Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Kvantitativ metod. 2 Några ”definitioner” Metodlära ägnad åt insamling, bearbetning, beskrivning och analys av data En vetenskap som har kunskapsbildning.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Kvantitativ metod. 2 Några ”definitioner” Metodlära ägnad åt insamling, bearbetning, beskrivning och analys av data En vetenskap som har kunskapsbildning."— Presentationens avskrift:

1 Kvantitativ metod

2 2 Några ”definitioner” Metodlära ägnad åt insamling, bearbetning, beskrivning och analys av data En vetenskap som har kunskapsbildning som mål. Den vetenskapliga disciplinen statistik anger metoder och tekniker för att skaffa sig kunskap. Att i närvaro av slumpmässiga variationer se mönster och trender.

3 Statistiska metoder används för att sammanfatta samlade erfarenheter dra slutsatser göra förutsägelser fatta beslut då informationen är osäker. Statistikerns roll är att INSAMLA, BEARBETA och TOLKA data.

4 Statistik består av Ett antal tekniker Regler för när, var och hur dessa tekniker skall användas (metodologi) Statistikämnets uppkomst och utveckling är nära förknippat med behov inom andra discipliner.

5 Undersökningar Observationsstudie Vid en deskriptiv (beskrivande) undersökning försöker man beskriva ett förhållande eller ett händelseförlopp. Experimentella studier Vid en analytisk undersökning försöker man klarlägga orsakssamband och förklara varför verkligheten ser ut som den gör.

6 Kommunal familjerådgivning år 2006 Sammanfattning I denna rapport redovisas statistik över familjerådgivning som bedrivits eller bekostats av kommunerna under år Kommunerna ska enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL, sörja för att familjerådgivning kan erbjudas för dem som begär det.

7 Under år 2006 hölls drygt familjerådgivningssamtal med cirka personer i åldern 18 år och äldre. Det motsvarar 8 personer per i befolkningen i åldrarna 18–69. Ungefär barn under 18 år berördes direkt eller indirekt i de ärenden som påbörjades under året

8 I cirka 80 procent av de ärenden som påbörjades 2006 var de besökande gifta par eller samboende. Cirka 11 procent av ärendena gällde separerade par och 6 procent särboende. I de flesta fall, 88 procent av de påbörjade ärendena, hade de besökande själva tagit initiativ till att kontakta familjerådgivningen. Näst vanligast, i 6 procent av fallen, var att kontakten togs efter hänvisning av läkare, kurator m.fl.

9 Stora variationer framkom mellan länen när det gäller andelen personer i befolkningen som besökte kommunal familjerådgivning 2006.

10 En statistisk undersöknings olika steg Problemformulering Planering Datainsamling Analys Rapportering

11 Grundläggande begrepp Målpopulation: Grupp av individer vi vill undersöka. Totalundersökning: Alla enheter i populationen undersöks. Urvalsundersökning: En delmängd av populationen väljs ut och undersöks. Variabel: Egenskap hos enheterna i populationen.

12 Problemformulering Precisera undersökningsproblemet. Ett undersökningsproblem skall ställas utifrån ett bestämt syfte och på ett så precist sätt att det går att belysa med hjälp av de metoder vi har till vårt förfogande

13 Exempel: –Ursprungligt problem: Finns det någon löneklyfta mellan män och kvinnor? –Preciserad formulering: Får män och kvinnor, anställda vid företaget X vid tidpunkten T, olika lön för samma arbete enligt nu gällande lönesättning?

14 Nästa steg kan vara att skapa en (förenklad) bild, en modell, av den del av verkligheten som vi vill studera. Modellen baserar sig på och sammanfattar vår teoretiska kunskap om ämnesområdet.

15 Om vi t.ex. är ute efter att inte bara beskriva löneskillnaden mellan män och kvinnor utan dessutom förklara den (analytisk undersökning), så utgår vi rimligtvis ifrån någon teori om vad eventuella löneskillnader kan bero på. Denna teori bestämmer ju också delvis valet av variabler. –I vårt exempel väljer vi naturligtvis att ta med variablerna lön och kön. Men tror vi att t.ex. utbildning kan förklara en del av de löneskillnader som finns måste även den variabeln tas med.

16 Planering Total- eller urvalsundersökning? Typ av urval vid urvalsundersökning Hur skall variablerna mätas? Val av mätmetod och mätinstrument. Hur bortfall ska hanteras Hur data ska analyseras Hur resultaten ska presenteras

17 Att tänka på….. Vad kan bli svårt pga. etiska skäl? Vad säger datainspektionen? Behövs tillstånd av myndigheter, vårdnadshavare, personal mm. Hur skall data förvaras, vilka skall få del av dem?

18 Urvalsundersökningar Varför urvalsundersökning i stället för totalundersökning? –Billigare –Snabbare –Bättre mätning –Praktiskt omöjligt med totalundersökning då populationen är mycket stor eller oändlig –Förstörande prov

19 Urvalsfel Uppstår när man studerar ett urval istället för en hel population. Möjligt att uppskatta om urvalet görs korrekt.

20 Urvalsmetoder Hur ska vi göra vårt urval så vi kan generalisera till hela populationen? Slumpmässigt urval: Urvalsenheterna väljs med hjälp av någon slumpmekanism. För varje enhet är sannolikheten för att inkluderas i urvalet känd. Ger mått på hur säkra slutsatserna är

21 Obundet slumpmässigt urval Vid varje dragning av en enhet har de i populationen kvarvarande enheterna samma sannolikhet att bli valda Vid OSU av n enheter har alla möjliga kombinationer av n enheter samma chans att bli valda

22 Systematiskt urval Gör en lista över enheterna. Välj t ex var 10:e med slumpmässig start bland de 10 första. Om urvalsramen är ”slumpmässigt” ordnad är detta ”likvärdigt” med OSU. Risk för stora fel om det finns periodicitet i urvalsramen

23 Stratifierat urval Dela in populationen i homogena delpopulationer (strata). Välj med OSU ett antal enheter i varje strata. Skäl: –Om resultatet skall redovisas för varje stratum kan urvalsstorlekarna för varje stratum anpassas så att vissa precisionskrav uppfylles utan att man erhåller överflödiga observationer från vissa strata.

24 Gruppurval (klusterurval) Dela in populationen i heterogena delpopulationer (kluster). Ett antal sådana kluster väljs slumpmässigt. Samtliga enheter inom ett kluster undersöks. Skäl: –Ramproblem –Geografisk spridning –Kostnader

25 Urvalsram I idealfallet en förteckning över alla enheter som ingår i målpopulationen. Detta är i praktiken svårt att uppnå. Den population som definieras av den faktiska ramen kallas undersökningspopulation. De enheter som ingår i ramen kallas urvalsenheter. Alla enheter ingår endast en gång i ramen.

26 Mätning De egenskaper (variabler) hos enheterna som vi är intresserade av skall tilldelas mätvärden (variabelvärden) med hjälp av något mätinstrument. Vad skall vi mäta? Hur skall vi mäta?

27 Operationalisering Operationalisering är ett begrepp som dyker upp i samband med mätning Operationalisering av en variabel innebär en beskrivning av hur man skall gå tillväga, vilka operationer man måste utföra, för att kunna göra mätningen. Operationalisering innebär således att mätregler definieras.

28 Reliabilitet och validitet Begreppen validitet och reliabilitet förekommer ofta när man vill uttala sig om hur ”bra” en mätning är. En ”bra” mätning har såväl hög validitet som hög reliabilitet.

29 Mätnivåer (skalnivåer) Nominal –Endast klassificering Ordinal –Klassificering och rangordning Intervall –Klassificering, rangordning och ekvidistans Kvot –Klassificering, rangordning, ekvidistans och absolut nollpunkt

30 Observera att mätnivån bestäms av vilken typ av information mätningen ger oss. Mätnivån har bl.a. betydelse för vilken typ av beräkningar som är meningsfulla

31 Kvalitetsredovisning Syfte och användning: För vilket syfte och för vilken användning har data producerats? Definitioner: Hur begrepp och variabler är definierade. Jämförbarhet med annan statistik: T ex inom samma ämnesområde. Jämförbarhet i tiden Aktualitet

32 Några felkällor vid statistiska undersökningar Täckningsfel –Övertäckning Urvalsramen innehåller individer som ej finns med i målpopulationen –Undertäckning Urvalsramen saknar individer som finns med i målpopulationen –Kan ge upphov till systematiska fel (bias)

33 Bortfallsfel –Individbortfall innebär att man från en eller flera individer ej får något svar på t.ex. en postenkät –Partiellt bortfall innebär svarsvägran på vissa frågor –Kan ge stora systematiska fel

34 Mätfel –Mätfel som beror på respondenten Respondenten kan vara okunnig om det sanna värdet Glömska. En del händelser kommer man inte ihåg. Andra kommer man ihåg men placerar fel i tiden. Känsliga frågor. Det kan vara svårt att få korrekta svar på frågor om sådant som konsumtion av droger, respondentens sexliv, etc. Prestigeladdade frågor. Exempel på denna typ av frågor är frågor om hur mycket man konsumerar av olika slag av ”finkultur”. Leder till s.k. prestigebias. Egenintresse. Ibland kan det ligga i respondentens intresse att svara på ett visst sätt eftersom man vet att resultatet av undersökningen kan leda till att t.ex. politiker eller andra beslutsfattare agerar på ett för respondenten önskvärt sätt.

35 –Mätfel som beror på intervjuaren Exempelvis så kan intervjuarens uppträdande påverka resultatet (intervjuareffekt). –Mätfel som beror på mätmetoden Olika mätmetoder (besöksintervju, telefonintervju, postenkät, etc) kan ge olika resultat. Exempelvis så ger ofta postenkäter sannare svar på känsliga frågor. –Mätfel som beror på frågeformuläret Oklara frågeformuleringar och definitioner, dåliga anvisningar, etc. kan ge upphov till stora systematiska fel. Även antalet frågor kan ha betydelse för kvaliteten på de data man får. Enkäter som tar lång tid att fylla i leder t.ex. i regel till större bortfall.

36 Bearbetningsfel –Kodningsfel –Inmatningsfel –Datorbearbetningsfel

37 Primärdata och sekundärdata När det efterfrågade datamaterialet inte finns tillgängligt sedan tidigare utan samlas in för första gången gör man en s.k. primärdataundersökning. Vid användning av redan insamlade data, t.ex. i olika register eller i den officiella statistiken som finns i olika publikationer sägs man göra en sekundärdataundersökning eller skrivbordsundersökning.

38 Datainsamling ……. Uppgifterna som avser 2006 har lämnats på en elektronisk blankett (se bilaga) som var under insamlingsperioden åtkomlig på Internet via Socialstyrelsens hemsida. Varje rådgivningsbyrå fick ett unikt identitetsnummer för varje kommun som den skulle redovisa. ……….. Ett fåtal byråer som saknade möjlighet att hämta blanketten via Internet eller hade tekniska problem, lämnade sina svar på pappersblankett.

39 Variabler Ärenden Totalt antal ärenden under Här räknas alla ärenden under året oavsett om dessa påbörjades under 2006 eller tidigare. Redovisas på kommun-, läns- och riksnivå. ……. Samtal I statistiken redovisas Totalt antal samtal under året på kommun- läns- och riksnivå.

40 Personer Antalet personer som var aktuella för familje- rådgivningssamtal redovisas på två sätt: Antal personer under året. Antalet personer fördelas efter sju åldersgrupper: från 18 eller äldre Redovisas på kommun-, läns- och riksnivå. Antal personer i ärenden som påbörjades under Detta antal fördelas också efter ovan nämnda åldersgrupper men presenteras endast på läns- och riksnivå. Observera skillnaden mellan personer under året och personer i påbörjade ärenden under året. …….. Barn Utåtriktat arbete

41 Statistikens tillförlitlighet De insamlade uppgifterna har granskats både manuellt och maskinellt. Årets statistikinsamling är den fjärde i ordningen och resultaten från föregående år har utnyttjas för kvalitetskontroll. Kontakt har tagits med de byråer som har redovisat uppgifter med stora avvikelser. Uppgiftslämnare till statistiken är familjerådgivare som besitter erfarenhet och relevanta ämneskunskaper. Det innebär bättre förutsättningar för en korrekt redovisning än om uppgifter lämnas av administrativ personal med mindre kunskaper om verksamheten.

42 Osäkerhetskällor Mätning Den huvudsakliga felkällan utgörs av brister i uppgiftslämnandet på grund av svårigheter som familjerådgivarna har med att samla in data om verksamheten. ……….. Logiska fel påträffades via kontroller redan under uppgiftslämnandet. Detta innebär att rapporterade uppgifter kontrollerats för relevant överensstämmelse med varandra och granskningsprocessen förkortats. ………..

43 De mätfel som upptäckts i inlämnade uppgifter om utåtriktat arbete har korrigerats. Det innebär dock inte att resterande uppgifter är felfria, och storleken på det kvarvarande mätfelet är okänd.

44 Samtliga Sveriges 290 kommuner berördes av insamlingen. För Hagfors, Munkfors, Sunne och Torsby saknas uppgifter helt. För en kommun var redovisningen ofullständig. Detta bortfall handlade om en byrå som ansvarade för verksamheten en del av året och som när kontraktet upphörde inte lämnade in den statistiska sammanställningen. Svarsbortfall

45 Vidare förekommer det att vissa familjerådgivningsbyråer inte har besvarat samtliga frågor i enkäten, s.k. partiellt bortfall. Totalt var det 65 kommuner som saknade svar på någon uppgift. Omfattningen av det partiella bortfallet har styrt den redovisningsnivå som valts för statistiken i denna rapport. När ofullständiga eller tveksamma uppgifter kvarstått efter genomförd datainsamling och rättning kommenteras detta i berörda tabeller.


Ladda ner ppt "Kvantitativ metod. 2 Några ”definitioner” Metodlära ägnad åt insamling, bearbetning, beskrivning och analys av data En vetenskap som har kunskapsbildning."

Liknande presentationer


Google-annonser