Ladda ner presentationen
Presentation laddar. Vänta.
Publicerades avLina Hermansson
1
Mälarlänsträffen 19-20 maj 2015
Mälarlänsträffen maj 2015 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency
2
Vilka är vi? Carl MikaelStrauss, sektionschef Magdalena Gleisner
Vilka är vi? Carl MikaelStrauss, sektionschef Magdalena Gleisner Jeanette Häggrot Ulf Larsson John Lotoft Sektionen för förorenade områden och jakt. 1 kontaktperson per län samt en andre person för att avlasta och ta frågor vid 1:e personens frånvaro Cathrine Lundin Örjan Magnusson Anna Nordin …och jurist Anna Rolf Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency
3
LOK Lokala klimatinvesteringsprogram Påverkar verksamheten
LOK Lokala klimatinvesteringsprogram Påverkar verksamheten Vi anställer folk för fullt på verket, även på vår sektion Ny organisation - jakt försvinner till annan organisatorisk enhet Vi har annonserat om två nya ebh-handläggare. Rekryteringen till klimatinvesteringsprogrammen kommer att ske internt på verket. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency
4
Naturvårdsverkets uppdrag
Nationell samordning och prioritering av EBH-arbetet Övriga uppdrag med koppling till EBH Bidragsfördelning Inklusive uppföljning och utvärdering Våra roller inom EBH framgår här. Vi har en överblick när det gäller systemfrågorna kring EBH som är unik: Nationell prioritering, Miljöbalken, Miljömål, Tillsyn, prövning, anslagsfördelning i stort, uppföljning och utvärdering samt avfallshantering och resursfrågan. Mycket. Prioriteringar! Vi gör satsningar där vi ser att det blir bra utväxling. För att välja frågar vi hur det går, men vi gör också andra typer av analyser, tex fördjupade utvärderingar av miljömålen och utvärderingen av det statliga EBH-arbetet som Sweco genomförde. Vi tittar också på andras analyser, tex inventering av effektivitetshinder och kunskapsbehov som SGI genomför. Överblicken ger oss särskilda möjligheter till att se effektiviseringar eller se var vi önskar ändra riktning. Teknikfrågan och miljöbalken är två områden som vi jobbar mycket med. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency
5
Det här jobbar vi med under 2015…
Det här jobbar vi med under 2015… Bidragshantering och kontakten med lst – besök på länen, löpande kontakter Samverkansgrupper med länen samt samverkan med SGI, SGU m.fl. EBH-frågor i mål och ärenden Miljöbalksprojektet Regeringsuppdrag Alternativa finansieringsformer. Info och kontakt se Screening miljögifter inklusive källor till PFAS Landfill mining Uppdatering av beräkningsverktyget Bidragshantering Samverkansgrupper med länen samt användarrådet, bidragssamordning, tillsynsamordning, juristsamverkan, ebh-grupp - Mvdir och sekt./enhetschef på NV. Också samverkan med SGI och SGU. Rapporten om inventeringsarbetet-knyta ihop säcken. Samordningen av ”EBH-stödet”- användarråd + beslutandegrupp(CM, Magnus, Pär, Ulf) arbetsgrupp för Nationell samordning av bidragshantering, deltagande Juristsamverkan - finansiering av samordning, deltagande, Tillsynssamordning - finansiering och styrgrupp, EBH-grupp med Miljövårdsdirektörer på länsstyrelser och sektions- och enhetschef på Naturvårdsverket. (SGI ansvarar för ett teknik- och forskningsprogram TUFFO som syftar till att utveckla och effektivisera arbetet med för förorenade områden . SGF/Renare mark – arbetar med en webbportal – åtgärdsportalen där nya åtgärdstekniker kommer presenteras på ett objektivt sätt. Projektgrupp och referensgrupp ett möte har hållits. Nv har beslutat om bidrag till projektet.) Mål och ärenden-Garpenberg Miljöbalksprojketet: 2 år. Inventera, prioritera, åtgärda eller skicka vidare. I ett första skede samlar projektet ihop beskrivningar på områden och frågor där miljöbalken inte fungerar fullt ut. innehållet i miljöbalken eller dess följdlagstiftning, hur reglerna tillämpas etc. Sammanställning - projektet väljer ut några områden som Naturvårdsverket kan åtgärda under projekttiden. Andra saker kan läggas in i planeringen för kommande år. En del områden kommer att ligga utanför eller bara delvis på Naturvårdsverkets ansvar. Projektet kommer under hela projekttiden ha en dialog med andra aktörer om hur de kan dra nytta av resultaten och hur gemensamma frågor kan lösas. Under mars har en mängd personer och organisationer valt att fylla i formuläret Inspel till Miljöbalksprojektet. Projektet kommer nu att göra en översiktlig sammanfattning av alla beskrivningar som kommit in. Den kommer att vara tillgänglig på denna webbsida före sommaren. Regeringsuppdrag Finansieringsformer: Naturvårdsverket har fått i uppdrag att utreda förutsättningar för, och om möjligt föreslå nya finansieringsformer, för kostnadseffektiv efterbehandling av förorenade områden där den ansvarige saknar betalningsförmåga för en efterbehandling. Myndigheten ska analysera och ge förslag till möjliga finansieringsmekanismer. Naturvårdsverket ska vidare föreslå de författningsändringar som kan vara nödvändiga för genomförandet av förslagen. Uppdraget ska ske i dialog med de tillsynsmyndigheter, branschorganisationer och delar av näringslivet som av Naturvårdsverket anses vara berörda av uppdraget. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 31 januari 2016. Screening av miljögifter: Naturvårdsverket ska tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, Livsmedelsverket och Sveriges geologiska undersökning samt efter hörande av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och andra berörda myndigheter genomföra en screening av förekomsten av miljögifter, bland annat högfluorerade ämnen och bekämpningsmedelsrester i yt- och grundvatten. En analys av resultatet av screeningen samt vid behov förslag till vidare åtgärder ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 1 mars 2016. Landfill mining: Naturvårdsverket redovisade den 20 december 2013 ett regeringsuppdrag om översyn av deponiskatten. Naturvårdsverket ska som komplettering till det tidigare uppdraget, fortsätta översynen av deponiskatten. Detta uppdrag ska ske i samverkan med Skatteverket. Den tidigare redovisningen bör ligga till grund för den fortsatta översynen. Myndigheterna ska, om lämpligt, föreslå ändringar inklusive författningsändringar eller andra förslag som gynnar sanering av nedlagda avfallsanläggningar samt utvinning av material och mineraler ur dessa (så kallad Landfill Mining). Hänsyn ska tas till ekonomiska möjligheter och den miljömässiga lämpligheten av sådan sanering och utvinning. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 1 november 2015. Uppdatering beräkningsverktyget Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency
6
Det här jobbar vi med under 2015…
Det här jobbar vi med under 2015… Utvärdering av vägledningsrapporterna och skälighetsdelen i MB 10 kap Teknikprojektet Kvartalsredovisningar, mallar IED slutlig vägledning om statusrapporter Samverkan kring PFAS Inventeringsrapport Utveckling av EBH-stödet Nationella träffen - Utgångspunkterna kommer vi fortsätta arbeta med vid nationella träffen sept. Inbjudan kommer innan semestern… Uppföljning- och redovisning –översyn av nyckeltal, kvartalsredovisningar, mallar mm: ny kvartalsmall – syfte förenkla för alla. Ej tertialredovisning? Ej aktuellt i denna omgång pga hur det synkar med vår övriga redovisning. Kan ev bli aktuellt i framtiden. Bra att redovisningen kommer in. Mallar uppdatering genereltt för förenkling. Teknikprojektet: 2-årigt fram till och med Mål håller på att formuleras nu när alla är på plats. Underlag för projektet är bl.a workshop på Renare mark, utvärderingen av det statliga bidragsarbetet m.m.) Inventeringsrapporten (tas upp vid träffen) och utveckling av EBH-stödet Utv av ebh-stödet: Nicklas Boussard ansvarig för kommunaccessen. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency
7
Det går åt rätt håll i bidragsdelen. Hur är det med tillsynssidan??
Under 2014 pågick ca 40 saneringsprojekt som finansierats av Naturvårdsverkets anslag. Det är mest hittills. . Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency
8
Ekonomiläget - sakanslag 1:4
Ekonomiläget - sakanslag 1:4 Anslaget 2015: 368 Mkr Dessutom: SGU 50 Mkr, SSM 2 Mkr, Sjöfartsverket 2 Mkr Bemyndiganderam – 2024: Mkr Varav: NV Mkr SGU: 20 Mkr Anslaget 2016: samma som mkr Avgår: SGU ? Mkr, SSM ? Mkr Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 8 8 8
9
Vägen framåt Budgetunderlaget Frågor kopplade till miljöbalken
Satsning på teknikutveckling Vägen framåt – hur ser den ut? Alltid svårt att välja något, men nu har jag ändå valt 3 teman. Budgetunderlaget, vi säger att det behövs 600 mkr from nästa år. Mer än bara ett belopp, budskap och helhet med överblick ligger bakom. Det är en utmaning att beskriva jobbet så att våra politiker vill satsa en halv miljard per år, i hård konkurrens med annat. Kopplat till ekonomin är det också viktigt att kunna visa vad pengarna gör för nytta. Tidigare ett problem har varit oförbrukade bidrag men där har vi en väldigt bra trend som vi behöver hålla fast vid. Vi kommer också in på nyttan med anslaget förutom mindre gifter, tex sysselsättning och annan samhällsnytta. Miljöbalken: Tillsyn och tillsynsvägledning – inom EBH är vi unika och det är inte något annat område där vi har möjlighet att ge så mycket stöd. 1,5 mkr korttidsstöd via SGI, juristsamverkan, tillsynssamordnaren, 15 mkr i särskilt stöd till lst samt egen vägledning, tex handbok IED och statusrapporter. Statusrapporterna är ett oprövat kort som kommer in lite från sidan. Nu får vi se hur vi kan använda den informationen för att komma vidare till åtgärder. Teknikfrågan och miljöbalken är två frågor som är väldigt beroende av varandra. Hur ska vi få tekniken så att den lever upp till miljöbalkens krav och hur ska vi med stöd av miljöbalken kunna ställa krav? Ett annat exempel är skälighetsfrågan inom 10 kap, här gör vi i år en utvärdering av hur praxisen påverkat ansvaret och kostnadsbilden. Vi jobbar även med ett regeringsuppdrag om finansieringsformer som ska vara klart januari 2016. Teknikutveckling –Flera av våra analyser visar på behovet, tex utvärderingen från Sweco, FU12 och förslag till etappmål. Här behöver vi satsa mer och ändra riktning. Mycket samverkan. Samtidigt har vi unika delar inom bidragsfördelningen och tillsynsvägledning samt prövning där vi kan göra mer. För att ta vara på de initiativ och det arbete som lagts ned kommer vi inom vår samordnande roll att starta ett tvåårigt projekt för se vad vi kan göra för att ta tillvara det arbete som gjorts och verka för en fortsättning i samma riktning. Inom projektet är det främst genom vår bidragsfördelning och tillsynsvägledning vi verkar och kan bidra konkret, men också som nationellt samordnande myndighet. För att komma långt krävs bra samverkan med många, både myndigheter, näringsliv, universitet samt internationellt mm. Samverkan med andra aktörer, tex Teknikföretagen, tillsynsmyndigheter och ”problemägare” är viktigt att få till. Workshop där olika intressenter kommer att träffas för att diskutera viktiga utvecklingsbehov, försöka prioriera och även adressera dessa. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency
Liknande presentationer
© 2024 SlidePlayer.se Inc.
All rights reserved.