Husteknikservice och energisanering Författarna har ensamma ansvaret för innehållet på denna webbplats. Den företräder inte nödvändigtvis Europeiska gemenskapens.

En presentation över ämnet: "Husteknikservice och energisanering Författarna har ensamma ansvaret för innehållet på denna webbplats. Den företräder inte nödvändigtvis Europeiska gemenskapens."— Presentationens avskrift:

1 Husteknikservice och energisanering Författarna har ensamma ansvaret för innehållet på denna webbplats. Den företräder inte nödvändigtvis Europeiska gemenskapens åsikter. Europeiska kommissionen ansvarar inte för någon form av användning av informationen som finns på webbplatsen.

2 Inneluften ”känns” unken då man kommer in. Fönster och speglar hålls immiga för en längre tid, i fuktiga rum. Ventiler saknas, är stängda eller tilltäppta. Undertryck hörs som en susning då man öppnar dörrar eller fönster En pappersark hålls inte fast i avloppsventilen Då man använder sig av luftuppvärmning, finns det en fara att den stora luftomväxlingsbehovet förorsakar en känsla av drag. Tystnad → ventilationen är avstängd. Ventilationsapparaten för oväsen→ apparaten är dimensionerat fel Indikatorer för ett dåligt fungerande ventilation

3 Service av ventilationsapparaten Ventilationsapparatens filter måste renas eller bytas ut, minst två gånger per år. Reningen görs alltid efter pollensäsongen. Filtret kan rengöras till exempel med en dammsugare och/eller med en tryckluftsstråle. Filtren byts ut till nya(likadana), då nedsmutsningen av filtren försvagar på luftströmmen. Försvagningen av luftströmmen ökar på tryckförluster, energiförbrukningen av fläktarna och försvagar på FVPs (värmeåtervinning)- verkningsgrad samt försämrar på inneluftkvaliten. Värmeåtervinningscell eller –stacket tas loss och tvättas med vatten var 2-3 år. En liten mängd diskmedel kan tillsättas till tvättvattnet. Noggrannare serviceanvisningar finns i tillverkarens bruks- och servicemanualer. Luftomväxlingsapparaterna måste alltid vara avkopplade då man utför service.

4 Service av ventiler och kanaler Dammet,som har formas i lufthålet av ventilen, dammsugs årligen. Speciellt avloppsventilerna i fuktiga rum kräver rengöring. Vid behov kan ventilen tas loss och rengöras grundligt. Ventilerna får inte justeras, om justeringen kommer att ha en inverkan på tryckförhållandena i rummen. Ventilationskanalerna måste sotas minst vart tionde år. Genomföringarnas kondition och vattentäthet, i yttertaket, måste granskas årligen.

5 Övervakning av energianvändning I samband med service,bör man försäkra sig om att systemet fungerar som planerat Har energiförbrukningen varit normal? Är temperaturen och luftfuktigheten god? Är användarna av rummen nöjda? Har man haft behov av tilläggsventilation? Har man hållit fönstren öppna? Från energisäljarna och överföringsbolagen kan man få följande information: Lokaliserad energiförbrukning energiförbrukningsjämförelser med liknande byggnader e-post alarm då energianvändningen har ökat Hurdan Inverkan reparationer och ändringar i uppvärmningssättet har på konsumtionen.

6 Husteknikens energisaneringar

7 Orsaken eller impulsen till energisaneringen har sina grunder i någon annan reparationsåtgärd: Byggnadsdelens eller systemets livslängd har tagit slut, går sönder eller servicen är för dyr Trivsel, kä nslan av drag eller borttagandet av kallstrålning Förbättring av inomhusluftkvalitet Behålla fastighetens värde Uppdatering av system och apparater, enligt nuvarande krav Då det är daggs för sanering, lönar det sig också att undersöka energibesparingsmöjligheterna.

8 …och tvärtom. När man gör energiförbättringar i hustekniken, måste ändringarnas inverkan på strukturer och användningssätt kontrolleras. Till exempel, då värmningssättet byts från förbränning till jordvärme, så kommer effekten av självdragsventilation gå neråt behövs nya tillvägagångssätt från användaren höjning av luftväxling höjning av ventilation ändring i torkningssätt av byk torkning av badrumsgolv temperaturen i ”pannrummet” kommer att sjunka ökning på mängden av värmebatterier ökad mängd av värmeisolering. Ändring i uppvärmningssättet förutsätter granskning av många andra saker också.

9 Med val av uppvärmningssätt, kan energieffektiviteten förbättras Installering av ventilation- och värmeåtervinningsapparater Förbättrandet av uppvärmningssystemet och verkningsgraden Byte av den huvudsakliga uppvärmningssättet till en sådan som baserar sig på förnybar energi Komplettering av den primära uppvärmningssättet med värmepumpar solfångare eller solpaneler magasinerande spisar eller kaminer,…

10 Byte av pumpar, fläktar, maskiner och apparater till energieffektivare modeller. Ökad mängd av tidströmställare och belastningsstyrning av uppvärmning och ventilation. Installering, förnyelse och justering av termostatiska elementventiler och andra elapparater. Reparation och eller ökning av värmeisolering i: värmerör, varm bakvattensystem och ventilationskanaler Förbättring av värmedistributionssystemets energieffektivet

11 Värmedistributionssättets inverkan på energianvändning Det är viktigt att rummet känns varmt. Då orsaker till känslan av köld tas bort, kan temperaturen sänkas. Att sänka temperaturen med 1 grad, sparar på värmeenergiförbrukningen med ungefär 5 %. Värmeelementer under fönster minskar på: −Svalningen av luften som befinner sig på fönsterytan −nedflöde och känslan av drag −”känslan av kallstrålning”. Golvvärme ökar på bekvämlighet, men kan vara svår att justera (läget av detektorn, golvets kapacitet och dröjsmål i temperatursförändringen). Det är bekvämt att ha takuppvärmning, men värmet räcker inte alltid under bordet.

12 Kostnadsberäkning av uppvärmningssystem inköpspriser mängd och pris på köpt energi fasta grundavgifter prisutveckling i framtiden kalkylränta service- och reparationskostnader www.lammitysvertailu.eneuvonta.fi Eluppvärmnin g Olj a Uteluft-vattenvärmepump och olja Elektricitet och eldstad Olja och eldstad Eluppvärmning och luftvärmepump Olja och luftvärmepump Eluppvärmning, luftvärmepump och eldstad Olja, luftvärmepump och eldstad

13 Uppgifter Hur mycket energi förbrukas i ditt hem per år? Hur stor andel går till uppvärmning? Hur mycket är elapparaternas genomsnittliga energiförbrukning per månaden och per år? På vilka sätt kan energiräkningen förminskas?

14 Exempel: År 1990 byggt,100 m 2,hus i Tammerfors (1985-2003 befallningars standard) Årsförbrukning volym 250 m3 → ventilation 125 m3 /h,(0,5/h) ventilationen förbrukar ungefär 9000 kWh, om värmeåtervinning används ej energiöverföringen genom manteln är ungefär 15 000 kWh en invånare förbrukar ungefär 1 000 kWh i uppvärmning av bruksvatten. tillsammans förbrukar en familj med fyra familjemedlemmar ungefär 28 000kWh energi. Exempel på besparingssätt (enbart för uppvärmning) besparingen med en jordvärmepumpa 18 000-21 000 kWh (utan FVP) besparingen med en luftvärmepumpa 12 000-14 000 kWh med FVP kan man spara ungefär 80% från ventilationens andel, eller 7 200 kWh JVP+FVP besparingen är ungefär 21 000 – 23 000 kWh LVP+FVP besparingen är ungefär 15 000 – 17 000 kWh slutligen avgör justeringen och användningssättet den verkliga besparingen. årsmedelvärdet,för verkningsgraden i räkningen, JVP 3 - 4 ja LVP 2 - 2,5 Brukelektricitetets andel på 4 000-5 000 kWh har inte beaktats i räkningarna.

15 I val av besparingssätt, måste man komma ihåg: Med en kombination av värmepumpar och vattencirkulerande värmedistribution, får man inte en lika bra verkningsgrad med radiatorer som med golvvärme. Värmebatterier med två element passar bättre ihop med värmepumpar, än batterier med ett element. Då man är borta, kan rummets temperatur sänkas lätt (luftvärmepump, beaktades inte i exemplet på föregående sida). Å andra sidan kan lufttemperaturen temporärt höjas snabbt, då man vistas exempelvis i garaget och hobbyrummen. Energimängden som fås från frånluftsvärmepumpen är relativt liten. Oftast är den otillräcklig för att funktionera som huvudvärmekällan i saneringsbygge. Energibesparingen, med att installera ventilation och värmeåtervinning, kan bli liten eftersom man måste öka på luftmängderna och på det samma kommer elförbrukningen av fläkterana att öka. Tätheten av strukturerna och justeringen av systemet inverkar på verkningsgraderna.

16 Kontroll över helheten? Fönstren och balkongdörrarna byttes ut till nya  mantelns täthet förbättrades och inomhusluftskvaliten försämrades  frånluftsventilationen justerades uppåt och detta ledde till att fönstren hölls på glänt och därtill fick fönster hållas på glänt  förorsakade känslan av drag  uppvärmningsnivån höjdes  frånluften slukade upp mer energi  slutresultat: fönstersaneringen ökade på energiförbrukningen i huset som använde sig av frånluftsventilation Ett bättre alternativ hade varit att montera en mekanisk till- och frånluftsventilation, med en effektiv värmeåtervinning, till byggnaden.

17 Kom ihåg! I samband med sanering, bör man ta reda på energibesparnings- möjligheterna. Ett noggrant utförande av isoleringsarbetet, lufttätheten och genomföringarna sparar på energi. Man måste grundligt ta reda på hur de enskilda reparationerna inverkar på de andra byggnadsdelarna och systemen. En dåligt planerad sanering har oftast varit orsaken bakom fuktskadorna i strukturer.

18 Författarna: Olli Teriö, Juhani Heljo, Jaakko Sorri, Ulrika Uotila, Aki Peltola & Heidi Sumkin. Översättarna Iida Teriö, Julius Hemmilä. Författarna har ensamma ansvaret för innehållet på denna webbplats. Den företräder inte nödvändigtvis Europeiska gemenskapens åsikter. Europeiska kommissionen ansvarar inte för någon form av användning av informationen som finns på webbplatsen.