FSSF:s kongress i Åbo Märta Marjamäki 13.4.2015. Kårkulla samkommun  En riksomfattande, en regional & en lokal serviceproducent  Producerar service.

En presentation över ämnet: "FSSF:s kongress i Åbo Märta Marjamäki 13.4.2015. Kårkulla samkommun  En riksomfattande, en regional & en lokal serviceproducent  Producerar service."— Presentationens avskrift:

1 FSSF:s kongress i Åbo Märta Marjamäki 13.4.2015

2 Kårkulla samkommun  En riksomfattande, en regional & en lokal serviceproducent  Producerar service för svenskspråkiga personer med utvecklingsstörning, för andra handikappade & även andra personer  Verksamheten: specialomsorg, arbetsverksamhet enl socialvårdsL, arbetsklinikverksamhet & missbrukarvård

3 Kårkulla samkommun  En samkommun som ägs av landets alla svensk- & tvåspråkiga kommuner (33 st); dock ej Åland  Ägarna: från Pyttis i öster till Karleby i norr  Idag över 5 landskap & 5 sjukvårdsdistrikt  Ca 100 verksamhetspunkter  905 fast anställda; inkl. vikarier över 1 000 Betjänar ca 1 500 personer (ca 1300 utv.st)

4 KORT OM SPECIALOMSORGENS SITUATION  Idag finns i landet 15 distrikt för specialomsorg, varav endast 4-5 är självständiga specialomsorgsdistrikt; övriga är införlivade med specialsjukvårdsdistrikten  Specifikt för specialomsorgen:  Står idag verksamhetsmässigt inför stora förändringar  Serviceprodukterna varierande ~ går inte att jämföra vare sig innehåll eller pris

5 KORT OM SPECIALOMSORGENS SITUATION  Servicestrukturförändring  Omsorgen byggs upp på individuella behov  Individens rättigheter har stärkts  Boende på institution ska vara avslutat år 2020  boende i det ”normala” samhället  Diskuterats centrering av vissa servicefunktioner till ett par distrikt  Institutionsskolornas framtid?  Barn på institution?  Serviceutbudet – delvis i kommunen, delvis i distrikten ~ mycket varierande praxis

6 KORT OM SPECIALOMSORGENS SITUATION  Nya lagar:  Ny socialvårdslag – påverkar t.ex. kraftigt hur arbetsverksamheten inom specialomsorgen ska organiseras  Personen med utvecklingsstörning – kunder på arbetskraftsbyrån  Ny handikapplag  Torde komma på utlåtanderunda i vår  L om specialomsorger införlivas med denna lag

7 KORT OM SPECIALOMSORGENS SITUATION  Lagens ekonomiska konsekvenser för kommunerna ~ uträkningarna?  Ställningen för personer med utvecklingsstörning ?  Ny lag om klientens självbestämmanderätt  Innebär förändringar i vardagen angående omsorgspraxis – attityder; dokumentation osv.  Kehitysvammaliitto – projekt för att utarbeta konkreta verktyg i arbetet; Kårkulla deltar

8 SOTE = SOHÄ ~ eller kanske HÄSO?  Den sociala sektorns roll har varit undanskymd  Utgått från hälso- & sjukvårdens organisationer  Diskussionerna förts mest om sjukvård  T.ex. förebyggande social- & hälsovård diskuterats sällan  Specialomsorgen – en ytterst liten del av hela handikappservicen – som är en liten del av socialvården

9 SOTE, SPECIALOMSORGEN och UTMANINGAR  Modellen kan eventuellt avgöra…  Hur placeras socialvården in i modellen?  Hur & av vem leds socialvården?  Hur ska specialomsorgen struktureras?  Hörande till basservice eller specialistservice? - jfr! Hälso- & sjukvårdens nivåer ~ sociala sektorn  Hörande till kommunerna eller Sote-distrikt?

10 SOTE, SPECIALOMSORGEN och UTMANINGAR  Hur ska specialomsorgens pågående strukturförändring kunna föras vidare?  Behövs en övergångsperiod? Hurudan blir kommunens roll? Hurudan konkurrensutsättning ska göras inom det sociala området?  Specialomsorgen har ofta långvariga klientför- hållanden, ofta t o m livslånga  långsiktiga lösningar krävs

11 SOTE, SPECIALOMSORGEN och UTMANINGAR  Servicesedelns användning?  Hur ska specialomsorgens kompetens upprätthållas?  I den privata sektorn eller inom sjukvården nu?  Klienternas ställning i förändring samtidigt som servicestrukturen förändras  Vem ska bevaka deras ställning?

12 KÅRKULLAS SPECIALPROBLEMATIK Ställningen för svenskspråkiga personer med utvecklingsstörning bör garanteras  Individens rätt till eget språk (lagstadgad)  ingen särställning !!!  Behövs särlösningar oberoende av modellen  Hurudan blir den svenskspråkiga strukturen?  Det behövs en kritisk ”massa” för att upprätthålla kunskap  verksamheten bör hållas intakt  Beställar-utförarmodell: hur ska den svenskspråkiga servicen beställas?

13 KÅRKULLAS SPECIALPROBLEMATIK Behövs en viss centralisering av beställarfunktionen? Den svenskspråkiga servicen bör vara jämställd med den finska – också kunna garanteras som en offentlig service  i lag Ett av Sote-reformens mål – att ”utplåna” administrativa gränser  då får inte en ny lag bli hinder för fungerande svenska servicekedjor!

14 TACK FÖR ER UPPMÄRKSAMHET!