Fosfor och fosforförluster

Fosforförluster Årlig transport av totalfosfor och löst fosfatfosfor i dräneringsledningar, medelvärde för ca 15 observationsfält under åren Källa: B. Ulén, SLU, Uppsala Kg/ha Motivera

Uppskattad kväveutlakning och fosforförlust från åkermark i de nordiska länderna Motivera Källa: Nordiska ministerrrådet och SLU.

Källfördelning av svensk fosfortillförsel till havet för åren Källa. Naturvårdsverket rapport 4736 Motivera

Källa: Naturvårdsverkets rapport 4778 Motivera Lättlöslig fosfor (P-AL) i matjord Fosfortillståndet i svensk åkermark

Källa: SJV rapport 2000:21 Tillförsel av kväve i stallgödsel 1999, kg N/ha Motivera

Källa: SJV rapport 2000:21 Tillförsel av fosfor i stallgödsel 1999, kg P/ha

Källa: SJV rapport 2000:21 Motivera Ändrad djurtäthet

Motivera Gårdsbalans slaktsvin 100 hektar 1050 slaktsvinsplatser In med foder: 3830 kg P Livdjur 480 kg P Ut med slakt: 1900 kg P I gödseln: 2410 kg P Ut med spannmål: 1800 kg P Överskott: 610 kg 6 kg/ha och år

Motivera Gårdsbalans mjölkkor 100 hektar 80 mjölkkor In med foder: 1960 kg P Livdjur 130 kg P Ut med mjölk och slakt: 815 kg P I gödseln: 1275 kg P Ut med skörden: 1750 kg P Underskott: 475 kg 5 kg/ha och år

Upplagring av fosfor i matjorden Sedan 50-talet har fosforinnehållet i matjorden ökat med % Källa: Fakta Jordbruk, SLU, nr 7, 2001 Motivera

P-tillförsel med mineralgödsel Sverige, tusental ton fosfor Motivera

Ingen övergödning Minskade utsläpp av fosforföreningar Fram till år 2010 ska de svenska vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat kontinuerligt från 1995 års nivå. Motivera

Fosfor är en ändlig resurs GruvaÅkerSamhälle Ämnet Fosfor

Fosfor från lagerresurser Ämnet Fosfor Källa: Miljöstatistiken, SCB Kg/ha åker

Fosforbalans för åker i Sverige Total tillförsel 16 kg Total bortförsel 14 kg Överskott 2 kg Stallgödsel 7 kg/ha Handelsgödsel 6 kg/ha Betesgödsel 2 kg/ha Slam 0,5 kg Ämnet Fosfor

NP K NP K ,80,74,4 Foder Yterosion UtlakningInre erosion 0,4 kg/ha 7,1 Produkter 3,7 Upplagrat i marken 11,2 0,3 Rötslam Deposition Fosforflöde i jordbruket Ämnet Fosfor

Tillförsel och effektivitet av fosfor i jordbruket Ämnet Fosfor Källa: Miljöstatistiken, SCB Tillförsel: 16 kg/ha Bortförsel: 4 kg/ha Effektivitet: 23 % Tillförsel: 18 kg/ha Bortförsel: 6 kg/ha Effektivitet: 34 % Tillförsel: 13 kg/ha Bortförsel: 6 kg/ha Effektivitet: 48 % Tillförsel: 11 kg/ha Bortförsel: 7 kg/ha Effektivitet: 63 %

Markvätska H 2 PO 4 - Mineral- bunden Apatit Fosfat Organisk- bunden P P P P P Mikro- organismer Gödsling Rötslam Grönmassa Bortförsel Erosion Utlakning HPO 4 2- Fe 3+ Al 3+ Ca 2+ Mn 2+ Mg ,5 ton/ha långsam omsättning ca 1 kg per ha snabb omsättning 0,5-1 ton/ha långsam oms. Ämnet Fosfor Fosforflöde i åkermark

Fosforns former i marken Bunden fosfor Utbytbar fosfor Löst fosfor Ämnet Fosfor Källa: Mengel & Kirby, ”Principles of Plant Nutrition, 1987.

Järnoxid Vattenlösligt fosfat är lättillgängligt för plantans rötter vid P-tillförsel Efter kort tid har det mesta vattenlösliga fosfor reagerat med t.ex. järnoxid Med tiden penetrerar fosforn kristallen och endast en liten del är tillgängligt för plantan Ämnet Fosfor Bindning av fosfor i åkermark

Plantornas upptag av tilldelat fosfor (%) Lerhalt i åkermark (%) Källa: N.C.Brady ’The nature and properties of soils’ Ämnet Fosfor Bindning av fosfor i åkermark - Lerjord

Oorganisk bindning av gödselfosfor vid olika pH-värden i marken Mark pH Andel i procent 4, ,06,07,08,0 Fastläggning i järn-, aluminium och magnesiumhydroxider Fastläggning i svårlösliga kalciumfosfater R e a k t i o n m e d m i n e r a l p a r t i k l a r Relativt tillgängliga fosfater Kemisk fastläggning via lösligt järn, aluminium och mangan Efter: Brady, ,5 Hårt bundet fosfor i marken Ämnet Fosfor

Oorganisk bindning av gödselfosfor vid olika pH-värden i marken Mark pH Andel i procent 4, ,06,07,08,0 Fastläggning i järn-, aluminium och magnesiumhydroxider Fastläggning i svårlösliga kalciumfosfater R e a k t i o n m e d m i n e r a l p a r t i k l a r Relativt tillgängliga fosfater Kemisk fastläggning via lösligt järn, aluminium och mangan Efter: Brady, 1966 Ämnet Fosfor

Vilka faktorer påverkar förlusterna? Jordart Markens fosforinnehåll Gödslingsstrategi Jordbearbetning Grödval Fosforförluster

Behovsanpassa gödsling Vegetationstäcke året runt Plöj längs höjdkurvor Minskad jordbearbetning Minskad markpackning Kalkning Skyddszoner Motverka betestramp Lähägn Skydda kanter vid vatten Korta sluttningar Fosforförluster Åtgärder mot fosforförluster

Fosforförluster från åkermark sker främst genom erosion Fosforförluster

Fältlutning och erosion Kraftig lutning –ger förutsättningar för hög vattenhastighet och lossrivning av jordpartiklar Lång lutning –stor vattenmängd kan samlas i nedre delen av fältet och riva loss jordpartiklar Konkava fältpartier –stora vattenmängder kan samlas i lutande svackor och riva loss jordpartiklar Fosforförluster

Olika jordarters förmåga att motstå vattenerosion Källa: Skoen, Fosforförluster

Makroporflöde -vattenflöde i en jord med makroporer Fosforförluster 1. Ytavrinning 2. Infiltration i marken från ytan 3. Infiltration i marken från makroporer 4. Flöde i en makropor 5. Vattnet rinner direkt in i en makropor på markytan Nederbörd, bevattning Makropor

Variation i årlig fosforförlust: 0,01 – 2 kg/ha Genomsnittlig årlig fosforförlust: ca 0,4 kg/ha Fosforförluster Fosforförluster från åkermark

Rimlig P-balans medel avkastningsnivå 6000 kg per ha Spannmål, oljeväxter S-betor (vart 4:e år) Potatis (vart 4:e år) Vall (3 år av 6) Växtföljd P-AL-värde I II III IV V Gödsling

Riktgivor för fosforgödsling Gödsling

Varför kalka? Kalkningens övergripande effekt –förbättrar markbördigheten fysikaliskt, kemiskt och biologiskt. Kalkningens verkningsmekanismer –ger bättre rotmiljö, rotpenetration och rotgenomvävnad, –främjar mikrobliv och markstruktur, –underlättar brukning, –förbättrar upptag av växtnäringsämnen, bl.a. fosfor –minskar upptagningen av vissa tungmetaller t.ex. kadmium. Gödsling

Växtnäringsbalans Fosfor i enskilda grödor P-AL III P räcker till två spannmålsgrödor Kg/ha Grödval

Minska jordbearbetningen på hösten Höstplöjning inför vårsådd –stor erosionsrisk, speciellt om höstharvning utförs Höstplöjning på tvären mot lutningen –kan förbättra infiltrationen och minska erosionsrisken, kraftig plogsula kan dock ge avrinning åt sidan och rännilsbildning Vårplöjning –Måttlig erosionsrisk (kräver lämplig jord) Jordbearbetning

Fosforförlust på mjälajord Jordbearbetning

Bevuxen vattenväg med brunn Skyddszoner

Avslutning