Språkhistoria 3.

En presentation över ämnet: "Språkhistoria 3."— Presentationens avskrift:

1 Språkhistoria 3

2 Repetition: begrepp Avståndsspråk: man förstår
inte varandra (svenska-finska). Konstruktionsspråk: man förstår varandra, men man har bestämt att det är olika språk (svenska-norska-danska).

3 Repetition: fornsvenska
Med kontakten med den europeiska kulturen fick vi: Nytt alfabet: Västgötalagen är den äldsta texten med det nya alfabetet. Fler genrer. Fler låneord från latin och tyska(religiösa fältet och handelsfältet). Dock ingen norm för hur man skulle skriva!

4 Språkhistoriska perioder
Runsvenska 800 – 1225 Fornsvenska 1225 – 1526 Nysvenska 1526 – 1800/1900 (Nusvenska 1900 –)

5 Bakgrund till nysvenskan
Kalmarunionen ( tal) mellan Norge, Sverige och Danmark, var ett försök till att bilda en nordisk stat med en kung över de tre länderna. Danmark hade mest makt.

6 Bakgrund forts. Gustav Vasa tog tillbaka makten på talet och Sverige blev fritt från det det danska inflytandet. Gustav Vasa använde reformationen som medel för knyta makten till Stockholm och han kröntes till kung.

7 Gustav Vasas Bibel kom 1526 och svenskarna fick för första gången en norm för hur det svenska skriftspråket skulle se ut. Arbetet med det som skulle bli dagens svenska i skrift hade börjat! Nysvenska perioden inleds!

8 Nysvenska /1900 Gustav Vasas Bibel inleder den nysvenska perioden. Gustav Vasas Bibel blev norm för hur det svenska skriftspråket skulle se ut.

9 Skriftspråk – vad bygger det på?
I regel bygger standardspråket och skriftspråket på huvudstadens dialekt där den politiska makten och ekonomiska eliten finns. Det svenska skriftspråket är till stora delar byggt på stockholmsdialekten.

10 Nysvenska 1526 – 1800/1900 På 1600-talet bedrevs ett språkvårdsarbete i Sverige för att få bort danskt inflytande över svenskan! -Bort med e-ändelserna som finns i danskan! Modernt exempel Svenska: bil-bilar-bilarna-bilarnas Danska: bil-biler-bilerne-bilernes År 1610 används a-ändelsen i 5% av alla kanslitexter medan år 1612 ligger siffran på 72%! Man bytte ut e mot a!

11 Nysvenska 1526 – 1800/1900 Franskt inflytande och nya låneord i svenskan! byrå blond aktör charmant modern champagne kastrull salong fåtölj diplomati annons blus omelett butik frisör ridå sprit konsert scen poem direktör maräng ridå

12

13 Nysvenska 1526 – 1800/1900 Gustav Vasas Bibel fungerade som norm för skriftspråket men många skrev ändå som de själva ville. Språket i första svenska Bibeln började bli gammalt. En del ville bevara skriftspråket som inte liknade talspråket längre eftersom språk alltid utvecklas. Andra ville att skriftspråket skulle likna talspråket så mycket det gick.

14 Så här kunde det se ut: Då Nu Gjöra/giöra Göra Godt Gott Vnder Under Hvar Var Then Den Åhr År Gudz Guds Kräfva Kräva Rödt Rött Qväll Kväll

15 Svenska Akademien Fick i uppdrag att skriva en ordbok med svenskans alla ord(ännu inte klar). De var konservativa i stavningsdebatten och ville bevara det språk vi hade. Ville ha en svårare stavning som var längre ifrån talspråket.

16 Then Swänska Argus En politisk tidning som lästes av väldigt många i Sverige. Hade en enklare, mer ljudenlig stavning. Fick stor spridning. Påverkade svenskarnas stavning.

17 Stavningsreformen 1906 En reform som förenklade stavningen! Det är i princip den stavningen som vi känner igen idag! Hvar Var Hvem Vem Hvilken Vilken Äntligen!

18 Uppdrag: reflektionsuppgift
Tänk om… Uppdrag: reflektionsuppgift Låt oss låtsas att Kalmarunionen hade lyckats och att vi fram till i dag hade haft en enda nordisk stat med Köpenhamn som huvudstad! Vad hade hänt med vårt skriftspråk? Hade vi pratat danska? Hade vi ändå lyckats skapa ett eget skriftspråk? Hade vi, liksom norrmännen, haft två skriftspråk?

19 En parallellhistoria Hur gick det för Norge som också var med i Kalmarunionen? Norge förblev danskt till 1800-talet. Dansk Bibel och danskt skriftspråk. När de blev självständiga ville de skapa ett eget skriftspråk.

20 Fick två skriftspråk: bokmål som är baserat på danska och nynorsk som är baserat på olika dialekter från norra och västra Norge. Bokmål Nynorsk Svenska Hvem Kven Vem Jeg Eg Jag Ikke Ikkje Icke Fra Frå Från Mye Mykje Mycket