Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Hjärtat BIOLOGIFÖRELÖSNING NR 2. Corpå Latin Cardia på grekiska  Ett hjärta väger mellan 250 och 350 gram  Ungefär lika stort som din knytnäve.  Hjärtat.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Hjärtat BIOLOGIFÖRELÖSNING NR 2. Corpå Latin Cardia på grekiska  Ett hjärta väger mellan 250 och 350 gram  Ungefär lika stort som din knytnäve.  Hjärtat."— Presentationens avskrift:

1 Hjärtat BIOLOGIFÖRELÖSNING NR 2

2 Corpå Latin Cardia på grekiska  Ett hjärta väger mellan 250 och 350 gram  Ungefär lika stort som din knytnäve.  Hjärtat börjar slå när ett embryo är ca 3 veckor.  I varje slag pumpar hjärtat ut ca 70 ml blod i det stora kretsloppet.  Ett hjärta som fungerar i 80 år har pumpat runt 200 miljoner liter.  Hela kroppens mängd blod pumpas runt i kroppen på en minut. Ca 5 liter/minut

3 Hjärtsäck och septum  Runt hjärtat finns en tunn hinna som kallas hjärtsäcken.  Inuti hjärtsäcken finns hjärtmuskeln.  Hjärtmuskeln består av två identiska halvor.  Hjärtat delas i mitten av en muskelvägg, septum

4 Förmak och kamrar  Varje halva består av ett förmak och en kammare.  Mellan höger och vänster sida finns en skiljevägg, muskelvägg.  När vi talar och beskriver hjärtat tänker vi oss att hjärtat är sett inifrån en person.  Personens högra sida.

5 Pump  Hjärtat fungerar som en pump.  Tack vare dess rytmiska sammandragningar, ca 60 ggr per minut, pumpas blodet runt i kroppens blodkärl.  Vid ansträngning behöver mer syre och näring pumpas runt framförallt till muskler.  Då kan hjärtat behöva slå fler slag, upp till ca 150 slag/ minut

6 Tryck  När hjärtat dras samman och blod pumpas ut i kroppen uppstår ett tryck.  Blodtryck  Blodtrycket går att mäta med en s.k. blodtrycksmanschett  120/80 är ett vanligt värde för ungdomar  140/80 för en vuxen

7 Övre och undre värde  Det övre värdet, systole, uppstår vid hjärtats sammandragning.  Det undre trycket, diastole, vid hjärtats utvidgningsfas.  Högt blodtryck är en folksjukdom.  Var tredje svensk är drabbad.  Högt blodtryck bör behandlas.  Kan leda till stroke (hjärninfarkt) eller hjärtinfarkt.

8 Egen försörjning  Hjärtat är en muskel  Som alla muskler är hjärtat beroende av syre och näringstillförsel.  Till hjärtat kommer blodet från särskilda artärer direkt från aorta.  Blodkärlen runt hjärtat kallas kranskärl  Det finns två system: högra och vänstra.  Kranskärlens vener töms i höger förmak

9 Hjärtats placering  Hjärtat sitter mellan lungorna.  Något till vänster om bröstbenet.  Hjärtat skyddas av revbenen.  Hjärtats övre del kallas basen.  Den under delen för spetsen.

10 Tvärstrimmig muskulatur  Den tvärstrimmiga muskulaturen i hjärtat skiljer sig från andra tvärstrimmiga muskler.  Den styrs inte av viljan.

11 Reglering  I aorta bågen finns områden som känner av blodtrycket.  Informationen skickas till hjärnan och förlängda märgen som styr blodtrycket.  I halspulsådern finns receptorer som känner av syre och koldioxidhalt.  Ju högre koldioxidhalt ju större blodtryck

12 Sinusknutan  Hjärtats sammandragningar styrs av sinusknutan.  Sinusknutan sitter högt upp i höger förmak.  En elektrisk impuls från sinusknutan resulterar i en sammandragning.  Hjärtat vilar mellan varje sammandragning.

13 Hjärtats olika delar

14 Test  test av hjärtats delar test av hjärtats delar

15 Olika klaffar  Segelklaffar  Mellan förmak och kammare  Hindrar blodet att gå åt fel håll  Ser ut som tunna segel.

16 Fickklaffar  Fickklaffarna består av tre tunna blad.  Mellan kammare och artär  När blodet pressas ut ur kammaren trycks bladen åt sidan så att blodet kan passera.  Under vilopausen fylls fickklaffarna med blod och stänger passagen.

17

18 Klaffarna  1. Från de båda hålvenerna strömmar syrefattigt blod från venerna in i höger förmak. Från de fyra lungvenerna kommer syresatt blod in i vänster förmak. 2. Klaffarna mellan förmak och kammare öppnas, så att kamrarna kan fyllas med blod. 3. Klaffarna till förmaken stängs. 4. Från sinusknutan i högra förmaket utgår en slagimpuls som sprids i hjärtmuskeln. Kamrarnas väggar drar hastigt ihop sig och blod pressas fram mot klaffarna i kroppspulsådern och lungartären. Dessa öppnar sig och släpper ut blodet. 5. När slaget är över och en ny avslappningsfas börjar, stängs klaffarna i kroppspulsådern och lungpulsådern.

19 Hjärtats väggar  Den vänstradelen av hjärtat är dubbelt så stort som den högra  Den vänstra kammaren pumpar blod till hela kroppen och arbetar mot ett större motstånd än den högra kammaren som pumpar blod till lungorna.  Detta gör vänster kammare mer muskulös än den högra och muskelväggarna är 1,3-1,5 centimeter tjocka att jämföra med 0,3-0,5 centimeter för höger kammare.

20 Kort film  film från vårdguiden film från vårdguiden

21

22 Förberedelser inför dissektion Frivilligt  En möjlighet till en djupare förståelse  Respekt för att man kanske inte orkar delta.  Man kan delta aktivt i dissektionen  Man ska stå vid sidan  Längre ifrån  Eller inte delta alls

23 Lukter som inte alla orkar med.  Det är svårt att beskriva lukten av ett hjärta.  Det finns ingen motsvarighet.  Värst i början  Tigerbalsam under näsan kan hjälpa  Tända ljus  Ev bränna svavel

24 Tre hjärtslag per labbgrupp  Ett hjärtslag består av hjärta, luftstrupe och lunga från gris, kalv eller får.  Vi ska ha stor respekt för att detta organ kommer från ett djur som förhoppningsvis har varit lyckligt och sprungit omkring och skuttat och luktat på alla blommorna.

25 Dissektion  Två tillfällen  Torsdag 7 maj  Måndag 11maj

26 Materiel  Skyddsrock (ta helst inte med ytterkläder)  Skyddshandskar L M, S  Glasögon om någon vill  Dissektionsbricka  Skalpell  Dissektionsax  Preparatsnål  Avfallspåsar

27 Identifiering av höger resp vänster sida  Innan dissektionen börjar måste vi försöka bestämma höger resp vänster sida av hjärtat.  Förmaken ser inte ut som bilder i böcker  Vi kan utnyttja våra faktakunskaper att vänster kammare är större.  Lägg ut hjärtslaget åt rätt håll

28 Luftstrupe  Undersök luftstrupe  Hårda ringar av brosk  Sätt en slang i luftstrupen och blås  Studera hur lungornas volym ändras

29 Luftstrupe och bronker  Klipp med sax upp luftstrupen och undersök brosket  Följ sedan luftstrupen och frilägg bronkerna  Skär ett tvärsnitt av en bit av lungan  Kan du se alveolerna?

30 Lilla kretsloppet  Om möjligt identifiera lilla kretsloppet  Identifiera lungartär och lungven  Skilj hjärtat från lunga med skalpell  Flytta lungan till avfallspåsen.

31 Hjärtat  Hjärtat kan behöva avskiljas från hjärtsäcken, en tunn hinna  Identifiera vänster resp höger sida  Identifiera kranskärl (vänster resp höger)  Identifiera förmaken.

32 Glöm inte att prata med varandra  Diskutera med varandra hela tiden vad ni ser.  Diskutera blodets väg från hålven till aorta  Börja med att klippa med sax i aota ned mot fickklaffarna i vänster kammare. Diskutera funktionen.  Leta efter artärerna från aorta till kranskärlen.

33 hjärtat  Skär ett rakt snitt genom höger kammare, ner i från och upp  Ta bort eventuellt levrat blod  Identifiera segelklaff och fickklaff  Skär med skalpell ett rakt snitt ner i från och upp genom vänster kammare  Jämför muskelväggen på höger resp vänster kammare  Identifiera segel och fickklaffar

34 Dela hjärtat i två delar  Skär ett snitt som delar hjärtat i två delar  Fram och baksida på hjärtat  Lägg delarna bredvid varandra  Jämför delarna och namnge dem.

35 Förbered dig genom att kolla på film  genomgång av plasthjärta genomgång av plasthjärta  åk 8 dissekerar åk 8 dissekerar  Om du vill leta hittar du säkert flera

36 Som sagt det är helt frivilligt att delta i dissektionerna  När vi är klara med dissektionen  Städar vi undan allt material  Rester i avfallspåsar  Diska och torka allt material  Efteråt utvärderar vi.  Slut!


Ladda ner ppt "Hjärtat BIOLOGIFÖRELÖSNING NR 2. Corpå Latin Cardia på grekiska  Ett hjärta väger mellan 250 och 350 gram  Ungefär lika stort som din knytnäve.  Hjärtat."

Liknande presentationer


Google-annonser