Mats Olsson sektionschef MTA fysiologi Analogt och digitalt i ultraljudssystem.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Akustik eller läran om Ljud
Advertisements

♫ Ljud – akustik ♪ Molekyler i rörelse.
Lagringsmedia.
Elektroniska filter William Sandqvist En verklig signal … Verkliga signaler är svårtolkade. De är ofta störda av brus och brum. Brum.
Nya Leica TPS1200+ Vad är nytt ?.
Akustik.
Docent Peter Parnes Luleå tekniska universitet Medieteknik 17 februari, 2005 teknik medie Mänsklig kommunikation.
Vad är energi? Energi är något som har förmågan att utföra ett arbete eller göra att det sker en förändring.
William Sandqvist Störskydd William Sandqvist
Ljud.
Ultraljud Laborationsförberedande lektion Medicinsk Bildanalys TBMI45
Resonans, eko, ultraljud, infraljud, ljudets hastighet
Programmeringsteknik K och Media
Silberschatz, Galvin and Gagne ©2009 Operating System Concepts – 8 th Edition, Kapitel 9: Virtuellt minne.
Ljud.
Tre demonstrationer... 1.”Skiftnyckel”-gem 2.Magneter i kopparrör 3.Gausskanon Bilda grupper 3-5 pers, välj en demontration, diskutera er fram till en.
(Några begrepp från avsnitt 14.2)
Pekare och speciell programstruktur i inbyggda system
Ljud.
Från binära till hexadecimala
Analogt och Digitalt.
SCADA Supervisory Control And Data Acquisition
Elektrisk impedans tomografi(EIT)
Känslig för damm, öppna inte! Inte vidare skak/stöttålig Datorns ”flaskhals”, långsam (riktigt illa om RAM-minnet blir fullt) Stor lagringskapacitet per.
Frågor Allmän IT-kunskap avsnitt 1 kapitel 1 Repetition 3
Radioteknik i WLAN Av. Markus Miekk-oja & John Kronberg.
Akustik Läran om ljud.
Talperception 2 Något lite om psykoakustik Psykoakustik Psykoakustiken är en gren av psykofysiken. Det låter kanske konstigt och svårt, men är egentligen.
Spektrala Transformer
Insikt 2013 Haparanda stad En servicemätning av kommunens myndighetsutövande gentemot företag.
Inspelning och digitalisering
Kursplanering och kursmaterial
William Sandqvist Binärkod och Graykod 7 Bitars Kodskiva för avkodning av vridningsvinkel. Skivans vridnings-vinkel finns tryckt som binära.
Digitalitet.
Satslogik, forts. DAA701/716 Leif Grönqvist 5:e mars, 2003.
William Sandqvist Binärkod och Graykod 7 Bitars Kodskiva för avkodning av vridningsvinkel. Skivans vridnings-vinkel finns tryckt som binära.
© Anders Broberg, Lena Kallin Westin, 2007 Datastrukturer och algoritmer Föreläsning 14.
© Anders Broberg, Ulrika Hägglund, Lena Kallin Westin, 2003 Datastrukturer och algoritmer Föreläsning 14.
Förra föreläsningen: Historisk utveckling av elektromagnetismen Vektorer Koordinatsystem.
Förra föreläsningen: Historisk utveckling av elektromagnetismen Vektorer ─ Läs på, ni kommer att behöva denna kunskap! Koordinatsystem ─ Dito. Kapitel.
Elektronik Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden-
STYRKETRÄNING Mia Jönsson FTT14/FTP
1 Normalfördelningsmodellen. 2 En modell är en förenklad beskrivning av någon del av verkligheten. Beskrivningen måste vara relevant för det vi skall.
Akustik är läran om ljud
Deskription Normalfördelningsmodellen 1. 2 En modell är en förenklad beskrivning av någon del av verkligheten. Beskrivningen måste vara relevant för det.
Datorteknik Lektionsmål: – Datorns delar – ESD Kursmål: – Datorsystems uppbyggnad, komponenter och kringutrustningar. – ESD-säker hantering av mikroprocessorer.
Mälarhöjdens skola åk 8 Ht 16 Ljud. Vad är ljud Ljud är en svängning i materia. För att ljud ska uppkomma behövs det en ljudkälla. Tex våra stämband eller.
Nätverk – optisk fiber Störningsfri Avlyssningssäker Snabb överföring Klarar långa avstånd Dyr Ömtålig.
Kognitiva processer och representationer n Propositionella representationer lagrar information i LTM n Aktivationsspridning möjliggör åtkomst n Men sen.
Elektrisk energi. Effektlagen Hur stor effekt en elektrisk apparat har räknar man ut genom att multiplicera spänningen med strömmen. Sambandet kallas.
Genomgång 2: mål Veta vad som menas med frekvens 6. Veta i vilken enhet man mäter frekvens 7. Känna till hur tonhöjd och ljudstyrka påverkar utseendet.
AREA DEL 1.
Sju sätt att visa data Sju vanliga och praktiskt användbara presentationsformat vid förbättrings- och kvalitetsarbete.
Ekonomisk tillväxt Produktion och levnadsstandard
Aritmetik & algebra Geometri & bevis Förändring & procent Funktioner
Lärare Mats Hutter Leif Hjärtström
Röntgenfysik/Bildkvalitet
Invånarnas inställning till digitalisering i välfärden Undersökning genomförd av KANTARSIFO på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting våren 2018.
Grundläggande signalbehandling
Kapitel 4 AD – DA - omvandlare.
Digitala tal och Boolesk algebra
Digitalteknik 3p - Sekvenskretsar
Introduktion till kursen Digitalteknik 3p
Kombinatoriska byggblock
Kombinatoriska byggblock
Digitalteknik 3p - DA- och AD-omvandling
Digitalteknik 3p - Kombinatoriska Byggblock
Digitalteknik 3p - Kombinatoriska Byggblock
Presentationens avskrift:

Mats Olsson sektionschef MTA fysiologi Analogt och digitalt i ultraljudssystem

2 Analog och digital teknik Analog och digital signal En analog signal kan variera kontinuerligt och proportionellt i tiden medan i digital form är signalen kvantifierad, dvs den kan bara ha ett begränsat antal värden. En analog signal kan omvandlas till digital genom analog-till-digital-omvandling, A/D- omvandling. En provtagning eller s k sampling sker då av den analoga signalen med vissa tidsintervall som bestäms av samplingsfrekvensen. Även motsatsen, D/A-omvandling, används när man vill studera ett skeende i analog form, t ex en 2D ultraljudsbild, efter att tidigare haft informationen i digital form.

3 Analog och digital teknik A/D omvandlingen Utföres i en A/D omvandlare med ett antal sk bitar som består av 1:or och 0:or och presenteras efter varandra i det digitala talet. Antalet bitar kan t ex vara 4-12 vilket motsvarar 16 – 4096 olika nivåer, jämför med gråskalenivåerna i en 2D-bild. Kombinationen av 1:or och 0:or i den digitala signalen följer det binära talsystemet. Bildåtergivningen eller kontrastupplösningen i t ex en 2D-bild bestäms således av hur många bitar A/D-omvandlaren har och hur fort omvandlingen sker. Många bitar och snabb omvandling ger bra upplösning. A/D-omvandlingen resulterar i olika binära tal kan lätt användas för beräkning i olika digitala processer, t ex filtrering, brusreducering och bildförbättring, innan de lagras i bildminnet.

4 Analog och digital teknik Antalet bitar bestämmer det dynamiska området Förhållandet mellan det minsta och det största binära värdet bestämmer det dynamiska området bitar ger olika gråskalenivåer motsvarande ett dynamiskt område på 24 – 72 dB (decibel) Beräkningen sker enligt sambandet U2 / U1 dB = 20 x log U2 / U1, där U1 och U2 är spänningsnivåer En ultraljuds 2D-bild kan innehålla mycket svaga ekon, från t ex rörliga blodkroppar, och mycket starka ekon, t ex från gränsytor mot luft. Förhållandet kan uppgå till ggr i elektrisk spänning räknat, vilket då motsvarar 100 dB enligt ovan. Många bitar ger visserligen hög upplösning men kräver också snabbhet och hög samplingsfrekvens hos A/D-omvandlaren. Denna måste vara tillräckligt hög eftersom den minst måste vara dubbelt så hög som den högsta förekommande signalfrekvensen för att återge en sann bild av den analoga signalen. 40 MHz anses uppfylla detta krav på förekommande frekvenser vid 2D.

5 Analog och digital teknik Fördelar och nackdelar med analog eller digital teknik Analog teknik kan orsaka störningar i elektroniken vilket gör att lagring av bilder på magnettape eller diskar kan innebära kvalitetsförsämringar med tiden beroende på begränsningar i dessa lagringsmedier Bilder mm i digital form kan lagras på ett enkelt sätt på magnetiska eller optiska diskar utan kvalitetsförsämring med tiden (en sanning med viss modifikation eftersom det även där finns en bortre gräns) Den kanske viktigaste fördelen med digitalisering av ultraljudsbilder är möjligheten att digitalt processa ekoinformation. Kraftfulla matematiska algoritmer kan användas för att förbättra bildkvaliteten. Det dock viktigt att algoritmerna är tydligt beskrivna så att användaren får vetskap om eventuell rådatafiltrering eller förändring. Digitala processer måste vara omsorgsfullt validerade innan de kommer till klinisk användning.

6 Analog och digital teknik A/D-omvandling i ett ultraljudssystem Ul-Puls utsändes Reflektion i vävnaden Eko till givare Analog spänning Beamformer, A/D-omv Digitala processer D/A-omvAnalog spänning Monitor Bild

7 Analog och digital teknik A/D – omvandling allmänt Ur Hoskins m fl

8 Analog och digital teknik A/D – omvandling med 4 bitar Ur Hoskins m fl

9 Analog och digital teknik A/D-omvandlare i moderna ultraljudssystem Kan vara 8-bitars, 10-bitars eller 12-bitars, vilket motsvarar 256, 1024 eller 4096 olika nivåer, t ex vad avser gråskaleinformation i varje bildelement s k pixel. Ju fler bitar desto högre upplösning men samtidigt kräver detta en högre samplingsfrekvens dvs man samplar tätare. Omvandling med färre bitar går snabbare, man får således kompromissa. Det mänskliga ögat kan ej uppfatta fler än ca 100 gråskalenivåer så 256 nivåer är egentligen tillräckligt vid 2D. Färginformation kräver högre dynamiskt område eftersom kodningen av de 3 primära färgerna sker binärt, t ex 256 x 256 x 256 ger ca 16.7 milj. samtidiga färgnyanser. Används i vissa system.

10 Analog och digital teknik a) b) Ur Holmer

11 Analog och digital teknik Ur Holmer

12 Analog och digital teknik Ur Kremkau

13 Analog och digital teknik Binära och Decimala talsystemet Vid förflytning i talpositionen ett steg till vänster ökas värdet med 2 i det binära talsystemet (basen är 2). ex binärt = 10 decimalt dvs 1·8 + 0·4 + 1·2 + 0·1 = 10 På samma sätt i det decimala talsystemet men här ökas värdet med 10, vi har ju här ental, tiotal, hundratal osv (basen är 10). ex. det decimala talet 42 = det binära talet dvs 1·32 + 0·16 + 1·8 + 0·4 + 1·2 + 0·1 = 42 Varför då använda det binära talsystemet när talen blir längre än motsvarande decimala? Svaret är att endast två tal behöver användas, 1:or och 0:or, och detta passar perfekt i digitala processer i datorer. Den ökade tallängden kompenseras med ökad snabbhet i datorerna.

14 Analog och digital teknik Ur Kremkau

15 Analog och digital teknik Ur Holmer

16 Analog och digital teknik Beamformers Beamformern bestämmer utseende, storlek och position av ultraljudsstrålfältet Ur Kremkau

17 Analog och digital teknik zone vs line-by-line acquisition

18 Analog och digital teknik Zone Sonography Technology

19 Analog och digital teknik Ur Bushberg m fl

Upplösning i bilden Detaljupplösning Axiell upplösning, förmågan att säskilja två närliggande strukturer längs en linje i djupled, påverkas av frekvens, pulslängd (spl/2) och bildbehandling Lateral upplösning, förmågan att särskilja två närliggande strukturer sida vid sida, påverkas av beamformer, mek.lins, elektronisk fokusering och bildbehandling Upplösning vinkelrätt mot bildskivan = elevationen, påverkas av skivtjocklek som i sin tur påverkar det akustiska bruset, givarens konstruktion, det finns också matrisgivare där elevationsfokus kan ändras Kontrastupplösning A/D-omvandling, påverkas av med hur många bitar A/D-omvandlingen sker, snabbhet i omvandlingen Antal bitar, påverkas av bitdjupet Dynamiken hos systemet, hur många dB Tidsupplösning Bilduppdatering (frame rate), hur hög denna kan bli i Hz påverkas av en rad inställningar 20 Analog och digital teknik

21 Analog och digital teknik Kontrastupplösning ” Förmågan hos en gråskaledisplay att särskilja ekon med snarlika amplituder och intensiteter” Kan förbättras med fler bitar/pixel liksom med ett reducerat dynamiskt område. I ett 4 bit, 40 dB-system måste ett eko ha nästan dubbla intensiteten,78%, jämfört med ett snarlikt eko för att bli tilldelat en högre gråskalenivå i minnet. För 8 bit, 40 dB-system gäller 5 %.

22 Analog och digital teknik Upplösning, fortsättning Matrisstorlek hos bildskärmen och det dynamiska området bestämmer karatäristiken hos bilden Stor matris, t ex 512 x 512 pixels (bildpunkter) jämfört med 256 x 256, förbättrar den spatiala upplösningen (i rymden).

23 Analog och digital teknik Exempel på matriser hos några ultraljudsystem Vivid x 768 pixels Siemens Elegra 888 x 666 pixels (rec. area) Sequoia x 576 pixels

24 Analog och digital teknik Bitar i digitala minnen Antag en matris på 512 x 512 = pixels (1 byte = 8 bitar) (1kbyte = 1024 bytes eller 8192 bitar) Antag vidare 8 bitar per pixel = 256 gråskalor/pixel Totala antalet bitar = x 8 = Totala antalet kilobyte = / 8192 = 256

25 Analog och digital teknik Dynamiskt område Varierar mellan olika fabrikat, vanligen 20 – 100 dB valbart på monitorn Ca 160 dB för hela systemet

26 Analog och digital teknik Ur Kremkau

27 Analog och digital teknik Ur Kremkau

28 Analog och digital teknik Ur Kremkau

29 Analog och digital teknik Ur Kremkau

30 Analog och digital teknik Ur Kremkau

31 Analog och digital teknik Ur Kremkau

32 Analog och digital teknik Ur Kremkau

33 Analog och digital teknik Ur Kremkau

34 Analog och digital teknik Tidsupplösning ” Temporal resolution” är förmågan hos monitorn att upplösa nära på varandra följande händelser i tiden Kan förbättras med ökad s k ”frame rate” eller bilduppdatering

35 Analog och digital teknik Ur Kremkau 4 bilder är tagna / varv 2 bilder är tagna / varv 1 bild är tagen / varv Frame rate = 4 Hz Frame rate = 2 Hz Frame rate = 1 Hz

36 Analog och digital teknik Ur Kremkau

37 Analog och digital teknik Ur Kremkau

38 Analog och digital teknik Ur Holmer