Periodiska systemet Se länk.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
En vetenskaplig revolution
Advertisements

Elektrokemi What???.
Periodiska systemet.
Atomen och periodiska systemet
Periodiska systemet Periodiska systemet Periodiska systemet
Biologisk kemi 7,5 hp KTH Vt 2011 Märit Karls
Grundläggande kemi Spektrum kemi Allt är byggt av atomer sid. 29 – 41
Radioaktiva ämnen En atomkärna kan också avge strålning om den innehåller för mycket energi. Många grundämnen har isotoper där kärnan innehåller för mycket.
Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Kemisk Bindning Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken –
Elektronskal och valenselektroner
Kap 12.1 s  En genomsnittlig atom är kring 0, mm i diameter, vilket är det samma som en tiomiljontedels millimeter.  En rad av 12 miljoner.
Atom och kärnfysik.
Grundläggande kemi För att kunna skilja på olika ämnen så talar man om ämnens olika egenskaper. Till exempel syrgas och kvävgas. Dessa båda gaser är osynliga.
Periodiska systemet.
KEMISKA FÖRENINGAR MOLEKYLFÖRENINGAR eller JONFÖRENINGAR
Periodiska systemet Historia Atomens byggnad Periodiska systemet
Atomen Trådkurs 7.
Föreningar Kemi.
Atomens inre Förra veckan lärde vi oss att atomen bestod av tre partiklar. Protoner, neutroner och elektroner.
Naturvetentskapliga upptäckter
Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Föreningar.
”Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du?”
KEMI VAD ÄR KEMI? NO år 7 Källängens skola KEMINS GRUNDER 1.
Grundämne byggnad.
- Atommodellen & periodiska systemet
ATOM & KÄRNFYSIK.
Kemiska reaktioner & fysikaliska förändringar
Biologisk kemi 7,5 hp KTH Vt 2010 Märit Karls
Atom- och kärnfysik.
DePiep.
Kemisk Bindning.
Atom och kärnfysik Kap 1 Atomens inre Sven SvenssonNorregård 2010.
Beräkna molekyl- och formelmassa
KEMI NO år 6 Källängens skola KEMI.
Dessutom leder de värme väldigt väl. Leder ström Har metallglans
Man kan ha nytta av detta men det kräver viss förförståelse
betyder odelbar är så liten att man inte kan se den
»Ämnen har egenskaper Lukt Smak surt beskt salt sött.
KEMISKA REAKTIONER Grundämnen Syre Kemiska föreningar
Sammanfattning Kemikursen hösten 2015 åk 9. Neutralisation av en syra och en bas Vi tog saltsyra och natriumhydroxid och neutraliserade ( ph7). Då bildades.
Repetition och övningar med alfa och beta strålning Vi försöker komma ihåg vad vi lärde oss förra terminen.
Gasolbrännare.
KEMINS GRUNDER KEMI KEMISKA ÄMNEN NO år 7 Mälarhöjdens skola.
Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
PEDAGOGISKPLANERING KEMI ÅK 9 Syftet med att läsa kemi i åk 9: Genom undervisningen i ämnet kemi ska du sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla.
Kemisk bindning Ke1 Kap 9.
KEMI Vad är det egentligen?.
Teorier/modeller/problemlösning:
Periodiska systemets grupper
Kärnfysik Naturens minsta byggstenar
Atomer finns överallt Supersmå Bygger upp allting
Repetition till prov I läroboken: Kap 1+3 S 7-32,
Atomer, molekyler, grundämnen och kemiska föreningar
Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Marie Roslund, Rusksele skola, Rusksele –
Kemiska bindningar.
Kretslopp Vad är ett kretslopp? Vilka ämnen kan ha ett kretslopp?
Atomen och periodiska systemet
Atomer, joner och det periodiska systemet
Atomer, joner och det periodiska systemet
Kemi – första terminen.
Gemensam timplan
Vad är molekyler? Hur gör man molekyler? Var finns molekyler?
Per Eriksson, Tomtaklintskolan, Trosa –
Kemi – första terminen.
Atomen består av tre partiklar. Protoner, neutroner och elektroner.
Marie Roslund, Rusksele skola, Rusksele –
Salter och metalloxider Kap 5
Presentationens avskrift:

Periodiska systemet Se länk

GRUPP PERIOD Grundämnen i samma GRUPP - samma antal valenselektroner Grundämnen i samma PERIOD - samma antal skal

Vad kan vi utläsa av P.S? Hur många protoner ett grundämne har = atomnummer Hur många skal med elektroner som ett grundämne har Hur många elektroner ett grundämne har totalt Hur många valenselektroner ett grundämne har Vilken kemisk symbol ett grundämne har Vilken huvudgrupp grundämnet tillhör Vilken period ett grundämne tillhör Vilken atommassa i enheten u som ett grundämne har Om grundämnet är en metall, halvmetall eller ickemetall Om alla isotoper är radioaktiva eller ej

8 huvudgrupper med speciella namn: Grupp 1: Alkalimetallerna Grupp 2: Alkaliska jordartsmetallerna Grupp 13: Bor-gruppen Grupp 14: Kol-gruppen Grupp 15: Kväve-gruppen Grupp 16: Syre-gruppen Grupp 17: Halogenerna Grupp 18: Ädelgaserna Grupp 3-12 kallas undergrupper eller övergångsmetaller. Dessa har 1-2 valenselektroner

Periodiska systemet TRENDER

Metallers reaktivitet

Metallers egenskaper Leder elektrisk ström Leder värme Smidbara (böjbara) Metallglans Bildar positivt laddade joner Metallerna finns i periodiska systemets vänstra och centrala del

Icke-metallers reaktivitet

Atomradie

Atomradien Periodvis Gruppvis Atomradien minskar åt höger i varje period. I varje period ökar antalet protoner med 1 åt höger. Kärnladdningen blir alltså större, men antalet skal som innehåller elektroner är samma. Attraktionskraften mellan kärnan och elektronerna ökar alltså åt höger på grund av skilda kärnladdningar i en period. Gruppvis Atomradien ökar nedåt i varje grupp Fler skal blir besatta av elektroner ju längre ner i gruppen, därav ökar atomradien

Huvudnivåer(skal) Undernivåer: s,p,d,f-orbitaler ,max 2e i varje orbital Energi f d N(32) p d s M(18) p s p L(8) s s K(2)

Länkar Periodiska systemet elektronkonfiguration http://www.colorado.edu/physics/2000/applets/a2.html

ELEKTRONFORMLER - består av ämnets kemiska tecken omgiven av valenselektronerna