Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

ÖLÖL Öltilverkning, Ekeby Vux, NGS 1. Ö L HISTORIA Forntida Egypten och Mesopotamien (dagens Irak) 3000 f.kr Sumererna har med sin kilskrift gett oss.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "ÖLÖL Öltilverkning, Ekeby Vux, NGS 1. Ö L HISTORIA Forntida Egypten och Mesopotamien (dagens Irak) 3000 f.kr Sumererna har med sin kilskrift gett oss."— Presentationens avskrift:

1 ÖLÖL Öltilverkning, Ekeby Vux, NGS 1

2 Ö L HISTORIA Forntida Egypten och Mesopotamien (dagens Irak) 3000 f.kr Sumererna har med sin kilskrift gett oss de första skriftliga bevisen på det flytande brödet som gjordes i Mesopotamien mellan floderna Eufrat och Tigris. Antiken gjordes öl av vete och korn smaksattes med honung resultatet blev något mellan dagens öl och mjöd Gravar i Norden från bronsåldern f.kr med kärl med intorkat öl. Medeltiden första steget mot moderna öl 800-talet anlades humleodlingar i Europa 2 Öltilverkning, Ekeby Vux, NGS

3 H ISTORIA Öl har funnits i minst 7000 år. Man offrade öl till gudarna och botade diverse sjukdomar med öl Bryggarna tillhörde de översta samhällsskiktet. Om en bryggare inte skötte sig straffades han genom dränkning i sitt eget öl 3 Öltilverkning, Ekeby Vux, NGS

4 M ERA ÖLHISTORIA 1200-talet humleodlingar i Sverige ända fram till år 1959 Medeltidens öl var kraftigt rökig i smaken eftersom malten torkades med rök. Smaksattes även med pors, kvanne och enbär talets öl påminner om dagens och har sitt ursprung i mellersta och västra Europa. England och Flandern 4 Öltilverkning, Ekeby Vux, NGS

5 M ER HISTORIA Förr var det kvinnan som bryggde öl och mannen var ute på jakt. Munkarna gjorde mycket för att utveckla och sprida öl traditionerna. Den dagliga ransonen för en munk var 10 liter öl per person på 1500-talet Nunnorna i Vadstena kloster drack på 1400 talet 4 liter öl per nunna och en halv flaska vin och en sup per dag 5 Öltilverkning, Ekeby Vux, NGS

6 A BBEDISSAN H ILDEGARD AV B INGEN Introducerade humlen till ölen på 1100-talet. Tack vare detta fick man ett hållbarare öl då humle är antiseptiskt. Innan dess använde man de traditionella snapskryddorna för att smaksätta ölet. Gustav Vasa beordrade alla att odla humle i sina trädgårdar för att vi skulle bli självförsörjande på humle. (på 1500 –talet) 6 Öltilverkning, Ekeby Vux, NGS

7 Ä NNU LITET MER HISTORIA Wilhelm kurfurste av Bayern utfärdade renhetslagarna år 1516 och förbjöd bryggarna i Bayern att använda något annat än malt, humle och vatten i ölet. 7 Öltilverkning, Ekeby Vux, NGS

8 Ö L TILLVERKAS AV SPANNMÅL, MALT, HUMLE, JÄST OCH VATTEN Malt är oftast gjort på korn men man kan även använda vete, havre, råg, majs ris. Råfruk t är ett annat namn för ris, majs eller socker tillsammans med malt 8 Öltilverkning, Ekeby Vux, NGS

9 T ILLVERKNING I BILD 9 Öltilverkning, Ekeby Vux, NGS

10 M ALT Till öl används tvåradigt korn som har hög stärkelsehalt. Innan kornet kan användas måste det mältas. Kornet blötläggs och får sedan ligga varmt så att det börjar gro. Då bildas det enzym som behövs för att ombilda kornets stärkelse till socker. Mältningen avbryts genom torkning med varmluft (s k kölning). Rostas I en kölna. 10 Öltilverkning, Ekeby Vux, NGS

11 T ORKTEMPERATUREN varieras beroende på vilken öltyp man vill framställa. För ljusa öl torkas malten vid låg temperatur, för mörka högre temperatur (rostning). Pilsnermalt vid grader,ljust öl Karamellmalt vid grader, julöl, münchener Svartmal t vid grader, porter, stout 11 Öltilverkning, Ekeby Vux, NGS

12 S Å HÄR GÖR MAN ÖL ! Malten krossas i en maltkross för att frigöra så mycket maltstärkelse som möjligt från kornets skal. Maltkrossen skickas sedan till mäskpannan och blandas med varmvatten där bildas sedan maltsocker. Mäskningen ger en söt vätska som kallas för sötvört. Den silas ut och kvar blir skalrester som kallas för drav. Sötvörten tas över i kokkärlet och kokas upp. 12 Öltilverkning, Ekeby Vux, NGS

13 H UMLE 13 Öltilverkning, Ekeby Vux, NGS Humle är en flerårig, upp till sex meter hög, slingerväxt. Honplantan har kottlika ax, vars körtlar innehåller bitterämnen, aromatiska oljor och garvämnen. Humlen används i öl för att med sin bittra smak balansera sötma från malten. Den ger också bättre hållbarhet och ett klarare öl. Humlekottarna torkas innan de används i öl. Numera mals och pressas de till pellets. Det finns många olika humlearter, var och en med sin speciella arom. Humlen blev vanlig i öl först för ca 500 år sedan. Dessförinnan använde man bland annat angelika, pors och andra bittersmakande örter.

14 V ÖRTKOKNING MED HUMLE Bitter humle ger beska och bitterhet Aromatisk humle ger mer blommig, aromatisk smak. Används för att balansera maltens sötma och ge ölet beska Vid bryggningen bestäms beskan men även alkoholstyrkan. Stamvörtstyrka kan mätas i vörten. Mer malt blir mer socker blir mer alkohol. Alkoholstyrkan blir 1/3 del av stamvörtstyrkan Stamvörtstyrka % = ca 5 % alkohol 14 Öltilverkning, Ekeby Vux, NGS

15 V ATTEN Öl består av vatten Det går åt 12 l vatten till att producera 1 l öl! Ljust öl blir bäst på mjukt vatten tex Plzen i Tjeckien Mörkt öl typ porter eller stout blir bäst på hårt vatten Idag kan bryggerierna behandla vattnet till den öl de producerar. 15 Öltilverkning, Ekeby Vux, NGS

16 J ÄST Jäst tillsätts i ölet för att producera kolsyra och alkohol. Detta sker genom att ”jästen äter sockerarter från malten, kissar alkohol, fiser kolsyra och rapar smaker.” 16 Öltilverkning, Ekeby Vux, NGS

17 J ÄSNINGEN Den silade vörten tillsätts en särskild anpassad jäst som börjar föröka sig och jäsningen börjar. Då bildas kolsyra, alkohol och smakämnen 10 dagar senare avstannar jäsningen och du har grönöl 17 Öltilverkning, Ekeby Vux, NGS

18 Ö LFAMILJERNA Underjäst öl Lager Internationell lager Pils Dortmunder Münchener Överjäst öl Ale (bitter, Indian pale ale, Brown Ale, Red Ale, Pale Ale, Klosteröl, alt/altbier, Barley Wine, Kölsen, old Ale, Porter, Stout Veteöl /weissbier Spontanjäst öl Lambic, Gueuze-ölet 18 Öltilverkning, Ekeby Vux, NGS

19 S PONTANJÄST ÖL / GEUZE / LAMBICK / KREEK Äldsta metoden Här använder man sig av vildjäst som kommer från den omgivande luften. Traditioner har bevarats i Bryssel. Lambic bryggt på omältat vete, gammal oxiderad humle oftast 3 år gammal 19 Öltilverkning, Ekeby Vux, NGS

20 Ö VERJÄST ÖL Överjäst öl /ale/porter/veteöl – den första Jästen arbetar snabbt och äter maltsockret till den blir mätt, då flyter jästcellerna upp till ytan av brygden och lägger sig som ett skum på toppen. Eftersom jästen arbetar snabbt lämnar den kvar sockerarter i brygden – sötare öl. Överjäsning sker vid grader. Mognar sedan i några veckor vid grader. Ölen smakar mycket, det är aromatiskt, fylligt och fruktigt 20 Öltilverkning, Ekeby Vux, NGS

21 U NDERJÄST ÖL - LAGERÖL Denna jästfamilj arbetar långsamt under en lägre temperatur 5 -9 grader. När jästen arbetat klart sjunker den till botten av jäskaret. (underjäst) Denna jäst är mer noggrann o äter upp de flesta sockerarterna i brygden- klarare smaker o brödigare karaktär. Råvaruprofilen är viktig för humlen och malten. Lagras i ca 3 månader vid en temp nära 0 grader för att få bort förjäsningsaromer och restsötma. Lageröl 21 Öltilverkning, Ekeby Vux, NGS

22 L AGRING När man tagit bort jästämnena från ungölet – Grönölet lagras det för att klarna Mättas med kolsyra Och får mogna i smaken En viss efterjäsning pågår Filtreras Ev pastöriseras 22 Öltilverkning, Ekeby Vux, NGS

23 T APPNING Pastörisering ev Nu är ölet klart för buteljering. Alla flaskorna sköljs ur med en svag lutlösning. Därefter fylls flaskorna med kolsyra för att få samma tryck som i öltanken, så att det inte skummar över vid upptappningen. Sedan sker kapsylering och etikettering samt datumstämpling 23 Öltilverkning, Ekeby Vux, NGS

24 K ORT OM TILLVERKNING I kokkärlet tillsätts humle och de eventuella kryddor man önskar ha i ölet. När vörten svalnat till rumstemperatur skickar man ölet till jästtanken där sker jäsningsprocessen och alkohol, kolsyra och smakämnen bildas. När vörten har jäst färdigt har man öl, det är fortfarande omoget och kan ha en kärv smak, man måste därför lagra ölet i veckor innan det är färdigt. Efter lagringen kan man välja att filtrera genom ett sand/lerlager ölet eller ej. 24 Öltilverkning, Ekeby Vux, NGS

25 S Å HÄR MYCKET BEHÖVER DU TILL 1 liter normalstark öl går det åt 4 g humle 180 g malt 12 l vatten 25 Öltilverkning, Ekeby Vux, NGS

26 S Å HÄR LÅNG TID TAR DET … Bryggningen startar kl 7.00 Inmäskning kl 8.00 Klar kl 8.30 skall då fortgå till alla kolhydrater är försockrade ca 1 timme vid 68 graders temp. Sedan skall den vila i 15 minuter Avsilning i 90 minuter Ca kl skall det finnas 2100 liter gradig vört i kokpannan. Bitterhumle tillsätts kl Öltilverkning, Ekeby Vux, NGS

27 … OCH MER HUR LÅNG TID … Smakhumlen tas därefter i och koket avslutas med aromhumlen ca kl Vörten Whirspolas i 15 minuter och får vila till och den pumpas sedan över i en annan tank där den är Sedan blir det rengöring i 1 timme Proceduren upprepas dag 2. Ale jäser i 4-5 dagar, lager i ca 12 dagar Sedan filtreras ölet och det tar endag och skall sedan stå ett par dagar i klartanken innan tappning och buteljeringen tar 2,5 timmar för en tank. 27 Öltilverkning, Ekeby Vux, NGS

28 Ö LTILLVERKNING I BILD 28 Öltilverkning, Ekeby Vux, NGS

29 U NDERJÄST ÖL Medeltida Bayern Dominerande öltypen Lager, pilsner Källarlokal med tjocka stenväggar där temperaturen var låg året om Iskylning – iskällare 1843 första bayerska ölet i Sverige 1900-talet blev det den ledande öl typen 29 Öltilverkning, Ekeby Vux, NGS

30 L JUS LAGER Panamerikansk lager en lättare variant. Man använder sig mycket av råfrukt för att helt enkelt få fram ett så lätt och "rent" öl som bara är möjligt. En betydligt mer karaktärsfull typ av lager är pilsner, ursprungligen från staden Pilsen (Plzen) i Tjeckien. Denna öl har en tydlig beska som kommer från den berömda Saazhumlen. Den tjeckiska pilsnern bryggdes första gången år Öltilverkning, Ekeby Vux, NGS

31 M ÖRK LAGER Wiener maltig smak, viss sötma, relativt stor beska Märzen traditionell oktoberöl, Münchener mjuk, rostad maltkaraktär med ton av kaffe och choklad Tjeckisk mörk lager ungefär som en mjukare variant av münchener Schwarzbier tydligt rostad karaktär, och traditionellt väldigt torr 31 Öltilverkning, Ekeby Vux, NGS

32 S VENSK JULÖL Vår variant på Münchener Dricka jul!!! Annadagen den 9 december skulle julölet vara färdigt Tomasdagen den 21 december smakade man runt på varandras öl i byn Passar bra till julmaten med den brända litet karamelliserade smaken Bruna bönor, rotmos med fläsk, ostbricka och nötchoklad 32 Öltilverkning, Ekeby Vux, NGS

33 N ÄR DRICKER MAN UNDERJÄST ÖL Som en aperitif, sällskapsdryck eller till husmanskost Kryddstarka asiatiska maträtter Pilsnern passar till fet mild mat Pilsner har en mer humlad smak 33 Öltilverkning, Ekeby Vux, NGS

34 Ö VERJÄST ÖL Präglas av sina råvaror samt doften och smaken som uppstår vid jäsning Engelsk ale, stout och den mörka beska portern Kölsch är en ovanlig ljus överjäst öl Belgien finns det även ljusa alkoholstarka överjästa öl Duvel, Lucifer och Judas Trappist ölen är stakast 34 Öltilverkning, Ekeby Vux, NGS

35 A LE Ale är ett samlingsnamn för de flesta varm/överjästa öl. Färgen är oftast mellanmörk, ofta kopparfärgad, men ale kan egentligen ha vilken färg som helst, beroende på maltsort. Ale bryggs i många länder men kommer ursprungligen från Storbritannien och Belgien. Gemensamt för de båda länderna är en mycket stor mångfald. Brittiska ölbenämningar kan betyda olika saker i olika sammanhang, och många belgiska öl är så särpräglade att de bara representerar sig själva och inte kan stoppas i något fack. 35 Öltilverkning, Ekeby Vux, NGS

36 O LIKA TYPER AV A LE Bitter Indian Pale Ale Brown Ale Red Ale Pale Ale Klosteröl Alt- altbier Barley Wine Kölsen Old Ale Porter Stout Dubbel IPA 36 Öltilverkning, Ekeby Vux, NGS

37 B OCK Traditionell Bock, Dubbel Bock och Eisbock Dubbelbock är mörkt bärnstensfärgad till mörkt brun med en tydligt maltig doft, relativt eldig, fyllig med balanserande beska. Vanligt mörkt bocköl är något svagare. Eisbock är ett bocköl som delvis har frysts ner. När en del av isen avlägsnats får ölet högre alkoholhalt och en mycket koncentrerad smak. 37 Öltilverkning, Ekeby Vux, NGS

38 F ÄRGEN ENLIGT EBC ( E UROPEAN B REWING C ONVENTION ) 38 Öltilverkning, Ekeby Vux, NGS

39 S KUM En ordentlig skumkrona i glaset (om du har hällt i ölet rätt) tyder på att ölet har en bra struktur av proteiner från malten vilket i sin tur kan vara ett tecken på att ölet har en bra kropp Skum kan ofta beskrivas med följande egenskaper: Höjd Storleken på bubblorna Färg Konsistens (segt eller tunt) 39 Öltilverkning, Ekeby Vux, NGS

40 S MAKEN … Vatten kan ge egenskaper som mjuk, krispig eller mineralisk Malt avgör i stora drag färgen. Den ger sötma och fyllighet – ”kropp” Humle ger ölet, i första hand, dess beska. Kan också påverka ölets doft/smak i stor utsträckning Jäst ger ölet en stor del av dess karaktär. För vissa ölsorter är jästen helt avgörande. 40 Öltilverkning, Ekeby Vux, NGS

41 M UNKÄNSLA OCH K ROPP Munkänslan påverkas av flera delar i ölet. Främst är det kolsyran, konsistensen och alkoholhalten som avgör den totala munkänslan. Är kolsyran spritsig eller fadd? Är den stickig eller rund? Konsistensen (viksositet) kan i sig påverkas till stor del av alkoholhalten, då en högre alkoholhalt kan ge en lätt oljig och/eller eldig munkänsla. 41 Öltilverkning, Ekeby Vux, NGS

42 N ÄR MAN PRATAR OM ” KROPP ” I ETT ÖL SÅ ÄR DET OFTAST VARAKTIGHETEN OCH FYLLIGHETEN MAN AVSER. Dör den ut fort? Känns den vattnig? Oftast är det också hur välbalanserat ölet är som avgör, dvs är graden av beska i balans med sötman. Man pratar om stor, medel eller liten kropp. I vissa fall pratar en del om ” svansen ” också och då avses om ölets smaker är varaktiga. Har den lång efterbeska? Finns det en tydlig restsötma i mungiporna efter några klunkar. 42 Öltilverkning, Ekeby Vux, NGS

43 K OLSYRA Kolsyran i ölet är en naturligt bi-produkt från jäsprocessen. Kolsyran kan vara väldigt avgörande för upplevelsen av ett öl. Smaker kan förstärkas av kolsyra precis som en för låg kolsyra kan ge ölet en fadd känsla. 43 Öltilverkning, Ekeby Vux, NGS

44 44 Öltilverkning, Ekeby Vux, NGS


Ladda ner ppt "ÖLÖL Öltilverkning, Ekeby Vux, NGS 1. Ö L HISTORIA Forntida Egypten och Mesopotamien (dagens Irak) 3000 f.kr Sumererna har med sin kilskrift gett oss."

Liknande presentationer


Google-annonser