Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Tentaskrivning och Akribi/referenser. Info om språkverkstaden Vad är syftet med en hemtentamen och hur kan den se ut? ”Regler” kring tentaskrivning (ex.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Tentaskrivning och Akribi/referenser. Info om språkverkstaden Vad är syftet med en hemtentamen och hur kan den se ut? ”Regler” kring tentaskrivning (ex."— Presentationens avskrift:

1 Tentaskrivning och Akribi/referenser

2 Info om språkverkstaden Vad är syftet med en hemtentamen och hur kan den se ut? ”Regler” kring tentaskrivning (ex. plagiat, självständigt arbete) Hur besvarar jag frågorna (bedömningskriterier)? Vilken återkoppling får jag? Referenser/akribi

3 Använd er gärna av språkverkstaden!

4 En hemtenta… Är ett lärotillfälle Ska som examination vara länkad till kursens mål och undervisning Fungerar för att verifiera att studenten nått upp till kursmålen

5 Den hemtenta ni kommer få… Ger er tillfälle att fundera och reflektera ordentligt på kursens litteratur och övriga innehåll Kommer kretsa kring grundläggande begrepp och diskussioner Kommer bestå av några essäfrågor och några kort- frågor. Exempel: 1 (essäfråga) ”Kenneth Goods (1997) fältarbete präglades av en rad moraliska och metodologiska dilemman. Hur tycker du han hanterade dessa? Diskutera, med förankring i kurslitteraturen, kritiskt för och emot hans agerande.” Och 2 (kort-fråga) ”Förklara kortfattat begreppet Kulturrelativism.” För essäfrågor ges max 5 poäng och för kort-frågor max 2. Gränsen för VG: 80% och för G: 60%

6 REGLER 1. Följ instruktionerna på hemtentan” (Ex. typsnitt, längd på svar, etc) Referera inte till föreläsningarna och helst inte till annan litteratur än kurslitteraturen. Lämna in hemtentan i tid i inlämningsmappen på studentportalen (försent inlämnade tentor rättas inte) Lämna inte in om du inte besvarat alla frågor Omtentamen och komplettering På antropologsidan har vi inte uppsamlingstentor. Läraren har 3 veckor på sig att rätta tentan (men ofta går det fortare)

7 REGLER 2. Arbetet med att skriva hemtentan sker enskilt Arbetet plagiatkontrolleras. Läs regler kring plagiat (gemensamma dokument för kulturantropologi)

8 Hur skriver jag en bra tenta? ”Lagom” vetenskapligt språk. Skriv inte för personligt. Använd många olika delar av kurslitteraturen när tillfälle till detta finns. Tänk ”djuplodande” och ”analytisk ansats”. Våga ”teoretisera” men med empiriska exempel. Återge inte bara det som står i kurslitteraturen rakt av. Använd ditt egna språk och resonemang. Självständighet! Inte för många och långa citat. Essäfrågorna är som små ”miniuppsatser”. Tänk på röd tråd och hur du strukturerar svaret (bra narrativitet, intro – avslutning) Läs igenom din hemtenta när du är klar. Kontrollera språk (korrläsning). Kommer dina poänger fram? Ex. på bedömningsgrund: För G ska man visa att man läst och skaffat sig en tillfredställande förståelse av litteraturen, samt tillämpa detta i ett enklare resonemang. För VG ska man visa att man har läst och skaffat sig god förståelse av litteraturen, samt utifrån detta kunna föra ett självständigt och analyserande resonemang.

9 Glöm inte att skriva ditt namn och att ha med en referenslista/litteraturlista på den litteratur du refererar till i texten.

10 Kom ihåg att det tar tid att skriva en bra hemtenta. Reflektera kring litteraturen noga och på djupet.

11 Återkoppling… … sker genom att jag laddar upp en kommenterad version av er hemtenta i Studentportalen. Jag brukar göra en del ”korr- ändringar”, kommentera form (ex referenser) samt om jag tycker jag ser missförstånd, felaktigheter, etc. I anslutning till varje fråga ger jag ett kommentar på min helhetsbedömning av frågan och vilken poäng jag ger ert svar.

12 Referenser/Akribi (noggrannhet/ exakthet) ATT REFERERA: När, varför? - Harvard - Alla gör lite olika, Var konsekvent! - Referera när du själv inte ”har kommit på”. - Både för att visa att du är inläst och för att ge ”credit” till den som skrivit något. - Att inte referera när man bör göra det är en form av plagiat. - Hur ska referensen se ut i löpande text? LITTERATURLISTA - Alfabetisk ordning - Bara litteratur som nämns i texten - Ref. till artikel ej antologi (ifall man inte refererar till hela boken) - Först i brödtext = först i L-lista - Ej et al. - Var kursivt? - Bara sökefternamnet först - Ort, förlag - Dagstidningar, rapporter, SOU etc. - Websidor ÖVRIGT - EJ Wikipedia - Encyklopedier/uppslagsverk - Referenshanteringsprogram - Ibid - Et al. - Citat

13 On the contrary, they claim to have had a thorough internal discussion concerning the contents of the Mijá ednam plan. But for them, the bottom line was still that: From the perspective of the County Administration, local influence and local participation in the management of protected areas is of major significance. The forms for this, however, must rely on a mutual trust among the parties in the collaboration and must be conducted within the framework of the prevailing legislation. The participating parties must be prepared to follow the common national “rules of the game” that we together as a nation have built up in form of legislation and national goals. (County Administration of Norrbotten 2001, reg. no , my italics, my translation)

14 Li (1999:11) has argued that when it comes to externally ascribed marginalization, it is not only a question of simply defining or describing the social world, but it necessarily implies a discourse of power. This is true. But is also true that when the “weaker” define their own marginality, they too deploy power. Self-ascribed marginalization can thus be understood in this respect as a part of the accentuating of the cultural and historical differentiation of the involved Sami. To be different is not the same thing as being marginalized, but a certain amount of self-ascribed marginalization adds to the defining of who “we” are in relation to “them”. It is the actual self-marginalization of the Sami as an indigenous people, subjects of colonization and repression through history, that formed the basis in the articulation process and that provided them with some “room for maneuver” (Tsing 1999:167). From his field studies in the pacific, James Clifford emphasizes the need to distinguish and to connect the concepts of “indigenism” and “diasporism.” Like Tsing, Clifford focuses on the social constructedness and relational aspects of indigenism as a kind of marginalization. He argues that indigenism from this perspective must be seen as an expression, an articulation, a positioning that entails many different perspectives, metaphors, stories and aspirations (Clifford 2001: ). It is both rooted and cosmopolitan, and the thought of “pure blood” and autochthonous land “denies the messy, pragmatic politics of articulation” (Clifford 2001:483).

15 County Administration of Norrbotten 2001, reg. no County Administration of Norrbotten 2001, reg. no County Administration of Norrbotten 2003, reg. no County Administration of Norrbotten 2003, reg. no County Administration of Norrbotten 2004, reg. no County Administration of Norrbotten 2004, reg. no County Administration of Norrbotten 2006, reg. no Cramér, T. & G. Prawitz (1970) Studier i renbeteslagstiftning. PA Nordstedt & Söners förlag, Stockholm. Cronon, W. (1996) “The Trouble with Wilderness: Or, Getting Back to the Wrong Nature” in Environmental History. Vol. 1(1):7-28. Dahre, U. J. (2005) Ursprungsfolk i internationell politik och rätt. Studentlitteratur, Lund. Das, V. & D. Poole. (eds.) (2004) Anthropology and the Margins of the State. James Currey, Oxford. Dickason, O. P. (1984) The Myth of the Savage. The University of Alberta Press, Edmonton. DO-report: Diskriminering as samer – samers rättigheter ur ett diskrimineringsperspektiv. DO:s rapportserie 2008:1. Eidheim, H. (1971) Aspects of the Lappish Minority Situation. Universitetsforlaget, Oslo.

16 Amit-Talai, V., and H. Wulff Youth Cultures. A Cross-Cultural Perspective. London: Routledge. Association Ankataa. Accessed at on 16 November Appadurai, A Modernity at Large. Cultural Dimensions of Globalization. Vol. 1. Public Worlds. Minneapolis: University of Minnesota Press. Argenti, N The Intestines of the State. Youth, Violence, and Belated Histories in the Cameroon Grassfields. Chicago & London: The Universtiy of Chicago Press. Arnaut, K Mouvement patriotique et construction de « l’autochtone » en Côte d’Ivoire. Africa Development 33:1-20. Asiwaju, A. I Migrations as Revolt: The Example of the Ivory Coast and the Upper Volta before Journal of African History 17:

17 Ta hjälp av Ovesens skrivtips! Var konsekventa! Gör ert bästa! Hur ni lyckas med refereringen påverkar inte min bedömning av tentan, men jag förväntar mig att ni använder referenser och gör det efter bästa förmåga


Ladda ner ppt "Tentaskrivning och Akribi/referenser. Info om språkverkstaden Vad är syftet med en hemtentamen och hur kan den se ut? ”Regler” kring tentaskrivning (ex."

Liknande presentationer


Google-annonser