Löfte till cancerpatienter - samlad resultatredovisning

Löfte till cancerpatienter - samlad resultatredovisning
Löfte till cancerpatienter - samlad resultatredovisning September Använd gärna bilder och/eller text från dessa rapporter men ange referens vid varje tillfälle. Var även noga med information om vilka diagnosperioder som redovisas samt när datauttaget utfördes.

INLEDNING Regionalt cancercentrum sydöst sammanställer regelbundet rapporter som belyser cancervårdens aktuella måluppfyllelse och utveckling över olika tidsperioder. Målnivåer för sydöstra sjukvårdregionen formulerades 2011 av regionledningen som sex löften till patienter och medborgare Alla cancerpatienter i vår region ska: 1. Få behandling inom fyra veckor 2. Erbjudas diagnostik och behandling enligt Best practice 3. Vara välinformerade och delaktiga genom hela vårdkedjan 4. Få lika god palliativ vård oavsett bostadsort 5. Erbjudas bästa möjliga hälsofrämjande insatser och välfungerande screeningprogram 6. Regionalt cancercentrum sydöst ska prioritera patientnära forskning inom cancerområdet

För att kunna få en uppdaterad och samlad värdemätare över regionens cancervårdsresultat utifrån löfte 1 och 2 har stora cancergrupper, som motsvarar cirka hälften av alla nya cancerfall, tagits med i redovisningen. Diagnoserna är: - Bröstcancer - Huvud-halscancer - Lungcancer - Kolorektalcancer (ej akuta) - Prostatacancer (medel- eller högrisk). Resultaten av de specifika cancergrupperna redovisas utifrån olika tidsperioder och uppdelade på patientens hemlän. Diagnosspecifika resultatredovisningar med kommentarer från respektive processledare är nu också tillgängliga. Samtliga dessa rapporter tas fram och publiceras av RCC sydöst tre gånger per år.

SAMMANFATTNING Löfte 1: Väntetiderna är fortfarande längre än målnivåerna. Endast 20 % får behandling inom fyra veckor och var femte patient har en väntetid som är längre än tre månader. Sammantaget har Region Jönköpings län snabbast vårdprocesser. Standardiserade vårdförlopp förväntas leda till kortare väntetider. Denna redovisning innefattar endast väntetidsdata t.o.m på grund av att 2015 års väntetider ännu inte är inrapporterade i tillräckligt hög grad. Löfte 2: Sjukvårdsregionen har hög andel patienter som diskuteras på MDK, men utrymme finns för ytterligare förbättringar, särskilt i Kalmar län och inom sjukdomsgrupperna lung- och prostatacancer. Löfte 3: Fortsatt arbete för ökad patientdelaktighet omfattas av RCC:s patient- och närståenderåd, fortsatt implementering av vårdprogrammet för cancerrehabilitering samt införande av patientrapporterade mått. Löfte 4: Palliativ vård inom sjukvårdsregionen har hög ambitionsnivå vad gäller uppföljning och kvalitetsarbete. Löfte 5: Hälsofrämjande arbete och screeningverksamhet för cervix- och bröstcancer är under utveckling genom regionalt sammarbete. Löfte 6: En plan har tagits fram för RCC:s uppdrag att stödja cancerforskning inom sjukvårdsregionen.

Löften till cancerpatienter – samlad resultatredovisning april 2015
Alla cancerpatienter i regionen ska få behandling inom fyra veckor Data för 2015 är exkluderat på grund av fördröjd inrapportering. Löften till cancerpatienter – samlad resultatredovisning april 2015 Datauttag gjordes ur kvalitetsregistret i INCA

Data för 2015 är exkluderat på grund av fördröjd inrapportering. Löften till cancerpatienter – samlad resultatredovisning april 2015 Datauttag gjordes ur kvalitetsregistret i INCA

Alla cancerpatienter ska erbjudas diagnostik och behandling enligt Best practice Löften till cancerpatienter – samlad resultatredovisning april 2015 Datauttag gjordes ur kvalitetsregistret i INCA

Datauttag gjordes ur kvalitetsregistret i INCA

LÖFTE 3 Alla cancerpatienter ska vara välinformerade och delaktiga genom hela vårdkedjan Patient-och närståenderåd RCC-sydösts Patient-och närståenderåd består av 15 personer som har schemalagda möten två gånger per termin. Gruppen är mycket stabil och engagerad. Dialog är ledstjärnan och allas röster blir hörda. Till varje ”råds-träff” har Patient-och närståenderådet formulerat specifika ämnesområden utöver mer stående punkter. Exempel på områden som belysts på årets möten: • Patologins roll i vårdprocesserna. • Patientlagen. • Försäkringskassans uppdrag. • Grupparbeten kring vilken aktuell statistik som våra patienter vill ha och hur den skall presenteras. Patientföreträdare finns representerade i 6 diagnosprocesser av de 13 pågående.

Exempel på övriga engagemang för Patient-och närståenderådet:
• Referensgrupp till Standardiserade vårdförlopp (SVF) i Östergötland. • Vid Utvecklingskraft cancer i Jönköping i maj deltog flera patientföreträdare varav en var moderator för hela mötet. • Två av patientföreträdarna (de som finns med i den nationella gruppen) har deltagit på RCC-dagarna i Göteborg och varit med och utarbetat den nya broschyren till SVF för patienterna. • Två patientföreträdare representeras i RCC sydösts ledningsgrupp, som har möte en gång i månaden. • Tre patientföreträdare deltar i nivåstruktureringsgruppen. • Fem patientföreträdare har deltagit i en 3-dagars kvalitetsregisterutbildning i Stockholm och två företrädare deltog i en 1-dagars utbildning i Uppsala. RCC har varit inbjudna till patientföreningsbesök två gånger under våren och tre gånger under hösten. Visionen är att patientperspektivet skall genomlysa varje del av hälso-och sjukvården och att patienten med sitt inflytande skall vara en naturlig del i vårdutvecklingsarbetet på alla nivåer.

Implementering av Nationellt vårdprogram cancerrehabilitering
Under 2015 har patientföreträdare och processledare från RCC träffat ett stort antal team på sjukhusen i sydöstra sjukvårdsregionen. Mötesinbjudan har gått till alla på klinikerna, oavsett yrkesprofession, som i något sammanhang träffar cancerpatienter. Kartan anger vilka sjukhus som har besökts för att diskutera cancerrehabilitering. Implementeringsarbete innefattar: • Klargörande av vad begreppet cancerrehabilitering innebär; att se hela människan i sitt livssammanhang. • Deltagande patientföreträdarna framför olika behov, vad som är bra, men också vad som kan bli bättre! • Viktigt att från början även diskutera vad som är viktigast för vårdgivarna. • Min vårdplan är viktig att formulera tillsammans med patienten så att nästa steg i utredning eller behandling finns nerskrivet även avseende rehabiliteringsfrågor. • Kontaktsjuksköterska har en viktig roll och är den man vänder sig till i första hand. • I sydöstra regionen finns i nuläget 315 kontaktsjuksköterskor med varierande bakgrund och utbildningsbehov. • Nätverk för kontaktsjuksköterskor säkrar behovet av aktiva överlämningar mellan olika vårdteam. I samråd med patientföreträdare planeras att utreda möjligheten att skapa ”neutrala mötesplatser” för cancerdrabbade och närstående, även barn, i anslutning till sjukhusen. Det skulle kunna öppna möjligheten till ny form av gemenskap och förhoppningsvis ökad energi under sjukdomstiden.

PREM och PROM – Patientrapporterade mått
Det pågår en stor nationell omställning för att skapa en mer patientcentrerad cancervård. Som ett led i denna omställning har efterfrågan på patientrapporterad data ökat. Merparten av kvalitetsregistren inom cancerområdet har nu infört eller planerar att införa patientrapporterade mått. RCC sydöst har under året fortsatt att utveckla detta område både regionalt som nationellt. Regionala projekt Just nu befinner vi oss mitt i en studie där livskvalitet och upplevelser av vården mäts hos patienter med malignt melanom. Undersökningen av sjukdomsrelaterad livskvalitet, PROM, genomförs i samarbete med RCC norr och Umeå universitet. Alla patienter som behandlats för malignt melanom i sydöstra och norra sjukvårdsregionen under tillfrågas. Enkäterna skickades ut under mars med en påminnelse i april och hittills är svarsfrekvensen strax över 64 %, vilket är acceptabelt. En sammanställning av de första resultaten förväntas bli klar i september. Undersökningen av upplevelser inom vården, PREM, görs bland ett urval av melanompatienter i sydöstra sjukvårdsregionen. Enkäterna kommer att skickas ut i augusti/september och studien skall pågå under två år. Målet med båda projekten är att införa patientrapporterade mått i kvalitetsregistret för hudmelanom för att på så vis bidra till ett patientnära förbättringsarbete. RCC sydöst har, i samarbete med registercentrum sydost (RCSO), blivit tillfrågade om hjälp med att testa PROM i pankreascancerregistret. Diskussioner förs med registerhållare Thomas Gasslander om hur projektet skulle kunna genomföras.

PREM och PROM – Patientrapporterade mått
Nationella projekt RCC sydöst har dessutom fått ett regeringsuppdrag att ta fram en PREM-enkät samt modell för hur denna ska användas inom ramen för standardiserade vårdförlopp. Enkäten har fastställts av RCC i samverkan i juni och kommer att kontrolleras av IC Quality innan validering påbörjas. Det är nu klart att utskick kommer att göras inom ramen för en nationell patientenkät och ombesörjas av SKL i samarbete med RCC. RCC sydöst har under året ökat sitt arbete med patientrapporterade mått, både regionalt och nationellt, och arbetar för att skapa ett nationellt nätverk för kunskapsutbyte inom området. Vårt nästa mål är att öka användandet av patientrapporterade data i förbättringsarbete inom vården. Under hösten kommer en workshop i ämnet att erbjudas register knutna till RCC sydöst och RCSO. Vi siktar på att bli ett nationellt kunskapscenter och vara en förebild i arbetet med patientrapporterade mått.

LÖFTE 4 Alla cancerpatienter i livets slutskede ska få lika god palliativ vård oavsett bostadsort. I vår sjukvårdsregion avlider årligen människor, en av fyra, i cancer. Flertalet av dessa har behov av palliativa insatser under kortare eller längre perioder, oavsett var vården sker. Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som på patientnivå mäter i vilken grad personen som avlidit fått del av den palliativa vårdens innehåll, till exempel avseende brytpunktssamtal, smärtskattning, övrig symtomskattning, munhälsobedömning och vidbehovsordination för viktiga symtom som bland annat smärta och ångest. Nedanstående diagram visar hur täckningsgraden per kvartal (i registret registrerade avlidna/totalt antal avlidna) utvecklats i sydöstra sjukvårdsregionen. Om täckningsgraden är > 70 % i ett geografiskt område, en vårdform, en ålders- eller diagnosgrupp finns förutsättning att använda data i t.ex. öppna jämförelser.

Eftersom tillgången till palliativ vård är ojämlik över landet utformade Socialstyrelsen 2013 på uppdrag av Socialdepartementet ett nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, omfattande ALLA åldrar och ALLA diagnoser. Socialstyrelsen har även i uppdrag att följa upp hur kunskapsstödet används och påverkar praktiken. För att kunna göra detta används indikatorer i uppföljningar och utvärderingar av vårdens processer och resultat. I kunskapsstödet presenteras nio kvalitetsindikatorer där åtta indikatorer i dagsläget fångas via registrering i Svenska palliativregistret. De åtta indikatorerna är: • Täckningsgrad i registret (redovisat i tabellen ovan) • Förekomst av trycksår (grad 2–4) • Dokumenterad individuell vidbehovsordination av ångestdämpande läkemedel • Dokumenterad individuell vidbehovsordination av opioid • Dokumenterad munhälsobedömning • Dokumenterad smärtanalys och regelbunden skattning av smärtintensitet • Dokumenterad regelbunden användning av symtomskattningsinstrument • Samtal om vårdens innehåll och riktning (brytpunktssamtal)

Nedanstående två diagram visar med hjälp av data från Svenska palliativregistret grad av måluppfyllelse (resultat/mål) q q (n=7476) jämfört med samma period året innan. Diagrammen gäller samtliga registrerat avlidna med utgångspunkt i den avlidne personens folkbokföringsort, oavsett diagnos och var vården i livets slutskede skett. Sju av de ovan presenterade nationella indikatorerna (täckningsgrad exkluderat) är här sammanslagna i ett index där varje indikator viktas lika.

Om vi istället jämför hur måluppfyllelsen utvecklats sedan 2012 blir bilden ännu tydligare. Vi ser då markanta förbättringar! I dag når nästan alla kommuner en måluppfyllelse på > 60 %, den generella måluppfyllelsen är högre och variationerna har minskat! Fortfarande finns dock skillnader utifrån bostadsort hur vi möter personers behov i livets slutskede men alla kommuners medborgare har fått en bättre vård i livets slutskede.

Cancerpatienter Länsvis måluppfyllelse för avlidna cancerpatienter i sydöstra sjukvårdsregionen q q redovisas i nedanstående diagram per indikator. Kommentar: Mycket god måluppfyllese avseende avsaknad av trycksår och vidbehovsordinationer för smärta och ångest. Något som är glädjande är att ca 77 % får ett dokumenterat brytpunktssamtal dvs ett samtal om vårdens förändrade innehåll och inriktning. På 2,5 år har denna indikator ökat med 8,6 %. Detta motsvarar att ytterligare ca 200 cancerpatienter per år erhåller ett brytpunktsamtal jämfört med tidigare. Indikatorerna ”Dokumentation av smärt- och symtomskattning” och ”Dokumenterad munhälsobedömning” är en fortsatt utmaning för den sydöstra sjukvårdsregionen. Åtgärderna genomförs nog i större omfattning än vad ovanstående data anger eftersom smärtskattning och munhälsobedömning under de senaste åren genomgående varit i fokus både för RCC men också för satsningen ”Bättre liv för sjuka äldre”. Varför gör vi alltid mer än vi dokumenterar?

Palliation sydöst: en regional arena för lärande
För att skapa en gemensam processförståelse, sprida goda exempel, få ny kunskap samt möjliggöra erfarenhetsutbyte över organisatoriska gränser anordnar Regionalt cancercentrum sydöst årligen en regional konferens, Palliation sydöst. 350 personer från olika vårdgivare i sydöstra sjukvårdsregionen samlades den 7 maj i Huskvarna för att delta i den fjärde regionala konferensen. Bilden är från ett av miniseminarierna på Palliation sydöst som handlar om den palliativa vården i Jönköpings kommun

LÖFTE 5 Alla ska erbjudas bästa möjliga hälsofrämjande insatser och välfungerande screeningprogram Hälsofrämjande insatser Huvudfokus för sommarens och höstens preventionsarbete är framtagandet av den nya cancerpreventionsplanen för perioden Grundstrukturen för planen skapas i samverkan med preventionsansvariga vid samtliga RCC. Lokala anpassningar och val av mål och indikatorer sker i samverkan med arbetsgruppen i RMPG ”Hälsofrämjande strategier”. Målet är att presentera den slutgiltiga cancerpreventionsplanen under hösten och få den antagen av regionala samverkansnämnden samt inom respektive landsting/region. Framtagandet av en cancerpreventionsplan återfinns i kriterierna i den nationella cancerstrategin. Vid Socialstyrelsens årliga platsbesök, som genomfördes 2:e september, var just prevention och tidig upptäckt ett av två huvudteman för granskning (kriterium 4.1): • att det finns en regional plan för cancerprevention och tidig upptäckt av cancer och att den till stora delar är genomförd samt att det finns system för uppföljning av planen Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att under perioden följa upp RCC:s arbete utifrån ett antal fastslagna kriterier. Under platsbesöket diskuterades hur arbetet fortlöper, det identifierades framgångsfaktorer och eventuella utmaningar i det fortsatta arbetet. Syftet med uppföljningen är att genom dialog stödja och stimulera arbetet. Som underlag för Socialstyrelsens granskning sammanställdes, före sommaren, ett PM där arbetet för perioden beskrevs. Utgångspunkten var det sjukvårdsregionala folkhälsoprogrammet ”Hälsa hela livet” ( ), den strategiska utvecklingsplanen för cancervården i Sydöstra sjukvårdsregionen , samt respektive landstings/regions nuvarande folkhälsoprogram. Som beskrivning av arbetets resultat och uppföljning redovisades RMPG ”Hälsofrämjande strategiers” årsredovisningar för åren

Kampanjen Sunda solvanor genomfördes enligt plan under maj månad
Kampanjen Sunda solvanor genomfördes enligt plan under maj månad. En uppföljning via enkät till ingående BHV-enheter genomförs i skrivande stund. Resultaten kommer att redovisas i en rapport under hösten. Projektet ”ViSiT” – viktiga supportrar i träning, som initierats från RCC startar i september månad i samverkan med fotbollsklubben IFK Norrköping och ishockeyklubben Linköpings HC. Planering och rekrytering av delatagare, överviktiga manliga supportrar, pågår. Projektet fick ett positivt genomslag i media före sommaren. Ett av målen är att påvisa att övervikt är en riskfaktor för cancer och att den efter tobaksrökning är den näst största påverkbara riskfaktorn för cancer. Arbetsgruppen för prevention inom RCC har under sommaren tagit fram en handlingsplan för minskad exponering av UV-strålning. Den ska behandlas av RCC i samverkan i september. Huvudbudskapet är att Sveriges riksdag bör fatta beslut om åldersgräns för användning av kosmetiska solarier. Dessutom föreslås en rad andra insatser som bör genomföras för att minska incidensen för framförallt malignt melanom.

Cervixcancerprevention
Primär prevention Viktiga primärpreventiva åtgärder för att minska livmoderhalscancer är att inte röka, använda kondom om risk föreligger för smitta med humant papillomvirus (HPV) samt att uppnå en tillräckligt hög täckningsgrad i vaccinationen mot HPV. Täckningsgraden för catch-up HPV vaccinationen hos flickor/kvinnor födda når ännu inte upp till nationellt rekommenderad målnivå på 75 % i Sydöstra sjukvårdsregionen.

Aktiviteter under senaste perioden:
Ett samarbete mellan representanter på RCC och ledningsstaben vid Region Östergötland har lett till att även skolhälsovården, som tidigare stod utanför catch-up vaccinationsuppdraget, nu kan ingå i detta vårdval. Detta exempel på åtgärd som kan underlätta tillgången till HPV vaccination kan inspirera andra att genomföra liknande förbättringar. Frågan har även uppmärksammats i media under våren 2015 i syfte att öka kunskapsläget i befolkningen. Med dessa åtgärder har Linköpings, Norrköpings och Motala kommuns skolor via skolhälsovården kunnat erbjuda HPV vaccination till catch-up gruppen. Inga resultat kan idag presenteras från den satsningen men frågan ligger hos ledningsstaben som skall återkomma.

Sekundär prevention Implementering av registersystemet ”Cytburken” pågår och beräknas vara infört i hela Sydöstra sjukvårdsregionen I Jönköping och Kalmar är det redan i kliniskt bruk. Ett av syftena med ”Cytburken” är att alla som kommer till en kvinnoklinik skall kunna erbjudas ”Cellprov i rätt tid”. Detta kan bidra till att uteblivarna från screeningprogrammet fångas upp och erbjuds cellprov när de besöker kvinnosjukvården av annan anledning. Aktiviteter under senaste perioden och planering: Hur man ska använda ”Cytburken” på bästa sätt för detta ändamål har diskuterats och regionernas/länens olika instruktioner och rutiner för detta har delgivits. För att öka täckningsgraden och än mer effektivt kunna förebygga cervixcancer är det viktigt att uppmärksamma uteblivarna. I det regionala vårdprogrammet framgår att kvinnor som ej tagit cellprov på över 6 år skall kontaktas per telefon av barnmorska och erbjudas information och tid för cellprov. En annan åtgärd är att kunna erbjuda hemtest med HPV prov. Region Östergötland har nu via påtryckningar och ett politiskt visat intresse fått gehör för detta arbete och kommer få full ekonomisk täckning för att genomföra vårdprogrammet för uteblivarna. Projektet beräknas starta årsskiftet 2015/2016. Den 31 augusti arrangerar processledarna för bröst- och cervixcancerscreening tillsammans med RCC-representanter och lokala representanter ett möte i Jönköping för att belysa screeningen och resultaten på olika kvalitetsparametrar för folkhälsomyndigheten där. Den 14 oktober inbjuds alla styrgrupper för cervixcancerprevention i Sydöstra regionen för en dags arbete där syftet är utbildning och hur vi tillsammans driver detta viktiga arbete framåt. Cecilia Kärrberg, överläkare på Sahlgrenska sjukhuset och ansvarig för dysplasiprocessen, är inbjuden att föreläsa i ämnet.

Arbete kommer att fortsätta under 2015 med att systematiskt redovisa alla cervixcancerfall i Sydöstra regionen utifrån ett screeningperspektiv. Kan vi lära oss något från de fall där det ändå uppstår en livmoderhalscancer? Frågeställningarna kommer att vara om det är det något i screeningprogrammet eller uppföljningen av cellförändringar som måste ändras. Den 10 november är viktiga aktörer inom skolhälsovården, flyktingmedicin, ungdomsmottagningen m.fl. inbjudna till RCC för att diskutera hur de kan bidra till att öka deltagandet i cervixcancer- och bröstscreening. Workshopen är ett samarbete mellan cervixcancer- och bröstcancerprocessen samt screeningansvariga på RCC. Nationellt pågår nu ett arbete med att skriva ett vårdprogram för ”Screening för livmoderhalscancer” där cellprov för analys av HPV kommer att införas i åldrarna år. Socialstyrelsen beräknar på så sätt att 60 st färre cervixcancerdiagnoser och recidiv kommer att upptäckas per år och att 30 liv varje år kan räddas med denna åtgärd.

Bröstcancerscreening
Processen för bröstcancerscreening omfattar kallelse av alla kvinnor mellan år till screening med 24 månaders intervall. Röntgenbilderna dubbelgranskas av två radiologer och ca 3 % återkallas för kompletterande utredning vid misstänkta fynd på bilderna. God kvalité på screeningprogrammet är högt deltagande, hög kvalité på bildtagning och granskning av bilderna för att uppnå tidig upptäckt av bröstcancer. Deltagandefrekvensen i screeningprogrammet för bröstcancer är över 80 % i hela sjukvårdsregionen vilket är målvärdet i det kommande nationella kvalitetsregistret. Målsättningen är att deltagandet ska höjas ytterligare i sydöstra sjukvårdsregionen. Alla som uteblir från screeningen får en skriftlig påminnelse vilket är en känd åtgärd för att öka deltagandet. Screening för bröstcancer sker i mindre utsträckning under sommarmånaderna och därför redovisas inte deltagarfrekvensen från det senaste kvartalet. Ett regionalt möte har genomförts under kvartalet där standardiserat vårdförlopp, utvärdering av bildkvalité och kvalitetsmått i kommande kvalitetsregister diskuterades. Samarbete sker i sjukvårdsregionen med cervixcancerscreening för att gemensamt kunna påverka och driva frågor som är specifikt för screeningverksamhet. Tre gemensamma möten har genomförts under året. Planerade aktiviteter är gemensam workshop i november tillsammans med cervixcancerscreeningen och ett regionalt möte i januari.

LÖFTE 6 Regionalt cancercentrum sydöst ska prioritera patientnära forskning inom cancerområdet RCC sydöst arbetar mot specifika mål för stöd och utveckling av klinisk cancerforskning. En regional klinisk prövningsenhet (KPE) är under utveckling för att öka antalet kliniska läkemedelsprövningar i Sydöstra sjukvårdsregionen och erbjuda patienter lika möjligheter att delta i pågående forskningsstudier, oberoende av var i regionen man bor. RCC sydöst stödjer bildningen och 16 juni 2015 arrangerades en workshop med fokus på regional KPE. Representanter från Forum Sydost, RCC Uppsala-Örebro, LIF (organisation som representerar de forskande läkemedelsföretagen) samt apoteket presenterade sin syn på regionala prövningar samt vilka möjligheter som finns i regionen. Det huvudsakliga syftet med mötet var att katalysera samt inspirera och samla berörda medarbetare i regionen för att diskutera samarbete samt eventuella kommande hinder och hur de skall överbyggas. Målgruppen för workshopen var personal på regionens KPE-avdelningar, ekonomiansvarig, prövare, verksamhetschefer, stödprocesser i form av verksamhets chefer från klinisk kemi, patologi, biobankansvariga, radiologi, apotek med flera. Hinder som identifierades var exempelvis tillgång till stödresurser, ekonomi, distribution av läkemedel samt journalsystem. Förslag på lösningar var att skapa ett nätverk för forskningssjuksköterskor för att dela gemensamma dokument och stödja varandra, virituell regional klinisk prövningsenhet där ordförandeskapet roterar varje år mellan regionens enheter samt samordning av biobankning av prover. Inför hösten planeras möte för bildande av nätverk för forskningssjuksköterskorna inom tumörsjukdomar i regionen samt en uppföljande workshop 2 december 2015 med fokus på biobanksfrågor. Flera arbetsgrupper förespråkade att RCC har en viktig funktion i arbetet med etablerande av ett regional KPE.

På RCC Sydöst bedrivs patientnära forskning där statistiker, som arbetar med cancerregistret och kvalitetsregistren, kan bearbeta data i samarbete med forskargrupper. Resultatet av samarbetet har lett till ett flertal presentationer på internationella konferenser samt vetenskapliga artiklar, varav vi här belyser en. I en studie rörande 66 patienter med huvud/halscancer som strålbehandlats mot käkens muskler randomiserades de till profylaktisk träning under strålbehandling eller hjälpmedel och sjukgymnastik för att undersöka om det påverkar risken för trismus. Studien hittade inga skillnader mellan grupperna gällande trismus, vilket stödjer att dessa patienter inte behöver belastas med profylaktiskt träningsprogram under perioden med högdosstrålning (Loorents et al, Acta Oncologica, 2014). Helena Fohlin, statistiker på RCC Sydöst och aktiv doktorand inom bröstcancer presenterade sitt halvtidsseminarium 4 juni 2015 baserat på tre delarbeten från sin kommande avhandling, med arbetstiteln ”Long-term prognostic and predictive factors in hormone receptor positive breast cancer”. Helena har bl.a. använt sig av publika databaser gällande bröstcancerpatienter där man studerat genkopieanalys av DNA-microarrayer som ett prognostiskt verktyg. Generna har klustrats och jämförts med patientens risk för återfall. Helena har även visat att uttryck av hormonreceptorn progesteron har ett tilläggsvärde till östrogenreceptortuttryck hos bröstcancerpatienter.

Löfte till cancerpatienter - samlad resultatredovisning

Liknande presentationer

En presentation över ämnet: "Löfte till cancerpatienter - samlad resultatredovisning"— Presentationens avskrift:

Liknande presentationer

Om projektet

Kontakta oss

Logga in

Logga in via sociala nätverk:

Löfte till cancerpatienter - samlad resultatredovisning

Liknande presentationer

En presentation över ämnet: "Löfte till cancerpatienter - samlad resultatredovisning"— Presentationens avskrift:

Liknande presentationer

Om projektet

Kontakta oss