligare beskrivning av Simpler-metoden se Bisnode.com). Livsmedelssektorn i Halland visar upp en god lönsamhet under perioden och efter 2008 har man dessutom varit lönsammare än det halländska näringslivet. Tydligt syns också sambandet mellan det ökade rörelseresultatet (vinst före kostnader) och förbättrad lönsamhet. Bland Hallands kommuner har Falkenberg, Halmstad samt Kungsbacka haft en god lönsamhet under perioden. För övriga kommuner har lönsamheten flukturerat.

Lönsamhet (Simplerindex) efter delområde Jordbruket är det enda delområde som haft en låg effektivitet under hela perioden 2007-2014 medan partihandel med livsmedel haft en hög under samma period. Restaurangverksamheten har efter finanskrisen år 2008 förbättrat sin effektivitet samtidigt som livsmedels- och dryckestillverkning haft det omvända förhållandet. Både partihandel med livsmedel och restaurangverksamhet hade en bättre lönsamhet än det halländska näringslivet 2014.