Anatomi Läran om människokroppen. Teori varför 1. Teori ska ge djupare förståelse 2. Hjälper en att sesammanhang mellan olika saker 3. Praktik och teori.

En presentation över ämnet: "Anatomi Läran om människokroppen. Teori varför 1. Teori ska ge djupare förståelse 2. Hjälper en att sesammanhang mellan olika saker 3. Praktik och teori."— Presentationens avskrift:

1 Anatomi Läran om människokroppen

2

3 Teori varför 1. Teori ska ge djupare förståelse 2. Hjälper en att sesammanhang mellan olika saker 3. Praktik och teori bildar en helhet Bedömning: Hur aktiv och engagerad man är på lektionerna Hur man förstår sambandet mellan kost motion och hälsa, hur man förstår kroppens funktioner

4 Vad består vi av egentligen? Hud och hår Muskler Inre organ Ben

5 Våra beståndsdelar Person på 70 kg. 1. Syre: 45,5 kg 2. Kol: 12,6 kg Det räcker till flera påsar grillkol. 3. Väte: 7 kg 4. Kväve: 2,1 kg Kväve är en viktig del av många organiska molekyler – till exempel proteiner – som finns i kroppen. 5. Kalcium: 1,050 kg Kalcium är en viktig del av benet i skelettet – råvara nog till åtskilliga paket tavelkrita.

6 Våra beståndsdelar 6. Fosfor: 700 g 7. Svavel: 175 g 8. Kalium: 140 g Kalium spelar en viktig roll för fortledningen av nervsignaler i kroppen och medverkar också i kontrollen av vätskebalansen. 9. Klor: 105 g Bildar tillsammans med natrium vanligt koksalt. Båda spelar en viktig roll i regleringen av vätskebalansen i kroppen och fortledningen av elektriska signaler. 10. Natrium: 105 g Natrium är en av två beståndsdelar i vanligt salt, och det finns tillräckligt i en människa för ett rejält saltkar. Resterande 525 g utgörs av en välkomponerad blandning av omkring 50 andra grundämnen.

7 Muskler Tvärstrimmig muskulatur (viljestyrd) - Skelettmuskulatur Glatt muskulatur (styrs via autonoma nervsystemet) - Hjärtmuskel - Tarmarna

8 Vad har Skelettmuskeln för funktion? Stabilisera, böja eller sträcka över en led Ex Quadriceps på lårbenet sträcker och stabiliserar knäleden. Ex. Hamstrings på lårbenet böjer och stabiliserar knäleden

9 Hur ser en skelettmuskel ut? Den omges av en bindväv som bildar en glatt hinna gentemot de andra musklerna, för att den ska löpa smidigt. Muskelbuk Ursprungfäste Nät av nerver och blodkärl försörjer musklerna. Bunt muskelceller – en muskelcell Bindvävshinnan som omger varje skelettmuskel övergår vid muskelns slut i en sena som fäster vid skelettet. Vid fästpunkten till skelettet flätas senans bindväv in i benvävnaden. Förankringen blir därför mycket stark

10 Muskelkraft muskelcellerna kan förkortas och förlängas och det är det som gör att det skapas muskelkraft.

11 Senor/ledband Senor kan lätt utsättas för slitage. På många ställen, speciellt där senan glider över en hård benkant, finns därför senskidor eller slemsäckar som skyddar senorna. Handens och fotens senor är speciellt utsatta och löper därför i senskidor. Både senskidor och slemsäckar innehåller vätska som minskar friktionen.

12 Hur ser muskeln ut? Spolformad flerhövdad fjäderformad plattmuskel

13

14

15

16 Varför kan jag röra musklerna? Motoriska enheter en nerv flera muskelceller. Hjärnan kopplar in olika många muskelceller beroende på vad man ska göra ex tomt och fyllt mjölkpaket.

17

18

19

20

21

22 Muskler Muskelglykogen (och kreatin) lagrat i muskel annars kommer energin till muskeln genom blodet Hävstång synergister antagonister

23 Typ av muskel Typ 1 - långsamma röda, syre, distanslöpning Typ 2 - snabba vita, mindre syre, korta sträckor Genetiskt betingat i kroppen kan ändras genom träning

24 Arvsanlag Du har ca. 50 – 50 av typ 1 och 2, men kan påverkas med träning i den ena eller den andra riktningen. Långsamma fibrerna får energin från blodet (uthålliga men ej så starka). De snabba fibrerna får sin energi från muskeln själv, glykogen (ej uthålliga).

25 Kvinna - Man Förhållandet mellan tjejer och killar muskelmässigt sett ser ungefär lika ut i barnåren, men från puberteten och framåt blir det sedan skillnad. Tjejerna är färdigutvecklade mellan 16-18 års åldern pojkarna är färdigutvecklade i 20 års åldern. Kvinnorna har 2/3 av männens styrka i armarna men i benen är skillnaden inte lika stor.

26 Typ I-fiberträning (repetitiv träning med låg belastning) Kapillärnätet i muskeln och dess förmåga att tillföra syre till muskeln ökar (aerob) Mitokondrierna (cellens kraftverk) ökar i antal i muskelcellen och dess uppgift är att frigöra energi. (ATP) Antal repetitioner som man klarar av ökar.

27 Typ II-fiberträning (Träning med hög belastning) Träning med höga belastningar påverkar i huvudsak typ II-fibrer. Förändringar blir i huvudsak: Cellernas tvärsnitt ökar och därmed dess förmåga att utveckla mer kraft. Cellernas förmåga att arbeta utan syretillgång (anaerob) ökar. Nerv- och muskelsamspelet förbättras. Fler motoriska enheter kopplas in (teknik).

28 Ökad muskelstyrka När du belastar din muskel vid styrketräning så växer din muskel i volym Muskeln bryts ned vid träningen, men sedan har kroppen det finurliga sättet att bygga upp muskeln så att den blir större. Den kompenserar nedbrytningen och bygger upp till samma nivå plus lite till.

29 1111

30 Frågor Vad har muskeln för funktion? Vilka typer av muskler finns det? Hur blir en muskel starkare/större? Hur får muskeln sin energi? Finns det skillnader mellan flickor och pojkar?

31 Skelettet Kroppen har ca. 206 bendelar av 3 olika slag Skelettets uppgift är att hålla uppe kroppen och ge den stöd och stadga. Skelettet bildar också hävstänger mot musklerna.

32

33 Bentyper Långa ben: Rörben består av den smalare mitten diaphys och de tjockare ändarna epiphys Korta ben: handledens och vristens oregelbundet formade ben och höftens. Platta ben: Skallbenen, bröstbenen, revbenen, skulderbladen och höften

34 Hur sker då skelettutvecklingen? Genom förbening – direkt eller omvandling till brosk sedan ben! En nyfödd har mjuka ben – utveckling fram till puberteten. Sedan underhålls skelettet. Kalcium och mjölk ger bentillväxt(täthet) Träning ger starkare ben. Tex skada eller i rymden. Bentätheten minskar och de som är på rymdturer de får träna på motionscykel för att behålla en del av sin bentäthet. Vid 18- 23 års ålder förbenas epifysbrosken helt och längdökningen avtar.

35 Ryggraden

36

37 Ryggradens uppgift bära en stor del av kroppsvikten skydda nerverna i ryggmärgen fungera som stötdämpare när du går eller springer vara stark och rak och samtidigt mycket rörlig

38 Ledband/ligament Skelettets olika delar har förbindelse med varandra genom fogar och leder. En fog är uppbyggd av massa kollagena trådar, en fog som består av kraftigare och mer avgränsande band kallas för ligament eller ledband. Ex blygdbensfogen

39 Leder En led omges av en ledkapsel och innehåller vätska för att smörja i leden Vid hög belastning kan man slita på sin broskändar vilket leder till hög smärta om man använder leden

40 De vanligaste ledtyperna Gångjärnsled- tex. fingertoppen 1-axlad vridled- tex. underarmen 3-axlad kulled- tex. höftleden

41 Frågor Vad har knäleden för funktion? Vad finns det för något inne i knäet och vad är dess funktion? Var sitter disk vad är dess funktion. Vad är ryggradens funktion

42 Idrottsskador - muskelbristning Muskelbristning eller sträckning muskelfibrerna dras sönder - blödning Intramuskulär blödning – inne i en liten del av muskel Intermuskulär – mer utbredd mellan musklerna Smärtan försvinner gradvis inom det närmaste dygnet (intermuskulär blödning), men kvarstår eller t o m ökar om det är en intramuskulär blödning.

43 Åtgärd blödning Högläge Förband (tryck) Kyla Blödningen vara i ca 10 min Börja träna och belasta tidigt – lätt styrka och stretching

44 Idrottsskador - Ledband Partiell eller total ruptur

45 Åtgärd AkutBandage Vila avlasta Högläge På siktGips om ledbandet av rehab upp till 1 år Rörelseträning Tejpning vid halvt skadat ledband Viktigt med rätt rehab

46 Tejpa fötter film

47 Tappar ni bort ert häfte kan ni gå in på www.laget.se/idrottsmattias www.laget.se/idrottsmattias och skriva ut ett nytt