Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

1 Detta var en gång ”Juvelen i kronan” I God Morgon Sverige 9 februari 2011 handlade det om ”Oranga skräcken”

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "1 Detta var en gång ”Juvelen i kronan” I God Morgon Sverige 9 februari 2011 handlade det om ”Oranga skräcken”"— Presentationens avskrift:

1 1 Detta var en gång ”Juvelen i kronan” I God Morgon Sverige 9 februari 2011 handlade det om ”Oranga skräcken”

2 Några helt avgörande frågor rör politik, värderingar och människornas förtroende 2 Berglins bild ger en sann bild av hur det ligger till med människors förtroende för detta pensionssystem. Läs också Erika Werner: Trygg, sviken eller osäker och jämför med myndigheternas glada trumpetande Varning för värderingar förklädda till fakta Tro inte att problemen kan lösas utan nya pengar Men, kära nån, är det en ansvarslös skattehöjare från forntiden vi har framför oss?

3 Varning för värderingar förklädda till fakta. Se här vad några nationalekonomer påstår, besatta som de är av tron att räknade på pengar ut, pengar in är det enda som betyder något Kvinnor är gynnade, de lever längre och får ändå lika höga pensioner som männen. En orimlig ståndpunkt. Istället borde man se: Kvinnor blir oftare ensamma på ålderns höst, det är tyngre och dyrare och innefattar inte så sällan att ta hand om en skröplig make Nu sänks deras pensioner ytterligare under de här ”extra” åren Kvinnor är gynnade, de får mer garantipension och de betalas med skatter! Kvinnor är gynnade, de har lägre löner och slipper därför att betala dem extra arbetsgivaravgift som finns undangömd som ”pensionsavgift” MAN TROR INTE ATT DETTA TRAMS FAKTISKT HAR SKRIVITS. Men det har det och, vad värre är, det upprepas av ansvariga politiker! 3

4 Tro inte att problemen kan lösas utan nya pengar Högre avgifter och ökade skatter behövs. Den som inte är beredd att ta den diskussionen är utslagen från början. Några tal att ha i huvudet En procentenhets mera moms (den är i de flesta fall 25%) ger ungefär 13 miljarder (2014) En procentenhets högre arbetsgivaravgift (den är något över 31%) ger ungefär 15 miljarder (2014) En procentenhets ökad skattekvot, från 44 till 45 % ger ungefär 34 miljarder (2012) Skattekvoten har sjunkit åtskilligt under de senaste årtiondena Jobbskatteavdraget kostar 100 miljarder (2014) 4

5 Men kära någon: Är det en ansvarslös skattehöjare från forntiden vi har framför oss? Nej alls inte så. Ja tillhör dem som är kritisk till det jag och andra anser som lättsinne med statsfinanserna på 70- och åttiotalen. Och som tycker att varje utgift skall vägas på guldvåg, och att man måste vara medveten om att skatterna påverkar ekonomin. Men!: Dagens politik är ansvarslös, nu ”åt andra hållet” Oförändrade helst sänkta skatter och offentliga utgifter har blivit något som liknar religiösa besvärjelser, med vars hjälp den offentliga sektorns tjänster och socialförsäkringarna systematiskt urholkas, till stor glädje för Reinfeldt och Borg, kanske också för andra Ett belysande exempel är nuvarande flyktingkris. Det rör sig om en exempellös påfrestning socialt, för flyktingarna och för de sociala institutionerna, för arbetsmarknaden, för bostadsmarknaden, för polisen, för hela samhället. Tänk, i den situationen ägnar sig Magdalena Andersson, Ulf Kristersson och ekonomijournalisterna åt att prata om utgiftstaken, om de håller eller inte. Redan här behöver diskussionen om ett nytt pensionssystem börja! 5

6 Ett långsiktigt stabilt pensionssystem är ett måste. Stabilt finansiellt Stabilt när det gäller balans mellan avgifter, pensionens storlek och pensionsålder I harmoni med vad som i övrigt gäller i samhället, faktiskt, t.ex. med vad som gäller arbetsmarknad och vad samhället bjuder i form välfärdsanordningar men också ideologiskt, värderingar och tradition har stor betydelse De här kraven kan inte uppnås utan att man har breda politiska lösningar Men, och det är viktigt att komma ihåg: Breda politiska lösningar garanterar inte i sig att kraven uppnås! 6

7 7 Se också En genomgång grundad på boken Detta tänkte jag ta upp: Det politiska sammanhanget berört, kommer tillbaka ATP, kort om dess problem och svårigheter Regler och problem i nya pensionssystemet Mer om individens problem Allt svårare att själv ordna en dräglig pension Bromsen Grundtryggheten släpar efter Konsekvenser i stort och för olika grupper Politiken igen! Några punkter i ett reformprogram

8 ATP-systemet, vad var dess problem, varför gick de inte att lösa? 8

9 ”ATP blev alltför dyrt och kapsejsade därför” Nej, så enkelt var det inte (sid 38-41) 1.Vid låg tillväxt i lönerna blev ATP-systemet för dyrt 2.Vid hög tillväxt i lönerna försvann det och blev en förhöjd folkpension 3.Intjänandetiden var för kort 4.Pensionsåldern var för låg 9

10 Stridsfrågor på 50-talet: Frivilligt-obligatoriskt Fonderat eller PAYGo Offentliga fonder Striden var hård och långvarig. Högern, folkpartiet och centerpartiet ville ha helt frivilliga och fonderade pensioner. Högern och folkpartiet misstrodde också de offentliga AP-fonderna. ”Sparandet socialiseras”, för mycket makt till det offentliga, sparande och dess användning sköts bäst av den privata marknaden. Efter beslut 1958 försökte f.a. högern gång på gång reducera fondernas storlek och kritiserade deras användning. Men fonderna klarade sig bra, sossarna vann den striden, högern och fp insåg att här fanns inget att vinna Sossarna blev övermodiga, försökte legitimera löntagarfonderna genom att plocka in dem bland AP-fonderna. Och därmed var deras framgångsrika strategi på fallrepet. Mer skulle komma 10

11 Varför förmådde man inte ta itu med problemen (forts)? 80-talet blev dramatiskt Man avskaffade änkepensionerna med begränsade övergångsregler och tydliggjorde därmed håligheten i ”eviga löften” Sossarna vägrade bestämt att vidgå att något alls behövde göras (jfr Feldt – Sten Andersson) trots att problemen var uppenbara LO, TCO, PRO, SPF spjärnade också emot. Diskussionen om fonderade pensioner återkom, nu som del i en internationell trend. Speciellt moderaterna fångades av detta (jfr Ulf Kristersson) och drev att man helt borde övergå till motsvarighet till PPM. För detta fanns inget stöd i andra partier SUMMAN av allt detta blev att båda sidor hade så många misstag, så många förluster bakom sig så när man till slut insåg att något måste göras DET VAR FÖRST NÄR DEN EKONOMISKA KRISKEN VAR ÖVER OSS så ville man att det inte skulle upptäckas att man måste ge upp sina nyss hårt proklamerade ståndpunkter SUMMAN av allt detta blev att båda sidor hade så många misstag, så många förluster bakom sig så när man till slut insåg att något måste göras DET VAR FÖRST NÄR DEN EKONOMISKA KRISKEN VAR ÖVER OSS så ville man att det inte skulle upptäckas att man måste ge upp sina nyss hårt proklamerade ståndpunkter Då tog man fram vårt underlag, alltid något får jag väl säga Då tog man fram vårt underlag, alltid något får jag väl säga 11

12 Resultatet av 80 och 90-talen kris blev det system som vi nu har. 12

13 Så här ser dagens pensionssystem ut 18,5% i avgift på löner upp till ett visst tak betalas in till den allmänna pensionen varje år. Motsvarande 16% går till den s.k. inkomstpensionen, 2,5% till Premiepensionen (PPM) Den som är sjuk, arbetslös, vårdar barn, studerar får särskilda pensionspoäng för detta Låg allmän pension kan förstärkas med garantipension och bostadstillägg Vid låga inkomster kan särskilt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd tillkomma Anställda har vanligen tjänstepension med en (ytterligare) avsättning på 4,5% på lönedelar för vilka också allmän pension erhålles, däröver med 30% (!) 13

14 Inkomstpensionen 1.Inbetalade avgifter räknas upp varje år motsvarande hur lönerna ökar, läggs samman med föregående års behållning och blir ett totalt pensionskapital 2.Pensionskapitalet divideras enligt en formel, i princip med antalet år en person kan förväntas leva som pensionär. 3.Första årets pension görs lite högre än vad den formeln anger, i stället blir den årliga uppräkningen lägre än om den hade följt hur lönerna ökar 4.Minskningen enligt 3 gör att den pensionen med årens lopp minskar ganska kraftigt jämfört med lönerna. Och mest för kvinnorna som ju lever längre 5.Pensionerna enligt det gamla ATP följde enbart priserna. Nu följer de samma regler som enligt det nya systemet, alltså lönerna med ett visst avdrag 6.Detta är en s.k. fördelningspension, dvs. inflytandeavgifter används för att betala dagens pensioner 7.Vanligen är det staten som tar ansvaret för att pengarna räcker. Men inte i Sverige, här finns en s.k. broms som slår till om det finns risk för ”brist i kassan” 14

15 Premiepensionen (PPM) 1.Dessa avgifter sätts in i fonder individuellt för varje individ 2.Pensionskapitalet vid pensioneringstidpunkten blir beroende av hur just dina pengar har placerats 3.Pensionskapitalet divideras vid pensioneringstidpunkten i princip som för inkomstpensionen 4.PPM-systemet (tillsammans med tjänstepensionen) är öppet för väldiga glädjekalkyler, det är bara att ta till någon god avkastning och räkna. Något som de ansvariga gör med stor förtjusning Vi återkommer med exempel ur min bok 15

16 Och hur har det blivit med stabiliteten i det nya pensionssystemet? Tankarna bakom pensionssystemet är i långa stycken snart 30 år gamla (pensionsberedningen tänkte mycket men kom inte till något resultat) Och själva förslaget började utformas för 20 år sen Är systemet fortfarande i balans? Problemen är stora Förutsättningarna har ändrats väsentligt och situationen för människor bl.a. därför mycket besvärlig. Och grundtryggheten släpar efter lönerna. Och ”mörkertalen” beträffande de behovsprövade tilläggen är stort. I grunden finns brister både i hur man tänkte från början och i att man har tagit stora pengar från AP-fonderna Men politikerna verkar ändå var nöjda 16

17 Låt oss se lite närmre på hur det ser ut för människorna! 17

18 Allt svårare att själv ordna en dräglig pension (1) I vårt nya system har varje års arbete betydelse för pensionen Men också motsatsen: Inget arbete, inga pensionspoäng. Detta är en stor utmaning för alla, men särskilt för dem som av olika anledningar inte kan, inte har kunnat, arbeta ett helt liv Detta är långt tuffare än i det gamla ATP-systemet 15/30 regel för intjänande och pensionens storlek En fastställd ålder för ”full pension”, pensionsåldern 18

19 Allt svårare att själv ordna en dräglig pension (2) Viss pensionsrätt för studier, värnplikt, vård av barn och för perioder med socialförsäkring mm. Men försäkringen täcker allt minde del av människors inkomster. (Jfr arbetslöshet) 19

20 20 Allt svårare att själv ordna en dräglig pension (3): Pensionsarbetsgruppen skrev i februari 1994 om pensionsåldern. Det man skrev var garanterat obegripligt och dikterat av att man inte vågade säga sanningen: Pensionsåldern behöver höjas. Och detta trots att man då trodde att den behövliga höjningen var bara ett år! Låt oss nu se på hur det blev

21 Allt svårare att själv ordna en dräglig pension (4) Vi lever långt längre än vad man kunde ana när reformen konstruerades. Då trodde man att 66 år var ”behövlig pensionsålder” för de yngre, nu tror vi 69 (70, 75) Skyddsnätet, såsom arbetslöshetsersättning, förtidspension, sjukpenning (med vissa mindre undantag) tar slut vid 65. Sen står man helt ensam Och i vissa yrken är t.o.m. 65 år en för hög ålder att orka arbeta till. Till detta tas ingen hänsyn Och vad menas med ”Välj själv, ta ansvar” Man vet inte vad man skall sikta på Och inte vilka jobb som finns / kommer att finnas 21 Behövlig pensionsålder för en viss pension

22 22 Allt svårare att själv ordna en dräglig pension (5) Man kunde inte längre undvika att prata om pensionsåldern, men det hamnade i det ”finstilta”. Regeringen skrev i en rapport till EU: 40 år av arbete räcker inte för att försörja ett 90-årigt liv. Beräkningarna visar att yngre kohorter som går i pension 2050 skulle behöva arbeta i 44 år fram till 69 års ålder för att få en ersättningsgrad som är närmare den för personer som går i pension 2005 i det allmänna pensionssystemet.

23 Allt svårare att själv ordna en dräglig pension (6) Uppenbarligen ställer behovet att arbeta längre krav på både individ och arbetsmarknad. Men utvecklingen hittills går åt andra hållet; ungdomarna börjar arbeta senare och arbetsmarknaden blir allt mer krävande Då var ungdomarnas genomsnittliga inträde i arbetslivet c:a 23, nu är den 29 enligt en undersökning från SCB september Och varje år man inte jobbar ger lägre pension Då hade vi full sysselsättning, 2014 var arbetslösheten på 8% och långt högre bland de unga, 24% är en siffra som nämns Då förutsåg vi stor arbetskraftsbrist när 40-talisterna skulle gå i pension i början på 2000-talet, nu har alla uppnått 65 och någon arbetskraftsbrist ser vi inte till LO skrev men tystnade, Stefan Löfven d:o, pensionsåldersutredningen… 23

24 Mindre arbete leder till mindre avgiftsinkomster Utvecklingen som just beskrivits leder till ”brist i kassan” Och så har man tagit stora pengar ur AP-fonderna Och så har man bestämt sig för att under inga förhållanden höja avgifterna Av politiska skäl Men också för att man har skapat ett system som rent tekniskt ”bryts sönder” om man höjer avgifterna 24

25 För små avgiftsinkomster tas om hand av den automatiska balanseringen, bromsen, inte heller den fungerar som man hade förväntat sig sig Man trodde att bromsen enbart skulle behövas i exceptionella situationer och den skulle medföra bara tillfälliga ingrepp som snart skulle rättas till Nu, 2014: en broms som ständigt ligger i (36000 kronor totalt på fem år) Faktum är att pensionen 2014 är något lägre än 2009, trots att lönerna har ökat kraftigt (”norm” + broms) En from önskan uttalas från några partier: Vi måste ha bromsen men se till att det finns så mycket pengar att den inte slår till! 25 Pension utan broms (röd) efter broms (blå) Prognos 2014

26 26 Så här sa pensionspolitikerna: ”De nya pensionsreglerna införs successivt och berör främst morgondagens pensionärer” (Pensionsarbetsgruppen februari 1994) ”De som redan är pensionerade eller ha få år kvar till ålderspension skall inte beröras av reformen. (Prop. 1993/94: 250, s. 59) Denna broms skulle alltså dels inte behöva slå till, och definitivt inte drabba dem som snart skulle pensioneras. Vi har sett hur det blev med den saken!

27 Grundtryggheten möter också problem 27

28 Grundtryggheten (1): Garantipension blir allt mindre jämfört med lönerna Om inkomstpension och PPM sammanlagt är mindre än 7881 kr per månad för en ensamstående (7040 kr för gift) får den som är mer än 65 år ett tillägg i form av garantipension upp till en viss nivå Garantinivån följer priserna och blir lägre och lägre jämfört med lönerna när de senare ökar mer än priserna (43% har blivit 32%) Garantipension utbetalas automatiskt 2014: personer, kostnad 16,5 mdr genomsnitt kronor 28 Garantipension per månad för ogift vid olika tidpunkter

29 29 Garantipension (forts) På 35 år kommer garantinivån att ha halverats jämfört med maximipensionen (RFV OECD m.fl. säger att detta är orimligt. Men Borg framhärdar)

30 30 Garantipensionen (forts): Jämför med vad som sas när reformen beslutades ”Alla garanteras en lägsta pension genom att den intjänade pensionen vid behov fylls ut till garantipension” (Pensionsarbetsgruppen februari 1994) Som vi sett, av detta blev det inte så mycket. Och, framför allt, det blir mindre och mindre, det var det inte många som förstod, det var inte ens meningen

31 31 Garantipensionen (forts) Göran Hägglund och Maud Olofsson antydde för kring 2008 intresse för att höja garanti- pensionerna, Anders Borg sa nej 1994 (SOU1994:20, s. 218) var det några partier som hävdade att man ”i den politiska processen” måste diskutera frågan om höjning av garantipensionerna om lönerna stiger, vilket de ju har gjort i tidigare sällan skådad omfattning. Man frågar sig var dessa politiker har tagit vägen, och hur de uppfattar dagens politik.

32 Grundtryggheten (2): Bostadstillägg tar hand om allt större del av grundtryggheten, många söker inte trots att de har rätt till det Bostadstillägg kan den som har en pension få för en hyra om högst 5000 kronor för en ensamstående, hälften därav för den som är gift. Bostadstillägget reduceras med hänsyn till inkomst och förmögenhet, men många undantag och avtrappningsregler finns Man måste ansöka om bostadstillägg. Riksrevisionen konstaterar 2013 att så mycket som 37 % av dem som skulle kunna få bostadstillägg inte söker och alltså inte får sådant tillägg. Detta är det s.k. mörkertalet Riksrevisionen är inte nöjd med vad som görs för nå dem som går miste om sitt bostadstillägg 2014: personer, kostnad 8,4 mdr, genomsnitt kronor 32

33 Grundtryggheten (3) Äldreförsörjningsstöd inklusive ersättning för bostadskostnad; många söker inte och garantibeloppet släpar efter lönerna För att bli berättigad måste man ha fyllt 65 år. Ersättning för ”skälig bostadskostnad”, den får vara upp till 6200 kronor, kan den få som annars inte når upp till ”skälig levnadsnivå” Om nettoinkomsten efter avdrag för ”skälig bostadskostnad” fortfarande är lägre än vad som svarar mot ”skälig levnadsnivå”, 2014 är det 5353 kronor/månad för ensamstående (4407 för sammanboende), kan dessutom ett särskilt garantibelopp utgå Gränsen för garantibeloppet följer priserna, med samma konsekvenser som för garantipensionen Äldreförsörjningsstödet är inkomstprövat liksom bostadstilläggen, men med mycket hårdare avräkning, nämligen krona för krona. Inga undantag medgives. Särskild ansökan fordras. Enligt Riksrevisionens nämnda rapport är mörkertalet för dessa tillägg ännu större än för ”det vanliga” bostadstillägget Riksrevisionen är kritiskt mot att för lite görs för att nå dem som går miste om detta stöd 2014: personer, kostnad 700 milj., genomsnitt kronor 33

34 Konsekvenser Visst: stabila finanser Men…. Vi har sett hur ”behövlig pensionsålder” ökar Och diskuterat hur arbetsmarknaden svara upp mot detta Och konstaterat att för vissa branscher är redan 65 en för hög pensionsålder Låt oss nu se ytterligare på konsekvenserna 34

35 PPM och Tjänstepensionen är sammantagna omöjliga att överblicka. Vi ser på Sara, född Dagens avgift till allmän pension och tjänstepension är 23% Avkastning på fonder vid löneökning på 1,8 % Total avgift för att Sara skall kunna få 75 % pension om hon arbetar till 69 Här ser vi den ålder som Sara behöver jobba till för att nå 75 % pension vid de avkastningar som anges i högerspalten 1,80 %26 %72 år 3,90 %23 % dvs. som i dag69 år 5,40 %20 %66 år av PPM garanterad ränta30 %74 år 35 Som sagt: Helt omöjligt att överblicka. Men Pensionsmyndigheten presenterar förutsägelser om att en pension på 75% skulle vara möjlig för Sara att uppnå om hon jobbar till 69

36 Och sen har vi frågan: när exakt skall man gå i pension? ”Välj själv, ta ditt ansvar” är beskedet. Vi se på herr Pettersson och fru Andersson Herr Pettersson gick i pension 2007, allmän pension blev Fru Andersson planerade att gå i pension dec. 2008, är överens om arbetsgivaren om detta Om PPM hade varit i full funktion gäller att.. …hennes PPM-fonder på grund av krisen skulle ha fallit så att pensionen blev , alltså 1000 kronor mindre, så mycket rasade nämligen PPM-fonderna Teoretikerna säger: man måste tänka sig för, byta till mindre riskbärande fonder, ligga kvar med fonderna till det ordnar upp sig, skjuta på pensioneringen! Jaha, men inte ens regeringarna hade en aning Ligga kvar med fonder: Jaha, ytterligare spekulation alltså Skjuta på pensioneringen: Vem tror att arbetsgivaren i denna kristid vill acceptera en sådan begäran? 36

37 Jobba heltid, jobba vitt.. Heltid i 40 år, 43 år, 46 år… ja, vad normen för en god pension är har vi sett att vi inte vet så bra. Låt oss säga 43 år, det är var den ungefär ligger för den som går i pension i dag. Den som enbart jobbat fullt i 30 år, halvtid i 13 förlorar 15 % Den som jobbat fullt i 25, halvtid i 10 förlorar 30 % Och garantipensionen försvinner succesivt jämfört med lönerna Den som är född 1954 var 44 när reformen beslutades. Hade lite mer än 20 år på sig att anpassa sig till dessa nya regler. En fälla för många kvinnor Såna här övergångsregler har man inte för tjänstepensionerna 37

38 Situationen för egenföretagare Egenföretagarna är en viktig grupp för samhället, för dess utveckling och funktion Hantverkare, vårdpersonal med eget företag, advokater många andra. De har inte tjänstepension De betalar ”avgifter” på hela lönen De får ordna pensionen över den allmänna pensionen på egen hand Det blir dyrt, mycket dyrt. Och ineffktivt Hur gammal blir jag? Hur fungerar försäkringsmarknaden? Illa, mycket illa. Livsvariga annuiteter är dyra Osv, alla risker får jag ta själv 38

39 Immigranter och andra som inte kommit in på arbetsmarknaden FÖR ALLA GÄLLER ATT VARA KLAR ÖVER Garantipensionen försvinner jämfört med lönerna; Det är faktiskt fullt allvar, trots att både svensk och utländsk expertis tycker att det är orimligt Garantibeloppet i äldreförsörjningsstödet går samma väg. Stort mörkertal när det gäller bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd Riksrevisionens rapport 2013:7: Stort mörkertal när det gäller bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd Behöver det verkligen vara så här komplicerat? Både regering och myndighet måste ta itu med detta Särskild utredning om social trygghet i ett internationellt perspektiv, direktiv 2014:109 39

40 Två bilder får sammanfatta den politiska situationen 40

41 41 De ledande pensionspolitikerna skrev så sent som 2005 följande ”Det sprids en felaktig bild av hur mycket pensionerna kommer att ge, och att pensionssystemets finanser skulle vara i fara.” Som vi har sett: Det räckte fullt ut att ge en sanningsenlig bild, så förstår man varför finanserna aldrig skulle råka i fara!

42 42 Reformera reformen Till slut kommer kravet på ett nytt pensionssystem att tränga igenom! Bromsen träffar dagens pensioner med full kraft. Det skulle inte behövas Pensionsålder långt över vad folk tycker är rimligt Och skyddsnätet stoppar vid 65 Hur med arbetsmöjligheterna för de unga? Vem vill anställa den som är 68? Svikna löften Garantipensionen försvinner Orealistiska förväntningar

43 Vad kan det vara som hindrar att man tar itu med dessa problem?? IDEOLOGI?? Eller mer gripbara frågor? 43

44 Vad hindrar ….? Pengar in, pengar ut har det blivit ideologin? Här något om vad följden då blir Kvinnor är gynnade, de lever längre och får ändå lika höga pensioner som männen. En orimlig ståndpunkt. Istället borde man se: Kvinnor blir oftare ensamma på ålderns höst, det är tyngre och dyrare Nu sänks deras pensioner ytterligare under de här ”extra” åren De finns arbeten som är typiskt sett tyngre. Byggnadsarbetare, vårdyrken Den här ideologin betyder att några särskilda hänsyn inte skall tas 44

45 Vad hindrar …..? En återknytning till 90-talets kris kan ge ledtrådar Det nya systemet innehöll en reaktion mot den totala politiska låsning kring pensionsfrågan som byggts upp under decennier Det betraktas som en del i den räcka åtgärder som räddade Sverige från den ekonomiska krisen på nittiotalet. Centralt i alla dessa åtgärder låg att isolera viktiga samhällsfunktioner mot politikernas oförmåga att ta långsiktigt ansvar. Sådana mekanismer får man inte röra! En genomgång visar att det är dags för politikerna att ta tillbaka ansvaret 45

46 Mitt förslag 46

47 Avskaffa genast bromsen Höj genast åldersgränsen i det sociala skyddsnätet Höj snarast garantipension och äldreförsörjningsstöd Avskaffa snarast PPM Skapa ett nytt system med fortlöpande politiskt ansvar för en balans mellan avgifter, pensioner och pensionsålder, med bl.a. En ”normal pensionsålder”, som går att förstå och som är i harmoni med krav och möjligheter och med särskilda ordningar utsatta grupper Ökade skatter, höjda avgifter för socialförsäkringar och pensioner Höjt ”tak” för vilka inkomster som ger pension AP-fonderna till offentliga investeringar Samma skatteskalor Och mycket mer! 47

48 I min bok Pensioner på villovägar, man kan köpa den här idag till förmånspris, presenterar jag mitt samlade förslag till nytt pensionssystem. 48 Ett samlat reformförslag


Ladda ner ppt "1 Detta var en gång ”Juvelen i kronan” I God Morgon Sverige 9 februari 2011 handlade det om ”Oranga skräcken”"

Liknande presentationer


Google-annonser