Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Digitalisering av kulturarvet Digital bildbehandling 3 Rekonstruering av färgskala i diabilder: två metoder Introduktion – färgbortfall i diabilder 1)Justering.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Digitalisering av kulturarvet Digital bildbehandling 3 Rekonstruering av färgskala i diabilder: två metoder Introduktion – färgbortfall i diabilder 1)Justering."— Presentationens avskrift:

1 Digitalisering av kulturarvet Digital bildbehandling 3 Rekonstruering av färgskala i diabilder: två metoder Introduktion – färgbortfall i diabilder 1)Justering med Levels (Nivåer) och Color Balance (Färgbalans) 2)Separat kanaljustering i Levels Retusch Jan Buse

2 Introduktion – färgbortfall i diabilder I bilder med färgobalans är principen den att man identifierar vilken, eller vilka färger, det finns för mycket av, och därefter ökar dessa färgers komplementfärger. Cyan är komplementfärg till röd, och ligger mellan blått och grönt. Gult är komplementfärg till blått, och ligger mellan rött och grönt Magenta är komplementfärg till grönt och ligger mellan rött och blått Rött Cyan Gult Magenta Grönt Blått De konventionella justeringsverktygen Levels och Color Balance fungerar dock inte alltid tillfredsställande när ton- och färgs- kadorna är mycket stora, och ojämnt fördelade över bildytan. Andra metoder behövs därför ibland.

3 Bilden vi skall jobba med heter Finsk familj 1, och finns att ladda ned på kursens webbplats. Fotot är ca 45 år gammalt och visar en del av min släkt, med bl a mamma, mormor, brorsan, moster.. Som synes har fotot en genomgående rödaktig ton, vilket är en mycket vanlig skada hos gamla diabilder. Bilden har inte blivit mer röd över tid, utan istället har andra färger (cyan, grön, blå) bleknat bort. I diabilder som är så här pass skadade är en del skador permanenta, och går inte att återställa. Men mycket kan förbättras ändå. 1) Justering med Levels (Nivåer) och Color Balance (Färgbalans)

4 Vi börjar med att utföra en vanlig tonjustering i Levels. Den funktionen kan man få fram på två sätt: 1) från övre menyraden och där välja Image, Adjustments, Levels. 2) att på lagerpaletten klicka på ikonen för Adjustment layer och där välja Levels. Vi väljer det senare alternativet. 1) Justering med Levels och Color Balance forts.. Levels Adjustment Layer lägger sig som ett eget lager ovanpå originalbilden. Det innebär att vi kan gå till det lagret och göra finjusteringar, om och om igen, utan att originalbildens pixlar förändras. Den egentliga förändringen i originalbilden sker först när alla bildåtgärder är klara, och bildens olika lager läggs samman till ett. Adjustment Layer-funktionen skall alltid användas, åtminstone när man jobbar med bilder som kräver flera typer av justeringar, och då man inte redan i förväg vet exakt hur justeringarna skall utföras (vilka och hur mycket). Notera vilka andra verktyg som finns under Adjustment Layer-ikonen

5 Vitpunkten drog jag in lite extra. Tycker att det gav ett bra resultat. Vad som funkar kan variera från gång till annan. Svartpunkten sätts strax vid de mörkaste pixlarnas början 1) Justering med Levels och Color Balance forts..

6 Color Balance får vi fram på samma sätt som med Layers, nämligen från Adjustment Layer-ikonen på lagerpaletten. Med färghjulet och läran om komplementfärger i huvudet provar jag mig fram med reglagen. Observera att det i menyn finns möjlighet att göra färgjusteringen i bildens skuggor (Shadows), mellantoner (Midtones) eller högdagrarna (Highlights). Vanligtvis räcker det att endast ändra i mellantonerna eftersom det är inom det tonregistret färgerna framför allt syns. I gamla bleknande diabilder får man dock ofta gå in och ändra i de två andra tonregistren också. Fotot är fortfarande lite rosa trots att cyan-reglaget är satt till max Börja alltid att tonjustera i Midtones, och fortsätt med Highlights och Shadows, om det behövs.

7 De här inställningarna gjorde jag för bildens högdagrar och skuggor. För att få ett bra resultat behöver man noga studera bilden för att bilda sig en uppfattning om vilka justeringar som behöver göras. Till exempel skall nog husets fönsterkarmar vara neutralt ljusa (dvs utan färgton): titta runt i bilden, på gräset, träden, sanden, huden. Ser det naturligt ut, och i vilket tonregister (Midtones, Highlights, Shadows) ligger eventuella färgförskjutningar? Testa dig fram. Vila blicken en stund. Titta på bilden igen, gör nya justeringar, vila osv. I slutet på justeringen minskade jag något på cyanvärdet i Midtones. Observera att jag faktiskt ökat den röda tonen något i Shadows. 1) Justering med Levels och Color Balance forts..

8

9 Den gamla diabilden börjar se hyfsad ut. Dock stör bildens alla skador helhetsintrycket. Fläckarna är typiska för åldrade diabilder, och kräver en omfattande insats med retuscheringsverktygen. Det handlar om åtskilliga timmars arbete. För tillfället hoppar vi över detta moment. I slutet på presentationen ges dock några exempel på lämpliga retuscheringstekniker. 1) Justering med Levels och Color Balance forts..

10 Vi låtsas alltså att vi tagit bort alla fläckar. Vad som då kvarstår är att eventuellt justera bilden ljushet (Lightness) och mättnad (Saturation). Kanske behöver vi också öka skärpan något. Bilden är något för ljus och blek i färgerna tycker jag. Vi skall därför sänka ljusheten och öka färgernas mättnad. Vi letar därför upp Hue/Saturation bland alternativen i lagerpalettens Adjustment layer. 1) Justering med Levels och Color Balance forts.. Även vid justering av Saturation och Lightness finns det inga givna värden att hålla sig till. Tänkt på att det är lätt att dra på för mycket med Saturation då det ger ett levande och färgstarkt resultat. Men syftet är ju att återställa hur diabilden ursprungligen såg ut.

11 1) Justering med Levels och Color Balance forts.. Efter Saturation och Lightness

12 1) Justering med Levels och Color Balance forts.. En vanlig sista åtgärd som ofta görs med gamla fotografier är att öka skärpan iden. Photoshop har flera olika skärpeverktyget och det bästa i de här sammanhangen är ”Unsharp Mask” (Oskarp mask). Vi hittar det under Filter, Sharpen. Innan skärpeverktyget används behöver vi aktivera originalbilden i lagerpaletten. Klicka därför en gång på det lagret om det inte redan är aktiverat.

13 1) Justering med Levels och Color Balance forts.. Mängd. I bilder med många detaljer kan man ofta lägga på ganska mycket, kanske över 200%. I bilder med mjukare tonövergångar (t ex hud) får man vara försiktigare, sällan över 100%. Anger över hur många pixlar skärpan skall verka. Mindre värde för bilder som skall visas på skärm (ca 1-2), högre för bilder som skall tryckas eller skrivas ut (2-2,5, kanske 3). Prova! Här anges hur stor tonskillnaden mellan pixlarna skall vara för att de skall utsättas för skärpefunktionen. Vanligt här är att ange 0 eller 1. Genom att hålla musknappen nedtryckt i förhandsvisningsrutan syns hur fotot såg utan innan skärpan las på. Den röda tonen i förhandsvisningsrutan beror på att våra justeringar ännu inte är påförda bilden, utan ligger i justeringslagren (Adjustment layer) ovanpå originalbilden.

14 1) Justering med Levels och Color Balance forts.. Även fläckar och skador blir som synes tydligare med skärpeverktyget

15 När fotot är färdigbehandlat vill vi kanske skiva ut den, trycka den, eller publicera den på webben i Jpeg-formatet. För att det skall fungera måste vi lägga samman bilden olika lager till ett enda. 1) Justering med Levels och Color Balance forts.. Markera det översta lagret i lagerpaletten, klicka på pilikonen längst upp till höger på paletten, välj ”Flatten Image”. Först nu fullföljs de justeringar vi gjort i Levels, Color Balance och Hue/Saturation: originalbilden sammansmälts med justeringslagren. Om bilden är i 16 bitars färgdjup (per kanal) måste den dessutom omvandlas till 8 bitar för att kunna sparas i Jpeg (övre menyrad, Image, Mode OBS! Om ni vill ha kvar bilden med de olika lagren måste den sparas i ett format som stödjer detta, t ex.psd..tiff eller.png.

16 2) Separat kanaljustering i Levels I det förra exemplet tog vi bort den röda tonen i diabilden genom att öka intensiteten på andra färger, främst cyan. Men, när vi gjorde det blev bilden samtidigt ljusare. Det beror på att bilder som visas på skärm är i s k RGB-färgläge, som är ett exempel på det additiva färgblandningssystemet. En risk när man gör på det viset är att bilder blir för ljusa, och att redan ljusa partier blir helt vita (s k utfrätta) och därmed förlorar detaljer. Till exempel blev flickans shorts efter vår justering väldigt ljusa (nästan kritvita), och frågan är om inte lite detaljer gick förlorade där när vi utförde den nödvändiga färgjusteringen. Ett annat sätt än att höja de färgtoner som det finns för lite av i en bild, är istället att sänka de toner som det finns för mycket av. Därmed görs bilden inte ljusare och man undviker problemet med att detaljer riskerar att försvinna i högdagrarna. Den metoden att färgjustera skall vi pröva på nu.

17 2) Separat kanaljustering i Levels forts.. Principen att sänka de toner som det finns för mycket av utförs i Levels, genom att separat justera var och en av RBG-bildens tre kanaler: dvs respektive kanal för röda, blå och gröna toner. Vi skall nu återigen pröva att färgjustera bilden Finsk familj 1. Men den här gången skall vi alltså göra det genom att separat justera bildens tre kanaler: plocka alltså fram den ojusterade originalbilden från webbplatsen, och går sedan till Levels via Adjustment Layer- funktionen. I Channel väljer jag inledningsvis att titta på histogrammet för bildens röda toner. Som synes har fotot få, eller inga, röda pixlar i bildens mörkare delar. Däremot har den många röda pixlar i bildens ljusare delar. Om vi förskjuter histogrammet (över bildens röda toner) mot de mörkare delarna, kommer den röda tondominansen i bilden att minska.

18 2) Separat kanaljustering i Levels forts.. Genom att sätta svartpunkten långt ganska in åt höger (röd pil), dras histogrammet likt ett dragspel mot vänster. Det innebär att vad som nu är kvar av histogrammet (grön pil) måste nu täcka hela tonregistret (blå pil) från mörkaste mörkrött till ljusaste ljusrött. Klicka på ok-knappen när justeringen är färdig. För att bilden skall bli riktigt bra behöver vi även justera den gröna och blå kanalen. I sammanhanget skall det sägas att de inställningar jag gjort i Levels, och som redovisas i den här framställningen, är ett resultat av ett ganska tidskrävande finjusterande fram och tillbaka. Förvänta er alltså inte att det bli bra med en gång när ni själva övar!

19 2) Separat kanaljustering i Levels forts.. Med den gröna och blå kanalen gör man i det här fallet på motsatt sätt, jämfört med den röda kanalen. Det vill säga, vi sätter kanalernas vitpunkt ganska långt in till vänster. Det får som följd att bildens gröna och blå toner förskjuts från mörkret mot bildens ljusare register. Observera att jag även justerat mellantonerna (den mittersta pilen). Sammanlagt finns det således nio olika pilar att justera och vars inställningar påverkar varandra. Det blir en del pill m a o. Genom att sätta svart- respektive vitpunkt så pass långt in, klipper vi bort en del pixlar, vilket vanligtvis skall undvikas. Procentuellt sätt är de dock de inte så många, och slutresultatet blir ju bra.

20 2) Separat kanaljustering i Levels forts..

21 Bilden till vänster är den separat kanaljusterade, och den till höger var den som vi först gjorde med vanlig justering i Levels tillsammans med justering av färgton med Color Balance. Som synes har den vänstra bilden påtagligt mer volym, t ex är flickans överkropp mer nyanserat tecknad med ett större register av ljusa skuggtoner. Den senare metoden innebar således att vi lyckades bevara en del ljusa tonnyanser som den tidigare metoden inte lyckades med. På samma sätt som i föregående övning kan det efter kanaljusteringen vara aktuellt med att höja mättnaden något, och kanske även öka skärpan. Det gör vi i så fall på samma sätt som i den första övningen

22 Så här blev bilden i slutänden. Jag har bl a ökat mättnaden, gjort den lite varmare, ökat kontrasten (med Curves), lagt på skärpa. Och retuscherat bort skadorna. Att plocka bort skador på gamla diabilder är tids- krävande. På följande sidor ges några exempel på retuscheringstekniker som är lämpliga att använda. Retuschering

23 Fotot är, som sagt, mycket skadat. Ton- och färgjusteringarna har dessutom gjort alla skador tydligare än tidigare. För att komma till rätta med dem behöver man använda bl a: Retuschering forts… Patch Tool Healing Brush Tool Clone Stamp Tool Det är också nödvändigt att isolera områden i bilden med markeringsverktygen, och separat justera dessa, t ex med Color Balance.

24 Retuschering forts… Väl avgränsade skador, t ex de gröna fläckarna, tas lättast och bäst bort med Patch eller Healing Brush Tool. Med Patchverktyget inringar du helt enkelt ett skadat område, och flyttar det till ett oskadat som ton-,färg- och strukturmässigt liknar det skadade. Inringa med Patch Håll ned musknappen inuti markeringen som skapats med Patch Tool, och dra den till ett oskadat område. Avmarkera med Select, Deselect (övre menyrad).

25 Retuschering forts… Healing Brush använder samma teknik som Patch Tool, på så sätt att den inte bara tar en kopia från ett oskadat område som sedan klistras över (eller målas över) det skadade området. Båda verktygen tar också hänsyn till de skadade områdets toner. Det sker således en sammansmältning som ofta ger ett mycket lyckat slutresultat. Klicka på Healingbrush och välj en penselstorlek som förmår täcka in skadorna som skall åtgärdas. Viktigt för ett bra slutresultat är att penseln är hård. Alt-klicka på ett oskadat område, och måla därefter över det skadade området. Ofta räcker det med att placera penseln över det skadade området och klicka en gång för att skadan skall försvinna. När man behöver måla gör man det med korta penseldrag, och frekventa uppehåll (för att Photoshop och datorn skall hinna med). Se till att zooma in bilden rejält (200 % eller mer) när du retuscherar.

26 Retuschering forts… De gula fläckarna som finns överallt i bilden kräver en annan bearbetning för att ge ett bra resultat. Problemet med dem är att de är stora och inte så väl avgränsade som de gröna fläckarna, de flyter liksom ut. Om vi använder Patch eller Healing Brush på dessa skador ”förstår” inte verktygen att det gula är skador som vi vill plocka bort, istället riskerar man att kleta ut den oönskade gula färgen på ett ännu större område. På den här typen av skador fungerar Clone Stamp Tool bäst i och med att det verktyget inte tar någon hänsyn till hur det skadade området ser ut. Alt-klicka för att ta en kopia från ett oskadat område, och måla därefter bort skadorna med en mjuk pensel. Med Clone Stamp Tool behöver man ofta ta nya kopiepunkter för att retuschen skall bli bra. En nackdel med Clone Stamp är att det retuscherade området tenderar att bli något suddigt. Det kan åtgärdas genom att man som efterbehandling använder Patch Tool för att återskapa struktur.

27 Retuschering forts… Clone Stamp Tool fungerar bra så länge det finns områden i bilden att ta kopior ifrån. Vad gäller t ex skadorna runt ögat, finns det inga vettiga ersättningsområden, och vi kan därför inte använda oss av den metoden för att åtgärda skadan. Vad vi istället kan göra är att markera upp det skadade området och därefter justera det separat. Först behöver vi dock ta bort alla väl avgränsade småskador i området. Vi använder därför t ex Patch Tool och plockar bort alla mindre fläckar, så att endast den stora orangegula fläcken är kvar. När detta är gjort skapar vi en markering runt den stora fläcken. För att inte markeringskanterna skall synas efter justeringen behöver den ha ludd (Feather). Jag valde ett luddvärde på 3 pixlar. Härnäst använder vi Color Balance och försöker på så sätt få bort det mesta av den otäcka orangegula fläcken. Efter Color Balance kan det vara nödvändigt med en del efterarbete med t ex Clone Stamp Tool. Det är inte ovanligt att man får delbehandla större skador genom att man upprepade gånger får dra upp markeringar inom olika områden av en skada. Har du förresten lagt märke till att ansiktet är liksom strimmigt? Strimmorna är fingeravtryck som under årens lopp bokstavligt talat har etsat sig in i diabildsglaset, och som därför inte går att få bort genom rengöring!


Ladda ner ppt "Digitalisering av kulturarvet Digital bildbehandling 3 Rekonstruering av färgskala i diabilder: två metoder Introduktion – färgbortfall i diabilder 1)Justering."

Liknande presentationer


Google-annonser