Är energigrödor ett alternativ på marginalmarker? Håkan Rosenqvist Billeberga

Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden är ekonomi, lantbruk och bioenergi Lantmästare, agronom, doktor och docent Har lantbruksföretag Salixodlare Landsbygdsprogamet har beviljat projekt stöd för att jag håller presentationer om energigrödornas ekonomi.

Odlas mer spannmål än vad som är lönsamt?

Normskördar för hela landet Höstvete 6,2 ton Korn 4,3 ton Havre 3,9 ton

Spannmålspris för att få ett nollresultat med alla kostnader beaktade H-vete, 6,2 ton  1,39 kr / kg Vårkorn, 4,3 ton  1,83 kr / kg Havre, 3,9 ton  1,95 kr / kg

Förenklat kalkylexempel, korn 4 ton Utsäde 700 kr0,18 kr/kg Gödning1400 kr0,35 kr/kg Växtskydd 300 kr0,08 kr/kg Torkning 400 kr0,10 kr/kg Summa2800 kr0,70 kr/kg Arbete maskiner3500 kr0,88 kr/kg Summa5800 kr1,45 kr/kg Overhead m.m. 700 kr0,18 kr/kg Summa7000 kr1,75 kr/kg

Anpassa spannmålsodlingen Delar av fält kan ha låg skörd som t ex vändtegar Använd marken till annat än spannmål vid låga spannmålsskördar, gräsbevuxen. Har hela fält låg skörd, fundera på alternativ Om resultat i resultaträkning är lägre än gårdsstöd – räntor – arrende  Fundera på att ändra något i företaget

Olika grödors konkurrenskraft på marginalmark Grödor med hög omsättning och hög arealrelaterad kostnad odlas oftast på de bördigare markerna. Grödor med lägre omsättning och hög skörderelaterad kostnad odlas på mindre bördiga marker. Ex. på grödor på bördiga marker: sockerbetor och raps Ex. på grödor på mindre bördiga marker: vall

Prod. område Höst- vete Vår- korn Havre Höst- raps Socker- betor VallSalixRörflen Gss Gmb Gns Ss Gsb MSs NN ÖN Hela riket Andel av kostnader i procent som är skörderelaterade, d.v.s. ej arealrelaterade

Gräs för biogas på marginalmark Marginalmark har lägre markkostnad än högavkastande mark. Oanvända plansilos kan användas. Transportkostnad högre långt från biogasanläggning. Biogasföretag behöver ej höja pris för alla för att öka kvantiteten genom att köpa gräs längre bort (jmf skogsindustrins virkesimport) Viktigt med kontakt med biogasföretag i tidigt stadium.

Produktionskostnad och lönsamhet för energigrödor

Skördar för olika grödor i beräkningarna

Kostnader & intäkter som ingår i följande beräkningar Alla kostnader utom markkostnad ingår, dvs även overheadkostnad, avskrivningar, ränta och eget arbete ingår i beräkningarna. Enda stödet som ingår är etableringsstöd för salix på 5000 kr per ha. Gårdsstöd och miljöstöd ingår ej i beräkningarna

Produktionskostnad kr per MWh.

Resultat i kr per hektar år Gårdsstöd och miljöstöd ingår ej.

Resultat i kr per hektar år Gårdsstöd och miljöstöd ingår ej.

Resultat i kr per hektar år Gårdsstöd och miljöstöd ingår ej.

Olika energigrödors lönsamhet i framtiden

Grödor för idag eller framtiden? Olika kostnadssänkningspotential för olika grödor Dagens stora grödor har lägst kostnadssänkningspotential Finns kunskap och infrastruktur för dagens grödor som spannmål och raps Växtförädling, teknik och organisationsutveckling kan sänka framtida kostnader.

Bedömd kostnadssänknings- potential relativt spannmål Salix32% Elefantgräs18% Rörflen15% Hampa12% Halm7% Helsädesspannmål6%

Mark som begränsande resurs

Paradox

Samband vetepris – Salix kostnad

Högre spannmålspris Konsekvenser Relativpriser ändras Mark Direkta insatsmedel som t ex gödning ++ Maskiner och arbete +  Motiverat med ändrad kombination av insatsmedel och ändring i vad som produceras

Prisutveckling skogsflis År kr per MWh År kr per MWh År kr per MWh År kr per MWh År kr per MWh År kr per MWh År kr per MWh

Exempel på situationer då salix kan vara lämpligt Stämma överens med företagarens mål Lönsamhet i befintliga grödor alltför låg Delar av gården har svag bördighet Vill minska sysselsättning Ett alternativ till utarrendering Vill utveckla affärskoncept med energigrödor som bas.

Exempel på affärskoncept med energigrödor som bas Sälja värme Torka och sälja flis Brikettering av olika grödor Ta hand om slam eller septitanksvatten Rening av näringsrikt vatten genom vegetationsfilter Utegrisar i Salix Biogas

Avloppsbevattning Affärsidé för lantbruksföretag eller annat företag Ta hand om näringsrikt vatten med negativt ekonomiskt värde Största värde inbesparade kostnader för reningsverk (ca 85-90%) Ökad skörd och inbesparat handelsgödsel (ca 10-15%) Enköping tillämpar detta i stor skala.

Kostnader i reningsverk för avskiljning av kväve och fosfor

TACK